Den civiliserade tysken. Del 2, där tysken förhärligas.

Patrik Engellau

Häromdagen var jag på middag hos ambassadören för ett sydeuropeiskt land. Till kaffet fick jag tillfälle att prata med ambassadören, som visade sig vara en intelligent och nyfiken kvinna. Det framgick snart att vi båda hade erfarenhet från u-landsbiståndsbranschen och jag berättade engagerat historien om hur jag förstört ett helt land (historien berättas även här).

När hon plötsligt förstod att jag inte bara stod och skröt, utan faktiskt haft åtminstone delat ansvar för ifrågavarande lands förstörelse blev hon alldeles paff, men inte för att jag haft fräckheten att förstöra landet, utan för att jag tog på mig i alla fall en del av skulden. ”Jag har aldrig förut träffat en svensk som erkänt minsta förseelse”, sa hon. Hon hade bott fyra år i Sverige, talade svenska och hade aldrig stött på en svensk som ansåg sig någonsin ha gjort fel. Hon menade att svenskarna i det avseendet troligen innehar europeiskt rekord.

Jag frågade vilket europeiska folk hon ansåg låg i andra ändan av skalan, alltså vilket folk som var mest benäget att se och erkänna sina eventuella brister. Tyskarna! sa hon. Tyskarna, överlägset. De har fått så mycket spö sedan andra världskriget att självkritiken har blivit en del av deras personlighet.

Är tysken då en kuschad människa? frågade jag. Nej, det ansåg inte ambassadören. Hon menade att tyskarnas högmod från förkrigstiden fått sig en törn så att de numera är särskilt behagliga människor. Det klär tyskarna med förbindlighet, ansåg hon.

Så tillbaka till mitt ankringsviksproblem från igår. Jag har även seglat en hel del i Tyskland. Tyskland har mycket lite kust för så många människor och dessutom består en stor del av kusten av sandstränder som lämpar sig illa som natthamn. Så i Tyskland måste båtarna knö ihop sig. Hur hanterar tysken det? Har han tendenser som vi svenskar att göra måne för att skrämma bort sin nästa? Låter han marknadskrafterna reglera saken?

I själva verket löser han problemet med hjälp av en överdådigt välkomnande artighet. När man kommer seglandes på kvällen och närmar sig ett lämpligt tilläggningsställe är det redan fullt med tyska båtar. De tyska besättningarna, som upptäcker den ankommande båten, ställer sig genast på sina däck, gör inbjudande rörelser med armarna och bereder sig att ta emot tampar som den nytillkomne kanske kastar till tyskarna för att göras fast i tyska båtar. Sedan blir det internationell förbrödring och samarbete medan man lägger båten rätt med spring och fendrar och allt.

Sådan är tysken. Vi ska avhålla oss från fisförnäma fördomar mot detta kulturfolk. Det är dags att inse att kriget är över.

Men jag kan ge mig fasiken på att åtminstone någon självgod tyskhatare håller mig för nazist för dessa ord.

56 thoughts on “Den civiliserade tysken. Del 2, där tysken förhärligas.

  1. Bo Divander skriver:

    Forts. från igår. Medan engelsmännen, märk väl inte britterna i sin helhet, står för rädsla och ängslighet mot ”inkommande båtar”. Och väljer att stänga till, välkomnar tyskarna, i alla fall majoriteten, med att ”göra inbjudande gester”. Förbundskansler Merkel har fått en hel del kritik för det från europeiska kollegor och generositeten gick för långt, inte minst under det dramatiska året 2015. Situationen var likadan i Sverige. Idag har politikerna i båda länderna nyktrat till på flera sätt.
    Ändå är kärnan att tyskarna har lärt av sina misstag och av historien, Jag kommer sent att glömma Peter från Hamburg som menade att oberoende av ålder, kommer tyskarna aldrig ifrån de brott mot mänskligheten som nazisterna utförde. Det kändes både väldigt sorgligt att höra en ung man säga så och samtidigt väldigt insiktsfullt. Sorgligt därför att han själv inte ens var född under kriget, men samtidigt var hans analys av läget så moget.

    Tyskland strävar idag efter öppenhet och är i själva verket Europas politiska motor. Engelsmännen har gått sin egen väg och det var nog inte helt oväntat. Tyvärr.

    Gilla

    • Liberal skriver:

      Låter som en väldigt mogen ung man som förstår sin och Tysklands roll i historien. Det är väldigt viktigt att tyskarna inte börjar trivialisera Förintelsen genom att t ex jämföra denna med händelser som historiskt är av underordnad betydelse, som t ex kulakutrotningen och de olyckliga omständigheter som ledde till en del tyska krigsfångars död sommaren 1945. Därför tycker jag att böcker som ”Other Losses” av James Bacque är väldigt farliga och i viss mån bör jämställas med revisionism. Lagstiftning mot dylikt är kanske inte rätt väg att gå men trivialisering är definitivt en faktor kvalitetsmedia bör vara medveten om. Och upplysa om. En annan jag fara jag ser är de jämförelser man börjat göra mellan Saddam Husseins påstådda weapons of mass destruction och gas-attackerna i Syrien och att de stora medierna inte tar tag i det orimliga att jämföra dessa händelser med bevisläget när det gäller Förintelsen.

      Gilla

  2. MartinA skriver:

    Propagandan och fördömandena som de amerikanska ockupanterna och globalisterna utsatt tyskarna för i över sjuttio år har förstört den tyska nationen och kommer lägga Europa i ruiner. Jag tycker att det är varje europés plikt att kämpa för att bli av med USAs ockupationstrupper och att få ut de amerikanska bankerna ur våra politiker och få ut wall street ur vår media och få ut hollywood från våra tv apparater och våra biografer. Bara så kan vi européer få en möjlighet att tillfriskna från det amerikanska giftet.
    Bra påpekande om svenskarnas arrogans. Jag tror dock att det endast gäller det svenskhatande etablissemanget.

    Liked by 1 person

    • NETTANN skriver:

      Hur kan en sådan här tvärsäker, gränslös och oreserverat negativ inställning egentligen uppstå? Vilka upplevelser, erfarenheter, informationshämtningar, påverkan, etc. ligger bakom? År den helt enkelt bara en odödlig efterträdare till 68-tiden och 70-talets USA-hatande?

      Den är inte alldeles ovanlig. Ofta levereras den i kombination med påfallande renons på kunskap om just USA, dess innevånare och levnadssätt. Åsikterna kommer i regel i form av välkända, svepande pamfletter och uttryckta i aggressiva toner på hög volym.

      Varför inte baka in det hela i ett pedagogiskt, resonerande och nyanserat paket, fullspäckat med ovedersägliga faktauppgifter? (Eller handlar det bara om att få avlasta själen?)

      Själv har jag genomfört ett helt arbetsliv och nästan alltid med en särskild koppling till USA (svårt att undvika när det handlar om internationella storföretag). Min respekt har successivt ökat för deras levnadssätt, lagstiftning, näringsliv och allmänna kultur. T.ex. häcklas deras produktansvarslagar och skadestånd men få tycks veta att vi har ungefär samma regler inom EU och att skadestånden är till för att väcka slarviga tillverkare. Inom t.ex. medicinteknik, läkemedel och sjukvård är det FDA som sätter normen och världens länder följer efter. När utslätade, svenska myndigheter trötta hör av sig blir det en slentrianmässig reaktion, om tuffa, amerikanska tjänstemän sparkar på entrén går man, som producent, ängsligt upp i givakt. Som förfördelad, liten spelare kan jag i USA koppla ihop mig med intresserad advokat och få hjälp att knäcka vilken översittare som helst. I Sverige står jag maktlös. I internationella kommittéer gör de ofta hundjobbet (nä, det är sällan av osjälviska skäl men andra kan åka snålskjuts).

      De har (motvilligt och dyrköpt för dem själva) bistått Europa vid två kritiska tillfällen. Skulle de ha struntat i oss hade vi själva antagligen idag ha pratat tyska eller ryska (i och för sig inte självklart att det skulle varit en nackdel). Och vi skall inte ens beröra deras framåtanda och kaxiga inställning som kan få fart på de flesta! (Att ingen är perfekt hade jag inte tänkt påpeka.)

      Gilla

      • MartinA skriver:

        Godag yxskaft.
        Jag kritiserar inte deras samhälle eller konstitution. Jag tycker deras system är långt överlägset det svenska på nästan alla sätt. Bara en sån sak att polischefer och domare väljs och därför uppnår självständighet. Deras rätt att bära vapen och deras yttrandefrihet är egentligen förutsättningar för ett fritt samhälle.
        Det jag kritiserar är USAs påverkan på Europa och på resten av världen. Som varit nattsvart.

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        För att ge ett exempel. Fredrik Reinfeldt, vars styre jag är extremt kritisk emot, fick ett belöningsjobb i Bank of America ett år efter att han hoppat av som statsminister.
        För att ge ett annat exempel. Jag har en bekant som lämnade Tyskland när hon var arton och levde ett extremt trasigt liv under över ett decennium. Och hon har aldrig kunnat med att flytta hem till Tyskland. Anledningen är den antityska propaganda hon utsattes för i tysk skola. Ett folk kan ej fortsätta att existera om dess historia demoniseras. Särskilt inte på det sätt som det görs i tyska, och även i svenska skolor. Hur kan någon försvara att ungdomar så unga som tolv år utsätts för den hemskaste och mest demoniska propaganda? Som utmålar det egna folket som den yttersta ondskan?
        Anledningen till att detta görs mot tyska ungdomar är att USA och Imperiet hade satsat enorma mängder resurser på att krossa konkurrenten Tyskland två gånger. Därför satte de denna propaganda på plats. För att aldrig behöva göra det igen. Detta kommer med mycket stor sannolikeht resultera i utrotningen av det tyska folket och den tyska kulturen.

        Det här är bara två små exempel på det diaboliska påverkan som strömmar ut ur USA. Eller, tänk på hur de fortfarande, sjuttio år efter andra världskriget, skryter varje år om hur många tyskar de dödade under andra världskriget. Samtidigt som de hycklar vänskap med tyskarna?
        Eller, om du tänker på genuspedagogik, knäppfeminism, intersektionell postmodernisitsk mångkulturalism. Allt detta produceras på amerikanska universitet. Och efterapas sedan här. Eller, tänk på att du får skatteavdrag i USA för att ge pengar till stiftelser som har som enda funktion att påverka Europeisk utrikespolitik. Som till exempel propagandainstitutet CEPA.
        Listan över USAs hemska påverkan och ansvar för den existentiella kris som Europa nu går igenom är oändlig. För att inte tala om alla hemska aggressionkrig som USA utkämpat i mellanöstern. Jag har bara doppat tån i denna dypöl med den här kommentaren.

        Liked by 1 person

      • gmiksche skriver:

        USA har bistått Irak, Syrien, Jemen, Libyen, Afghanistan, you name it. Med förödande resultat. USAs ingripande i första världskriget kan även det ses ur olika perspektiv. Ett av dem är att rädda de enorma krigslån som USA gett Storbritannien. I motsats till det nazistiska Tyskland var första världskriget inte en strid mellan en god och en ond sida. Det var en maktkamp mellan europeiska stormakter som USA blandade sig in i. Med förödande resultat. Utan freden i Versailles som USA lovade skulle bli rättvis, men levde inte upp till sitt ansvar, hade Hitler inte haft en chans.

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        @Gmiksche
        Jag tycker inte att andra världskriget är ett gott krig på något sätt. Det jag är mest kritiskt till var nazisternas val att starta krig mot USSR och den natur som detta krig fick.
        Däremot är kriget mot Polen lika mycket Imperiets som Tysklands fel. Och det var Imperiet som valde att göra en lokal konflikt som syftade till att balansera Versaille freden. Till ett världskrig. Främst genom försvarsgarantier till Polen, garantier som de aldrig hade för avsikt att hålla. Och sedan genom att ej gå med på fred efter att Polen konflikten var över.

        Men betänk de enorma kostnader i ekonomi och människoliv som Imperiet och USA spenderat. För att skydda Polen från Nazityskland. Och som kriget gick så var de tvugna att lämna över Polen till en minst lika otäck diktatur som nazityskland efter kriget. De hade med andra ord inte åstadkommit någonting positivt alls. Snarare hade kriget verkat som täckkmantel och katalysator för nazisternas otäckaste övergrepp på diverse civilbefolkningar. De allierades ledare hade med andra ord inget annat val än att göra sitt yttersta för att utmåla deras krig som ett moraliskt korståg. Snarare än den gamla vanliga stormaktspolitiken som nog är den egentliga orsaken till kriget.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Du har nog missförstått mig. Inte tycker jag att andra världskriget var ett ”gott krig”, men vilket alternativ fanns? Hitlers anfall mot Polen var ren och skär aggression. Redan anfallet mot Tjeckoslovakien var obefogat i sak. Den tyska minoriteten var inte utsatt för ett existentiellt hot. Det hävdas att Hitler ville förekomma ett förväntat anfall från Sovjetunionen och skapa ett glacis genom uppdelning av Polen. Det kan man spekulera över, men det ändrar ingenting. Det avgörande felsteget, om man kan kalla det så, var ändå Chamberlains svek mot Tjeckoslovakien. I förhoppning om att Hitler skulle nöja sig med det och Nazityskland fungera som barriär mot Sovjet. Fast hur man än ser på det fanns det ett ännu mer avgörande felsteg, den gången med USA som huvudansvarig, och det var Versaillesfreden. Klockan går aldrig att vrida tillbaka.

        Att västmakterna, i synnerhet USA, behandlat Tyskland väl efter krigsslutet utifrån sina humanitära intentioner är en amsaga. Att Tyskland överlevde så som det är idag beror på att det kalla kriget bröt ut innan Morgenthauplanen hann bli verklighet. Bestraffningen skedde med andra medel, Tusentals tyska svalt ihjäl första året efter krigsslutet. Exempelvis fick amerikanska CARE-paket (livsmedelshjälp på privat basis från USA) inte skickas till Tyskland fram till sommaren 1946. Amerikansk militär personal förbjöds uttryckligen att dela ut eget mat till tyskar.

        Liked by 1 person

      • NETTANN skriver:

        Ja, då torde det framgå alldeles kristallklart vilka knölar amerikanarna är (i Europa, alltså)! Hoppas att de fattar det själva.

        Liked by 2 people

      • MartinA skriver:

        @gmiksche
        Det fanns en territoriell tvist mellan Tyskland och Polen på grund av Versailfredens ensidighet. Denna skulle ofelbarligen avgöras med våld, förr eller senare. Vidare, det fanns en territoriell tvist mellan Österrike och Tjeckoslovakien. Eftersom Österrikes anslutning till Tyskland hade Tyskland övertagit tvisten. Tjeckoslovakien hade varit en del av Österrike väldigt mycket längre än det Tjeckoslovakien hade funnits. Du argumenterar i princip för att segermakterna från första världskriget hade rätt att helt revolutionera Europas karta och sedan bryta av nyckeln i låset. Och att varje försök att göra samma sak som de hade gjort eller att återställa maktförhållanden till vad de var innan är ”omoraliskt”. Varför det?

        Nej, tusentals tyskar svalt inte ihjäl under den amerikanska ockupationsmakten. MILJONER tyska civila svalt ihjäl. Och upp till två miljoner folktyska civila dödades och upp till 15 miljoner fördrevs (från östeuropa). Vilket amerikanerna hade godkänt. Och de var också medvetna om att miljoner tyskar skulle anlända till det redan svältande Tyskland som de var ansvariga för. Sen tror jag personligen på ”Other losses”. Mer eller mindre allt som amerikanerna anklagar tyskarna för gjorde de sig själv skyldiga till. Med den skillnaden att amerikanerna begick sina massmord och tortyr och bokbål i fredstid. Och utan att någon begått oförrätter mot dem. De gjorde det för makt och för skoj skull, verkar det.

        Jag tycker Hitlertysklands utrikespolitik var dårkatig. Men då har jag fördelen att bedöma den i efterhand. I det stora hela var det bara en fortsättning på Tysklands enande och på historiska trender som var långt äldre än nazismen. Vidare så har både övertagandet av Tjeckoslovakien och Hitlertysklands krav på Polen beskrivits extremt jävigt. Jag tycker Pat Buchanen skriver åtminstone tänkvärt om det här:

        http://buchanan.org/blog/did-hitler-want-war-2068

        Det som verkligen är katastrofalt och som jag hade varit kritisk till även om jag varit samtida är anfallet på USSR. Och det sätt som kriget gjordes på. Där kommer nazismens verkliga svagheter (vad gäller utrikespolitik, inrikespolitiskt är de mer uppenbara) i dagen. Det anfallet är inte främst en fortsättning på trender från artonhundratalet utan ett uttryck för nazistisk fanatism och världsbild. Jag tycker George Orwells recension av Mein Kampf ringar in problemet. Även om, när jag läser den, är den inte bara en nidbild av statens funktion innan första världskriget? Jag är osäker. Vi har ju dessutom sett hur Orwells ideal, ”max lycka till max människor” inte var hållbar och hur det samhällsmålet fullständigt bryter ner ett folk till ingenting, inte minst här i sverige. Men jag tycker den är läsvärd ändå. Särskilt med tanke på att den skrevs 1940(?).
        https://worldview.carnegiecouncil.org/archive/worldview/1975/07/2555.html/_res/id=File1/v18_i007-008_a010.pdf

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Versaillesfreden var som de flesta andra freder en segrarnas fred. Beträffande Frankrike ett återställande av ordningen i den betydelse att man fick tillbaka Alsace och Lorraine eller, om man så vill Elsass-Lothringen, som förlorats 1871. Om man begränsar perspektivet till förlusten och återställandet, så kan man säga att det kvittar. Går man emellertid tillbaka till 1500-talet, så kvittar det inte längre. Då var Elsass ett centrum för tysk kultur, bl a boktryckeriet, och för den tyska protestantismen. Med franska kronans frammarsch mot det fragmenterade tysk-romerska riket – med svenskt bistånd, får jag tillägga – under de följande århundraden hamnade dessa områden under franskt styre. Fast det gick långsamt. Den unge Goethe var förälskad i en pastorsdotter i Sesenheim på andra sidan Rhen och skrev några v dikter åt henne. På vackraste tyska. Idag finns ingen undervisning i tyska att tala om i skolorna i Alsace. Frankrike har ej heller undertecknat den europeiska minoritetsspråkkonventionen. Visserligen använder den äldre generationen på landsbygden och i mindre samhällen sitt tyska patois, men i de större städerna har maghrebkulturen fått fotfäste med bilbränder, halal och muftin.

        Jag vill inte bli långrandig. Men jag får framhålla att Versaillesfreden inte skapade någon territoriell tvist mellan Österrike och Tjeckoslovakien. Det som efter freden blev Österrike var Habsburgmonarkins tysktalande kärnområden. Gränsen mellan dessa områden hade stabiliserats och varit i stort sett samma sedan 1100-talet. Både österrikare och tjecker var kejserliga undersåtar på lika villkor. Det som förnärmade tjeckerna var den tyska minoriteten inom Böhmen och Mähren . Den hade inte sitt ursprung i Österrike, utan härstammade från tyska invandrare med ursprung från Rhenlandet och tyska områden där gruvdriften hade utvecklats under högmedeltiden. De hade blivit inbjudna av de tjeckiska kungarna från och med mitten av 1100-talet för sitt yrkesmässiga kunnandets skull. Deras ättlingar fördrevs 1945, oavsett om de var anhängare till Hitler eller ej. Med uppskattningsvis 60 000 mördade och inte en enda tjeck dömd. När Mozart årligen hyllas i Prag där några av hans verk uruppfördes och stan kröner sig med den lagerkrans som tillkommer kompositören är det få som tänker på att Mozart, ifall han hade han levt i Böhmen 1945, hade fördrivits som alla andra tyskspråkiga invånare. På grund av sitt ursprung. Det är inte länge sen den tjeckiske presidenten Milos Zeman menade att det var nog bra att man blev av med tyskarna 1945 en gång för alla. Det uttalandet ledde inte till minsta kritik från den europeiska PK eliten. eller media som annars påstår sig vara lyhörda för rasistiska undertoner. Vilket säger en hel del om dagens Europa.

        Det är nog bäst att jag slutar innan jag hinner ägna mig åt Polen.

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Nåja, jag tolkar kraven på Tjeckoslovakien som ett resultat av Anschluss. Alla folk som förlorar ett imperium får imperiebaksmälla. Och jag har svårt att tro att inte Österrikarna hade det heller. Sen kan man se kravet som en fortsättning på Tyskland förening. Som väl egentligen började gro som ett resultat av hemskheterna under trettioåriga kriget.
        Jag har inte läst så mycket om området. Men enligt Peter Heather så började Tysktalande bönder bjudas in redan före år tusen och då inte bara för bergsbruk. Av slavisktalande furstar. Eller bjudas tillbaka. Folkvandringstiden och det barbariska europa innan är mycket förvirrande. Blev det verkligen tomt? Eller var det ”germanska europa” en germansktalande krigarelit? Eller någonting annat. Den här historien har omtolkats flera gånger. Det är möjligt att Peter Heathers påstående är hans sätt att tolka källorna för att stödja hans tes, det vill säga att efterkrigstidens historiker har gått alldeles för långt med deras ”elite transfer” och liknande teorier. Men något som tycks stämma är i vart fall att arkeologerna hittar ett stort tapp i sofistikation i de materiella fynden efter folkvandringstiden. Och att det då skulle ha funnits möjliga motiv att bjuda ”tillbaka” bönder för deras kunskaper om jordbruk. Redan sedan förkristen tid här sofistikationen och befolkningstäthet blivit högre ju längre västerut. Men som sagt, för mig åtminstone, är detta höljt i dunkel. Jag kan bara kasta fram små faktoider.

        Hursomhelst, det jag vände mig mot i din kommentar var att jag uppfattade det som att du menade att annekteringen av Tjeckoslovakien och kraven på Polen var ”omoraliska”. Jag kan inte se att de var mer ”omoraliska” än gränserna som ritades upp av segermatkerna i Versaile.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Jag kan hålla med att annekteringen av de tysktalande områdena i Tjeckoslovakien knappast var mer omoralisk än många gränsdragningar i samband med Versaillesfreden. Hitlers ockupation av rest-Tjeckoslovakien var emellertid en moralisk oförsvarbar handling. Ett övergrepp som på intet sätt var motiverat. Omoral bör inte kompenseras med omoral. Det är min grundläggande uppfattning. Det är ingenting som ursäktar Hitlers bombning av London lika lite som det finns en ursäkt för ex vis Storbritanniens och USAs bombning av Dresden. Eller USAs bombningar av Hiroshima och Nagasaki. Alla mot icke stridande riktade krigshandlingar är krigsbrott. Likaså som den folkfördrivning som följt i andra värdskrigets spår är ett brott . Visst kan man och bör man dra ett streck över det som skett. Om det än ”bara” är för fredens skull. Men den som försvarar de mot den tyska civilbefolkningen riktade illdåden utifrån att de drabbade fått sitt rättmätiga straff, den kan jag inte ha något gemensamt med. Minst av allt artificiella ”europeiska värden” som anpassas efter dagsläget.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Min klagomål är att tolvåringar utsätts för mycket hård demonisering av deras egen historia och egen identitet. Det är ondska.
        Vad gäller diplomati tror inte jag på moral. Alla gapar om hur moraliska de är medan de gör hemskast tänkbara saker. Se på USA och hur de i ”moralens” namn samarbetar med ISIS. Det troligaste om åtminstone 2013 ”gasattacken” var att det var ISIS/al Qaeda som dödade barn de kidnappat en vecka tidigare. Så glöm moralen i utrikespolitik, den finns inte, bara hyckleriet.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Jag förmodar att du som de flesta svenskar föredrar fred framför krig och samförstånd framför konfrontation. Det ena utesluter inte det andra, men krig och konfrontation bör inte vara förstahandsvalet. För att vi inte ska hamna i ständig konfrontation och världen i ständiga krig krävs etiska riktmärken. Grundläggande bör vara att det man inte vill utsättas för bör man inte utsätta andra för. När en sida ständigt ruckar på den principen har den andra sidan all rätt att återställa balansen. Det är, förenklat uttryckt, det som kännetecknar läget både inom landet och ute i världen. Vi kan inte göra om historien men vi kan och bör lära oss av den.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Alla sidor ruckar alltid på alla ”principer”. Och du har helt fel om att det är grundläggande att man inte utsätter andra för vad man inte vill bli utsatt för själv.
        Tvärtom! När någon inte kan slå tillbaka alls kan man göra vad man vill mot dem. USA är ett utmärkt exempel. De har blandat sig i två världskrig och utsatte tyskarna för fruktansvärda massmord och massvåldtäkter och hemskheter direkt efter andra världskriget. Men hade inte utsatts för någonting alls av tyskarna. Till exempel hade de inte behandlat tyska krigsfångar så illa efter kriget om tyskarna fortfarande hade haft amerikanska krigsfångar i sina läger. Så din grundtanke är helt felaktig, du utgår från fantasiorganismer, inte människor.

        Redan machiavelli skriver att människor alltid hävdar godhet och fina principer men sedan agerar tvärsemot. Och att han har för avsikt att beskriva vilka mönster och regler som gäller för hur människor faktiskt agerar politiskt, snarare än hur alla påstår att man bör agera. Detta är en stor plåga i sverige att alla talar om hur man bör vara snarare än hur människor faktiskt är.

        Och nej, jag tycker inte att fred är bättre en krig, det beror helt på omständigheterna. Ta invasioner till exempel? Jag skulle mycket hellre se att mina ledare utkämpade krig mot de som försöker invadera snarare än som nu demoniserar den som säger det minsta lilla och lämnar över våra surt förvärvade till inkräktarna.

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Du har nog förstått mig fel. När någon annan utsätter mig för eller försöker utsätta mig för det jag inte vill utsätta andra för, då tvekar jag inte ett ögonblick att reagera. Och jag är helt införstått med att det idag finns grundad anledning för oss att agera kraftfullt. Exempelvis står jag för uppfattningen att koranen är en skrift fylld av hat mot oliktänkande. Och att den ska behandlas precis på samma sätt som Hitlers Mein Kampf. På samma sätt som jag likställer de som har koranen som sitt rättesnöre med nazisterna. Och ska behandlas på det sättet.

        Gilla

      • Ulrika skriver:

        MARTINA

        ” De har blandat sig i två världskrig och utsatte tyskarna för fruktansvärda massmord och massvåldtäkter och hemskheter direkt efter andra världskriget. Men hade inte utsatts för någonting alls av tyskarna. ”
        En liten detalj, Tyskland förklarade krig mot USA. Vad har du för källa till alla dessa hemskheter som du anklagar USA för??

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @Ulrika
        @Ulrika
        Här är wikipediaartikeln om den etniska rensningen av tyskar från östeuropa. Den är relevant därför att USAs ledning hade godkänt den här fördrivningen och visste att det skulle anlända upp till femton miljoner tyskar. Och då rimligtvis spä på den svältkatastrof som USA administrerade i Tyskland.
        https://en.wikipedia.org/wiki/Flight_and_expulsion_of_Germans_(1944%E2%80%9350)

        I sverige fanns en pensionerad skollärare. Som hade varit engagerad i fredsrörelsen och humanitärt arbete hela sitt liv. Han drev också radio Tyresö. Efter att han pensionerat sig började han tvivla på en del av de saker han lärt ut som lärare hela livet. Mest detaljer. Men han han hade också träffat kvinnor som till sist hade lyckats fly till sverige. Men som hade gått igenom helvetet i Tyskland efter kriget. Och de etniska rensningarna i östeuropa.
        http://vedebesegrade.blogspot.se/2007/06/ett-av-mnga-ohyggliga-tyska-krigsden.html

        Personligen är jag inte tillnärmelse lika kritisk mot polacker och tjecker och sovjeter för de hemskheter de utsatte folktyskarna för. Hitlertyskland hade ju ändå använt folktyskarnas existens som argument för ockupation. Och civilbefolkningarna hade lidit svårt under tyskarnas ockupation. Jag tar bara upp den här historien för att det är en del av vad tyska folket utsattes för efter kriget. Och för att USA hade godkänt det här i Jalta(?).

        När man ser vad som troligtvis var officiell politik från de som har format efterkrigstiden. Så blir det lättare att förstå varför de tjatar om nazisternas ondska varje dag i veckan och två gånger på en söndag. Deras egna övergrepp är så ofattbara att de helt enkelt måste fortsätta demonisera tyskarna så att ingen börjar titta på vad de själva gjorde. I fredstid.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @Ulrika En poäng till. Imperiet och Frankrike hade förklarat Tyskland krig när Tyskland invaderade Polen. När Tyskland sedan ockuperade Frankrike så betedde sig tyskarna inte alls som Amerikanerna betedde sig när de ockuperade Tyskland.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @Ulrika
        Det här var huvudsvaret som fastnade i ”spamfiltret” för att jag la in en suspekt länk i det (tror jag). Jag städade och tog bort länken.

        USA hade redan ställt alla sina ekonomiska resurser på Imperiets sida vilket nog är varför Tyskland förklarade dem krig. Däremot hade Tyskland överhuvudtaget inte skadat amerikansk civilbefolkning(förutom en del sänkta skepp) och hade under kriget behandlat amerikanska krigsfångar väl.

        ‘As in the eastern sector of the occupation, the number of rapes peaked in 1945, but a high rate of violence against the German and Austrian populations by the Americans lasted at least into the first half of 1946, with five cases of dead German women found in American barracks in May and June 1946 alone.’
        https://en.wikipedia.org/wiki/Food_in_occupied_Germany
        Wikipedias angedda källa:
        https://books.google.se/books?id=SjspAcONy-gC&redir_esc=y

        När det bärs ut döda kvinnor från amerikanska barracker på morgonen ett år efter krigets slut så kan du ju föreställa dig vad som hänt under det året och vad som händer utanför förläggningarna?

        USAs plan för att utrota större delen av det tyska folket och total avindustrialisering:
        https://en.wikipedia.org/wiki/Morgenthau_Plan

        Efter att Morgenthau planen läckts till media backade Roosevelt från den. Men det rent fasaväckande antalet civila som dog av svält under USAs ockupation gör att det inte går att bortse från att attityden i planen fortsatte gälla.

        ‘…U.S. occupation forces were under strict orders not to share their food with the German population, and this also applied to their wives when they arrived later in the occupation. The women were under orders not to allow their German maids to get hold of any leftovers; ”the food was to be destroyed or made inedible”, although in view of the starving German population facing them many housewives chose to disregard these official orders.[18] Nevertheless, according to a U.S. intelligence survey a German university professor reportedly said: ”Your soldiers are good-natured, good ambassadors; but they create unnecessary ill will to pour twenty litres of left-over cocoa in the gutter when it is badly needed in our clinics. It makes it hard for me to defend American democracy amongst my countrymen.”[19]

        In early 1946 U.S. President Harry S. Truman allowed foreign relief organizations to enter Germany in order to review the food situation. In mid-1946 non-German relief organizations were permitted to help starving German children.[20] The German food situation became worst during the very cold winter of 1946–47…’
        https://en.wikipedia.org/wiki/Food_in_occupied_Germany

        Sen finns det en kontroversiell bok ”Other Losses”, skriven av James Bacque. Som hävdar att det var officiell amerikansk politik att svälta ihjäl alla tyska krigsfångar. Det finns också en dokumentär baserad på den boken (som är starkt ifrågasatt av etablissemanget inom historia). Här är i alla fall ett utdrag från wikipedia om fånglägren som ger visst stöd till boken:

        ‘After the German surrender, the International Red Cross was prohibited from providing aid such as food or visiting the prisoner camps. However, after making approaches to the Allies in the autumn of 1945 it was allowed to investigate the camps in the UK and French occupation zones of Germany, as well as to provide relief to the prisoners held there.[12]

        On February 4, 1946, the Red Cross was permitted to visit and assist prisoners also in the U.S. occupation zone of Germany, although only with very small quantities of food. During their visits, the delegates observed that German prisoners of war were often detained in appalling conditions. They drew the attention of the authorities to this fact, and gradually succeeded in getting some improvements made.’
        https://en.wikipedia.org/wiki/Food_in_occupied_Germany

        Gilla

      • MartinA skriver:

        För övrigt, för den som bryr sig om Europa eller om Europeer så har vår påverkan verkligen varit hemsk. Vi har en förkärlek för att alliera oss med Europeernas fiender i syfte att angripa och plundra de främsta bastionerna för Europeisk högkultur. Vikingarnas slavhandel och angrepp på Konstantinopel, Gustav II Adolfs angrepp på det Heliga Romerska Imperiet av Tysk Nation och den fullständigt vidriga förstörelsen i Tyskland och Karl XIIs allians med Turkiet. Och vad vi gjort i Polen vill man ju helst inte tänka på.

        Gilla

  3. Hortensia skriver:

    Nej då, Patrik, ingen kan väl rimligtvis kalla dig nazist, för att du tar båtvettiga tyskar i försvar, men ”kriget” inom Europa är sannerligen inte över.

    Det är snarare dags att inse, att de tyskar, som – återupprepat – har röstat fram Mutti Merkel och hennes otyskt irrationella migrationspolitik har tillåtits dominera och skada hela EU.

    Morgondagens ”tyskar” lär knappast vara civiliserade européer, utan kulturellt inkompatibla, nyligen anlända/gammelanlända/tyskfödda barbarer. Ingen lär våga ”moona” åt dem…

    Liked by 1 person

  4. tobbewallin skriver:

    Kriget är över, men inte efterkrigstiden. Hela det internationella samarbetet inom ramen för FN bygger på kriget, liksom motståndet stora delar av mot nationalism.

    Liked by 1 person

  5. TG skriver:

    Jag tycker att tyska språket är vackert. Att höra någon som pratar vårdad högtyska låter så bildat och poetiskt. Tänk dig att du pratar svenska med tysk grammatik och ordföljd. Att du om det är möjligt placerar verben i slutet av satserna. Då blir det poesi.

    Liked by 2 people

  6. Katarina Elsässer skriver:

    Patrik Engellau förtjänar all aktning för sitt engagemang och hederlighet.
    Det svenska biståndet har jag alltid ifråga satt
    det gavs bara till länder som behagade sossarna, jag var själv sosse på den tiden, och bestod mest av varor och produkter från Sverige och en stor del gick till löner och förmåner för den svenska personalen.
    Tack Patrik även för beskrivningen av den omvände tysken.
    Mvh
    Katarina Elsässer

    Liked by 2 people

  7. larslindblog skriver:

    Somrarna 1987-88 talet hyrde jag ut en av mina stugor på en ö nära Vaxholm. Stugan är på (3 r o k)

    Det var en förmedling som jobbade med Tyska turister . Alla var mycket trevliga .Jag hade av förmedlingen tipsats om Tysk artighet , hälsa ordentligt , äldsta dam först osv.. och om man ses senare på dagen kan man vinka och utbrista Gruss Gott ( saknar tyskt y på denna maskin) ….jag hjälpte till med tyska broschyrer över sevärdheter , tipsade om bra fiskeplatser , lånade ut roddbåt , barnen fick leka med katten och inte minst så fick dom dagligen plocka alla ägg mina 7 höns värpt.
    Jag tycks ha betett mig bra för samtliga gav mig sin hemadress och telefonnummer samt vägbeskrivning / resebeskrivning och sa att jag var varmt välkommen hem till dom om jag kommer till Tyskland.

    I SVT Kunskapskanalen sändes igår kväll ett program ”Den blodiga freden ” om vad som hände med den tyska civilbefolkningen efter kriget . 12 miljoner fördrivna från hela Öst Europa , miljoner gamla , kvinnor och barn torterade till döds med metoder som enligt förövarna själva skulle få Auschwitz att : ”framstå som en tebjudning.”
    Ett av historiens största övergrepp enligt den engelska speakerrösten.

    När jag såg detta insåg jag hur totalt utlämnade vi svenskar är som inte har en arme till vårt skydd. En occupant kan göra precis vad dom vill med oss.
    Vi har inte ens en polis som ingriper mot upplopp i förorterna .
    Däremot är polisen rejält tuffa mot flygbladsutdelare från ”gruppen med en pil” samt lägger inte fingrarna emellan om det dyker upp nattvandrare som kallar sig för något med Odin….

    Liked by 5 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Dan E:
      Det handlar enbart om vad vi prioriterar…
      Vi kan ju ej ingripa mot de förtryckta barnen!
      Gud vet vilka trauman de bär på?
      Fast Gud var nog aningen malplacerat i (S)ammanhanget…

      Liked by 1 person

  8. NETTANN skriver:

    För många år sedan var jag på veckokurs i London. Det handlade om Computer Aided Design och deltagarna kom från flera olika europeiska länder. Vad som lärdes ut satte inga djupare spår, däremot stärktes förutfattade meningar till den grad att de aldrig gått ur.

    Närmast framför mig satt en norrman, en tysk och en fransman. Norsken hade mönstrad olle, blont lockigt hår, var alltid pigg och glad och skrattade och pratade vitt och brett. En ytterst trevlig bekantskap! Fransmannen halvlåg i stolen och hade uppenbara problem att finna en bekväm ställning, var ledigt men elegant klädd, gestikulerade och tog en del plats men på ett rätt tilltalande sätt. Tysken satt spikrak i ryggen med underarmarna på bordet, hade alltid slips, var fullständigt koncentrerad på ämnet, kom med många fyndiga frågor, gjorde ständiga noteringar och måste ha varit en idealisk elev. Det var knepigt att få kontakt med honom men det gick ändå att ana en sympatisk person.

    Efter den veckan har jag alltid varit trygg rörande nationella personlighetsdrag.

    Hur jag själv, som svensk, betedde mig har jag ibland funderat på men inte vågat dra några bestämda slutsatser.

    Liked by 1 person

  9. Hanna skriver:

    Du skriver intressant. Men, när du citerar kvinnan som menade att svenskar aldrig anser sig ha fel eller erkänner sina fel undrar jag i vilka kretsar hon umgåtts. Som kvinna och tidigare flicka uppvuxen i Småland har jag ständigt fått veta vilken skuld jag bär, Hur fel jag har och att jag inget är värd. Det är också det förhållningssätt som kvinnorna hade, de hade inget värde och gjorde att fel i männens ögon. Filmer gör ofta narr över kvinnors dårskap ….. dåligt självförtroende och avsaknad av stolthet tycker nog jag är en vanligare bild av svensken..i vart fall svenskan. Kanske är det svårt att tvinga fram ett erkännande om skuld hos den som redan är i underläge men som inte godtar att ständigt känna sig kuvad? Den som vet om sitt värde och blivit erkänd för det kanske ärligt kan erkänna fel och brister fortfarande med värdighet?
    Mvh Hanna

    Liked by 2 people

  10. 5ven55on skriver:

    ”Hon hade bott fyra år i Sverige, talade svenska och hade aldrig stött på en svensk som ansåg sig någonsin ha gjort fel.”

    Ja, det är ett väldigt osympatiskt drag hos de flesta svenskar. Men det finns många sympatiska drag också.

    Liked by 1 person

  11. thojak skriver:

    Håller i stort med dig, Patrik. I synnerhet mellan båtfolk är relationerna in/out utomordentligt angenäma. Lite annorlunda är dessa emellertid i trafiken, på autobahn t.ex. Trafikkulturen är också markant olika i olika delar av landet. Således är det vanligen mycket enkelt att köra i en storstad som Hamburg (där jag bodde många år) emedan det är helt tvärtom i Berlin där man mer/mindre har behov av ngn form av bepansrat fordon för ta sig fram. Din samtalspartner har också rätt i vad hon säger om att tyskarna har erkänt en rad ohyggliga saker de förorsakat, dvs. åtminstone tyskarna i forna Västtyskland. I forna DDR ansåg man sig inte bära ngn skuld för vad som skedde 1933-1945 och där genomfördes aldrig någon entnazifiering, utan man bytte de bruna skjortorna mot röda, sonst Alles gleich.

    Liked by 1 person

  12. MOAB skriver:

    Seglarna åker inte på semester till Spanien kan man konstatera. Det är då bara att räkna för att generalisera, är de tyska spanienresenärerna fler än seglarna? Jag vidhåller att man kan se ett obehagligt drag av att försöka dominera andra och en lika obehaglig auktoritetstro hos tyskarna.

    Jordan Peterson har mycket att säga om totalitära stater, ondska kan lockas fram i oss alla, men det verkar lättare hos somliga. Jag läser just Gulag Arkipelagon eftersom det är en bok som ofta nämns av Peterson, tyskarna mördade många, liksom ryssarna och kineserna och japanerna. Det verkar som de anglosaxiska kulturen har varit bäst på att visa återhållsamhet, en återhållsamhet som nu gått för långt.

    Tyskarna framstår för mig genom sitt stöd till massinvandring som Europas stora problem. Jag tror att när vinden vänder där så kommer man att undra varför man inte satte stopp tidigare.

    Liked by 2 people

  13. Lennart Göranson skriver:

    I kommentar till del I i går tog jag upp två sätt att hantera konflikter: att hålla på sin rätt (det franska) och att förhandla fram en överenskommelse (det svenska). Den tyska modellen, att vara tillmötesgående, förefaller mig vara den mest sympatiska av de tre.

    Så efter Brexit, låt oss knyta närmare an till det land som historiskt har varit vår närmaste storebror, så till den grad att svenska språket från 1300-talet fjärmade sig från fornnordiskan och blev en plattysk dialekt. Mer om våra Tyska förbindelser här: http://blogg.skronsakslandet.se/#post47

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Mycket kan man tycka om tyskarna, mest gott förstås, men just sympatisk är inte ett ord som anmäler sig omedelbart. Tyskarna själva vet bättre och berömmer sig för sin grundlighet. En grundlighet som för med sig beteende ad absurdum.

      Liked by 1 person

  14. Ulrika skriver:

    MARTINA

    Tråkigt att du går och bär på så mycket amerikahat. Måste vara tungt men det är ditt personliga val. Jag tror inte du har någon som helt kunskap i historia. De stora slätterna med kors där de amerikanska boysen vilar i tex Frankrike kommer i minnet. Men det är så mycket mera som USA har gjort tex för att bygga upp Tyskland. Vilka bönade och bad USA om hjälp när Tito gick hädan och Jugoslavien gick i bitar? Amerika har fortfarande tacksamma vänner i Europa som inte har glömt men till de som resonerar som du säger jag, ring inte till Washington nästa gång det kniper.

    Liked by 1 person

  15. rudmark skriver:

    Ajdå. Det blev ingen samordnare för småbåtsparkering över natten. Nåväl det finns väl andra uppgifter som kan lösas på dylikt sätt.

    Gilla

  16. gmiksche skriver:

    Jag kanske inte borde uttala mig i det här sammanhanget, man kan lätt bli närsynt. Tyskarna har fått ordentligt på nöten och det sitter i. Från alla håll pådyvlas inte enbart den äldre generationen utan även den yngre och yngsta sin historiska skuld. Av franska, engelska, amerikanska, italienska, israeliska, polska m m politiker och intellektuella – dock inte av ryska, kinesiska eller japanska m vf. icke minst av sina egna. I varje tysk lever en syndabock och den fräschas ständigt upp på nytt. En unik och välkommen scapegoat. Detta inverkar utan tvekan på kynnet.

    Gilla

  17. kim skriver:

    Alla tyskar jag jobbat med har varit bra människor; pålitliga, kompetenta och trevliga. Jag har inget ont att säga över huvud taget.

    Gilla

  18. STS skriver:

    Är Tyskland EU:s ”politiska motor”? Bör Sverige låta denna ”motor” bestämma resans mål, det som skall vara syftet med Sveriges EU-medlemskap? (Se kommentarer ovan)

    Några fakta på vägen till ett svar på dessa frågor lyder ungefär så här.

    Tyskland är inte och kan inte heller vara EU:s ”politiska motor” av (minst) två relaterade skäl:
    a/ Målet för tysk utrikespolitik, en synonym för landets EU-politik, har under hela efterkrigstiden varit ett ”europeiskt Tyskland”, inte ett ”tyskt Europa”. Målet placerar tysk (inrikes-) politik ”under” EU i en fortgående anpassning till Unionens ”politiska” utveckling.
    b/ EU:s ”politiska” utveckling antas i sin tur (av Tysklands politiska klass) bestämd av Frankrikes acceptans av en stegvis allt djupare ”överstatlig” rättsintegration sprungen ur och i huvudsak formad av ”näringslivets europeisering”, att de nationellt verksamma företagen successivt i EU skall finna sin ”naturliga hemmamarknad”.

    Kort sagt: Tyskland skall svara för EU:s ”ekonomiska motor”, för det näringsliv som skall skapa det nya Europas hemmamarknad. Denna ekonomiska integration skall i sin tur driva Frankrike att ta ansvar för ”motorns politiska överbyggnad”.

    Så var det tänkt och så fungerade det också – fram till Murens fall och Europas pånyttfödelse.

    Härefter fungerar ärligt talat inget som det var ”tänkt”, delvis då de ursprungliga ”tankarna” om Europas integration efter andra världskriget faktiskt var ”dialektiska” (och alltså mycket svåra att begripa för personer fostrade i protestantismens raka, rätta logik). Målet för integrationen var då inget ”mål” i vanlig mening utan närmast ett slags ”provisorisk utopi” (jfr Ernst Wigforss) med tydlig hegeliansk innebörd. Integrationen – en process – antogs ”själv” skapa allehanda ”mål” varav några, trodde man, skulle springa fram ”språngvis” ur ”historiska kriser” vars särskilda betydelse låg i, att de bokstavligt talat skulle tvinga Europas till sin natur nationalistiska politiker – demokratin har nationen till ram – att som sitt gemensamma Öde godta det ”mål” (vilket det nu råkade bli) som den fortsatta integrationen krävde. Alternativet till en ständigt allt fastare integration var nämligen, menade man, ekonomisk stagnation följd av samma typ av depression som en gång bäddade för Europas kollaps i krig.

    Den europeiska integrationens ”dialektik” är obegriplig för den som står främmande för denna bild – en av flera möjliga bilder – av Europas nära historia, en bild som dessutom är bärande för EU:s ”självförståelse”, att Unionen är ett ”ständigt pågående fredsprojekt”.

    Bör, mot denna bakgrund, Sverige lägga sitt (europeiska) Öde i Tysklands händer?
    Det har Sverige redan gjort, både på det ekonomiska fältet (där t ex statsminister Löfven (s) tjänade sina EU-sporrar genom att främja Wallenbergs försäljning av lastbilstillverkaren Scania till tyska intressen; integrationen av Sveriges kraftindustri med Tyskland säger jag här inget om; jag tiger också om t ex Swedbanks utflykter i Baltikum; om den svenska Riksbankens agerande som fjärrstyrt av Frankfurt; om svenska avtalsrörelse som, kopplade till den tyska industrins utveckling, blivit att mer surrealistiska …..) och på det politiska området där såväl den förre som den nuvarande statsministern lagt Berlins ok på våra axlar – med välkänt resultat.

    Problemet är naturligtvis, att Berlin står handfallen inför Frankrikes vanmakt under dess nuvarande president, en parisisk vanmakt som av allt att döma kvarstår efter landets presidentval nu i vår.

    I praktiken är det denna vanmakt som pålagt Frau Merkel – Kohls ”lilla flicka” – en uppgift ingen tysk politiker kan bära. Det nationella målet om Tysklands europeisering riskerar nu tvärtom att leda till sin fruktade anti-tes; till Europas förtyskning, ett resultat som kanske är godtagbart för hr. Löfvens (s)-parti vars tyska rötter aldrig tvinat bort.
    Härom vittnar inte bara Ernst Wigforss ”utopier”, P A Hanssons ”folkhem”, Rudolf Meidners ”LO-fonder”, Olof Palmes ”neutralism”, Ingvar Carlssons ”EU-ansökan”, Göran Perssons ”gröna folkhem” ….. Du får själv förlänga listan, kanske med:

    Hr. Löfven (s) – Sveriges egen dr. Hegel i Rosenbad?

    Mvh/sts

    Gilla

  19. TG skriver:

    Jag har bott och arbetat i Tyskland. Det har varit min bästa och roligaste tid. Jag tänker på alla karnevaler, folkfester i städer och byar. Av världens bästa 10 orkestrar finns 4 i Tyskland, framröstade av internationella musikskribenter. På förstaplatsen är förstås Berlinsymfonikerna. Av Europas alla operahus finns nära hälften i Tyskland. Berlin har idag stor dragningskraft på alla konstnärer. Där finns mängder av ateljéer och gallerier. Om man är kulturintresserad finns oerhört mycket i Tyskland. Om man är intresserad kan jag bara säga. Åk dit! Försök bli av med alla fördomar mot tyskar i allmänhet.

    Gilla

  20. Steven Jörsäter skriver:

    Jag kan inte hålla med mer. Till saken hör, vilket förstås kan ha påverkat välkomnandet i hamnarna, att Sverige och svenskar är mycket populära i Tyskland vilket tyvärr oftast besvaras med snorkighet och okunskap. Inget stort land har tillnärmelsevis så mycket intresse för och kunskap om Sverige som Tyskland. Utrikespolitiskt är det förstås idioti att inte slå mynt av detta.
    Engelsmännen vet däremot i stort sett ingenting om Sverige. I Tyskland gör man till och med TV-serier som utspelar sig i Sverige. Det är förstås en skandal att kunskaperna i detta EUs största språk har tillåtits vittra bort så som har skett. Men ett naturligt led i en fördumning av befolkningen.

    Johan Hakelius beskriver också det här bra i DGS-intervjun. Svenskar och tyskar har mycket mer gemensamt än vad svenskarna förstår. Kärleken till naturen och till skogen, exempelvis. Det är ingen slump att det är just tyskar som i stor omfattning köper torp i Småland som svenskar inte är särskilt intresserade av – de får lappsjuka där.
    Så det är bra märkligt att den enda rasism som officiellt är tillåten i Sverige är den som riktar sig mot tyskar. Kanske är det ett utslag av det förakt mot de egna som vi ser så många prov på?

    Kanske blir banden starkare nu när medbórgarna i de båda länderna allt mer upptäcker att de har blivit olycksbröder med stora inhemska problem som deras ledare har importerat från Mellanöstern?

    Gilla

  21. Ulrika skriver:

    MARTINA
    Jag skulle råda dig att läsa på istället för att gå på med dina historiskt felaktiga anklagelser mot USA.
    Därmed sätter jag punkt för den här diskussionen.

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Förresten, mitt huvudsvar till dig fastnade tyvärr i spamfiltret. Det är möjlgit att du skrev den här kommentaren innan du läst den. Läs särskilt på om morgentau planen och om USAs förbud mot att ge mat till det svältande tyska folket.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s