En glömd svensk fest

Mohamed Omar

Den 17 mars firas Sankt Patriks dag på Irland. Det är både en helgondag, till minne av S:t Patrik som införde kristendomen på ön, och en nationaldag. Men framför allt är det en festdag!

Festen har spridit sig över hela världen, mest till USA och Storbritannien där det bor många irlandsättlingar. Men glädjeyran har också kommit till oss i Sverige. Själv festade jag med mina vänner i Uppsala. Vi hade turen att ha en irlandsättling som sånganförare. Det var visor om kåta munkar och längtan efter den man har kär. Men också patriotisk glöd och smädelser mot saxarna! Jag sjöng så att jag blev hes.

Jag hör inte till dem som fnyser åt importerade festdagar, vare sig kusliga Halloween eller yra S:t Patriks dag. Det är bara kul. Dessutom är detta traditioner från kulturer som står oss väldigt nära. Det är något helt annat än att fasta i ramadan!

Men S:t Patriks dag har i år ändå fått mig att fundera på våra egna, svenska helgondagar. Man kanske borde försöka återuppliva dem? Inte för att vi tror på helgon och under, utan framför allt för att det är kul. Jag menar, hur många svenskar som firar S:t Patriks dag tror på helgon?

Så har ju vi moderna svenskar ett oikofobiskt drag. Det vill säga vi tycker att andra kulturer är så intressanta och märkvärdiga, samtidigt som vi ignorerar eller nedvärderar vår egen kultur och historia. Ja, som Mona Sahlin sa en gång: ”Jag tror att det lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.”

När man börjar läsa om vår svenska kultur, inser man snabbt att den är minst lika märkvärdig och intressant som andra kulturer. Att återuppliva gamla fester som fallit i glömska kan bli ett sätt att få oss att läsa på och lära känna oss själva. En fördel med att gilla svensk kultur är ju att den finns så nära inpå. Det blir en kort upptäcktsfärd!

Det mest kända svenska helgonet är utan tvekan S:t Birgitta. Men det är framför allt som människa hon är känd. Hennes dag är det få som bryr sig om, med undantag av katoliker och vissa kufar… De högkyrkliga i sammanslutningen Societas Sanctae Birgittae (SSB), det vill säga lutheraner som gillar rökelse och korstecken, håller varje år ett möte i Vadstena på Birgittadagen den 23 juli.

Sankt ErikDen största svenska helgondagen har varit Eriksdagen den 18 maj till minne S:t Erik konung. Han blev martyr i Uppsala, som då hette Östra Aros, år 1160. Legenden berättar att han under en mässa fick bud om att danskarna var på väg, men han ville bli lämnad i fred tills mässan var slut. När det var dags gjorde han korstecknet, väpnade sig och kom ut med sina män.

Där blev han besegrad och halshuggen. På platsen där han dödades sprang en källa fram, S:t Eriks källa. Och en blind kvinna fick synen tillbaka av att röra vid hans blod. Eriks ben förvaras i ett relikskrin i Uppsala Domkyrka. S:t Erik kom att bli Sveriges särskilda skyddshelgon, en som svenskar kunde åkalla i krig och i nöd. I slaget vid Brunkeberg 1471 uppenbarade sig ett brinnande svärd i skyn. Det var Eriks svärd. Svenskarna fick mod och vann. Erik sågs som en rättfärdig kung, rex iustus, och en förebild för alla svenska kungar som kom efter honom.

Eriksdagen var också en viktig märkesdag i kalendern, och pryddes på runstavarna med ett krönt huvud och ett sädesax. Det gamla talesättet ”Om Erik ger ax, ger Olof kaka” betyder att om höstrågen hade gått ax till eriksmässan så skulle man kunna baka bröd av mjölet till Olofsmässan den 29 juli. Sankt Olof, som också var stor i Sverige, var kung av Norge 1015-1028 och är landets nationalhelgon.

I legenden kan vi läsa om att Erik var en from kristen som bar tageltröja och badade i iskallt vatten för att hålla sina lustar i styr! Han var älskad av sitt folk, byggde kyrkor och upprätthöll lagen. Tillsammans med biskop Henrik for han på korståg till Finland. Hur mycket av detta som är sant är svårt att veta.

Man blir inte klokare av att läsa Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar. Men kan bli inspirerad, för han berättar bra! Kung Eriks död skildras ganska romantiskt. När mässan var sjungen, gick Erik ut och mötte sina fiender. En av danskarna höjde sitt breda svärd över hans nacke. Men den hjälplöse kungen blev inte rädd, han blev lycklig:

Hans ansikte, som förut varit blekt, övergöts av en stark rodnad som inför den högsta lycka. ‘Mer än jorden och den sol, som nyss rann upp’, sade han halvviskande och kysste korset på radbandet, ‘älskar jag något långt borta, som jag ännu aldrig har fått se med mina ögon eller röra vid med mina händer. Och för den kärleken är det mig en ära och en himmelsstund att få dö.’”

Den i början av 1500-talet författade Erikskrönikan nämner Erik allra först i sin uppräkning av svenska helgon:

Swirges riike är thet besta land,
i heela werdhen man finna kan.
Med hellige men oc qvinner Gud haffwer begåffuat…
Swerige – ty ware han priisat och loffuat.
Försth then milde konungh Sancte Erich.

Sveriges rike är det bästa land. Och Uppsala är Sveriges bästa stad! Och finns det något bättre ställe, så är det på en annan planet, som det heter i gluntsången. Ja, särskilt för oss upsaliensare borde Eriksdagen vara en stor dag. Som det heter i Eriksofficiet från 1200-talet:

Gaudeat eximiis
Upsalia magnificata
Martyris exuviis
Et signis glorificata.

Främst måste Uppsala sjunga hans pris
i högtidens stunder,
staden som äger hans grav
och förhärligats genom hans under.

Hur kan man då fira S:t Eriks dag? Det första man ska göra är att försöka övertala sina vänner om att det är en kul idé. Sedan hyr eller lånar en festsal för den 18 maj 2017. I god tid gör man ett event på Facebook!

Är man lika lyckligt lottad som jag och bor Sveriges bästa stad kan man ordna en procession till Domkyrkan. Och varför inte fana med Eriks bild? Medan man tågar från festsalen till kyrkan kan man till exempel sjunga:

Adest dies leticie
fulget Erici gloria
rex et patronus Suecie
celi petit palacia

Glädjens dagar är här,
Eriks ära strålar.
Sveriges konung och skyddspatron
når himlens palats.

När man samlats vid relikskrinet kan någon hälsa alla välkomna, berätta varför man är där och kanske läsa valda delar ur legenden. Man kan lägga ner en blomma eller krans. Och så hälsar man Erik med följande ord:

Ave martir preciose
miles Christi gloriose
ave regum gloria
O Erice rex sweorum
posce nobis peccatorum
veniam et gaudia

Var hälsad, kostbare martyr,
Kristi ärofulle soldat,
var hälsad, kungars ära!
O, Erik, svenskars kung,
begär åt oss syndernas
förlåtelse, och glädje.

När man kommit tillbaka till festsalen sätter man sig vid sina platser, om det inte ska vara fri placering. Nu kan någon som läst på hålla ett kort föredrag om S:t Erik och hans betydelse. Man utbringar sedan en skål stående.

Man bör utse någon jovialisk vän till sånganförare och kanske även trycka upp ett litet häfte med särskilt utvalda snapsvisor. Bäst vore om kunde skriva några egna snapsvisor med Erikstema, gärna med glimten i ögat. Nationalsången och kungssången är givna. Så avslutar man med kaffe och avec. Punsch så klart!

Hur ska man vara klädd? Det beror på hur högtidligt man vill ha det. Kavaj duger bra, men det blir alltid stiligare med frack. Eller varför inte maskerad med medeltidstema? Det finns gott om glada lajvare som kan bidra med kunskaper, kläder och rekvisita.

Man skulle också kunna framföra ett spel där man visar upp episoder ur Erikslegenden. Det görs faktiskt redan. I Uppsala har vi sedan 1986 Krönikespelet varje höst, ett spel som sätts upp utomhus på Domkyrkoplan, där vi får följa Uppsalas historia från sagotid till nutid. I en scen får vi se Erik den helige komma ut ur kyrkan för att förlora mot danskarna och vinna martyrglorian.

Tycker du att detta låter lite väl töntigt? Jag kan nästan se Mona Sahlin rynka på näsan. Men varför skulle en Eriksfest vara töntigare än en Patriksfest? Vi slipper åtminstone gå i parad med enorma, gröna hattar…

Och så går det förstås att göra det mycket enklare. Bara samlas ett gäng, slänga fram lite käk, några burkar öl och en flaska bäska, så skålar man för kung Erik innan man går över till helan går, Sveriges inofficiella nationalsång.

Eriksdagen är bara en av många mer eller mindre bortglömda, svenska festdagar. Det finns hur mycket skoj som helst man kan göra av vår historia. Det är bara fantasin som sätter gränser. Och sällskapet, för ensam gör man ingen fest!

39 thoughts on “En glömd svensk fest

  1. Efter terror kommer tomt prat skriver:

    Oikofobi,

    En sak jag frågar mig är varför det är moraliskt riktigt att visa bilder på en död arabisk pojke på en strand, men moraliskt förkastligt att visa bilder på en död svensk flicka i Stockholm. Den underliggande förklaringen är vidrig, våra medier stödjer mördare genom att systematiskt dölja svenska offer och på så sätt hålla svenskens rättmätiga vrede nere för att istället exploatera känslor av ömkan för araber och afrikaner. Vidrigt.

    Liked by 1 person

    • Alfons skriver:

      varför hyllar en massa människor polisen och täcker deras bilar med blommor?

      Verkligheten är den att Säkerhetspolisen blivit informerad via Uzbekistan redan 2014 om att terroristen Rakhmat Akilov rekryterats av IS. Verkligheten är även den att han beordrats att lämna landet förre sommaren efter att hans asylansökan avslagits. Polisen efterlyste honom den 27 februari efter att han försvunnit. Hade Sverige haft en adekvat och väl fungerande polis hade aldrig terrorattentatet kunnat äga rum, då hade inte Akilov befunnit sig i Sverige.

      Landets inre utlänningskontroll är avgörande för att efter­lysta personer ska kunna hittas och utvisas. Trots ett snabbt ökande behov av sådana kontroller och resurser för avvisningar har antalet kontroller mer än halverats de senaste fem åren. Enligt en intervju med chefen för gränspolisen ligger ansvaret för detta hos polisledningen.

      Verkligheten kära landsmän är en polis som inte kunnat göra sitt jobb p.g.a. bristande resurser och en oduglig högsta ledning. Chef för polisen är inte en polis utan den ytterst kontroversielle socialdemokratiska politrucken Dan Eliasson utan några meriter för jobbet och utan ett förtroende i poliskåren. Det är inte värt några blommor.

      Liked by 2 people

      • Efter terror kommer tomt prat skriver:

        Mitt svar försvann, jag skriver kortare, Dan Eliasson är inte inkompetent, ej heller migrationsverket eller våra politiker, de har istället uppnått exakt det de velat. De är i allra högsta grad kompetenta, bara inte till det jobb vi trodde de skulle göra.

        Liked by 1 person

      • Anne-Hedvig skriver:

        Nei, ikke Eliasson – han fortjener kun en stygg kaktus – , men fotfolket. De gjør vel så godt de kan i en ganske fortvilet hverdag med for lite ressurser. Jeg har fått et inntrykk at ID-kontroller var i gang før PK-menneskene blandet seg inn og fikk minsket dem.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        ”varför hyllar en massa människor polisen och täcker deras bilar med blommor?”

        Jag tror det är uttryck för en förträngd önskan om fysisk säkerhet, som inte får uttryckas på ett öppnare och politiskare sätt.

        Gilla

    • Johan Löfgren skriver:

      Svenska fester lär det inte bli mer av med nuvarande regering. Men andra kulturyttringar premieras och bekostas dessutom med skattemedel. Och galenskapen är så stor idag att bidrag går till IS-återvändare, hatimamer, koranskolor, terrorföreningar och så vidare.

      En bild på den mördade flickan finns – den visar när hon var i livet. Så skulle det ha förblivit om politikerna skött sitt uppdrag att ombesörja landets befolkning. Nu omfattar omsorgen många människor med en osvensk agenda. Därav blir följden opublicerade otäcka bilder också framöver. Och glömda svenska fester lär förbli så med nuvarande etablissemang.

      Liked by 1 person

    • JAN BENGTSSON skriver:

      I det ena fallet ”utnyttjar” man en olycka,
      som i hög(sta) grad var självförvållad…

      En vårdslös flyktingsmugglande pappa offrade med berått mod sin egen familj,
      som inte ens utrustades med flytvästar!

      Av ren girighet?
      Då blir det ”medialt”

      I det andra fallet, när VI HAR OSS SJÄLVA ATT SKYLLA…
      Då sägs det handla det om att utnyttja situationen och ta billiga poäng???
      Berättigad kritik är ej välkommen!

      Ganska uppenbart vilkden tragedi som utnyttjades hänsynslöst!!!

      Liked by 2 people

  2. Magnus Ström skriver:

    Festivus kanske kan vara något? Se lämpligt Seinfeldt-avsnitt. Icke religöst också. Fast Seinfeldt är jude så vi får nog inga muselmaner med oss.

    Gilla

  3. Hortensia skriver:

    Tack, Mohamed, för din fartfyllda entusiasm, men om vi svenskar ska uppmärksamma någon helgonlik martyr, borde det väl vara den svenska oskulden personifierad av lilla Ebba, som brutalt massakrerades av en ondskans apostel, mitt framför ögonen på den civiliserade världen?

    Sankta Ebba. som föll offer för ”Den humanitära stormaktens” utstuderade ovilja, att värna sina egna värnlösa, bör vi svenskar hålla i salig åminnelse varenda dag, livet ut.

    Mitt i påskhelgen har de flesta av oss säkert redan festat på god mat och dryck med släkt och vänner och jag tror uppriktigt sagt inte, att särskilt många svenskar och svenskor generellt anser sig behöva fler högtider än de traditionella storhelgerna…

    … och sedvanligt firande av nära och käras födelsedagar, dop, konfirmationer, bröllop och begravningar. Gammelsvenskar må vara ovanligt behärskade, sekulära och rationella, men vi är genuint duktiga på, att uppmärksamma dem vi verkligen älskar!

    http://www.smp.se/lessebo/stark-gotlanning-firar-sina-40-ar-med-tartkalas-2/

    Glad påsk, allesammans!

    Liked by 2 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      Glad påsk tilbake!
      Middelalderen hadde masse helgen-/festdager. Og Danmark-Norge feiret også 3. juledag, 3. påskedag og 3. pinsedag helt til Struensee fjernet dem i 1772.

      For øvrig holder NTB (Norsk Telegrambyrå av alle!) oss oppdatert på helgendager og annet i den nesten daglige avisspalten ”Fra gammel tid”.

      For uten Olav den hellige (‘Rex perpetuus Norvegiæ’) er Sancta Sunniva viktig på Vestlandskysten. Ung irsk, kristen kongsdatter som flyktet til Norge og ble en slags martyr her på slutten av 900-tallet. Det ligger en klosterruin på Selja ute i havgapet, nå er det snakk om å bygge et nytt kloster med munker der ute.
      Festdagen er den 8. juli.

      Gilla

  4. alexwestin skriver:

    Trevliga förslag. Vi struntar i Mona Salin, Fredrik Reinfeldt och andra som förlöjligat Sverige. They are not with us anymore.
    Herman Lindqvist skrev om Lucia i Aftonbladet för ett antal år sedan.
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article12701170.ab
    Han säger bl.a.
    ”Vår Lucia är ett praktexempel på hur svensk kultur och tradition har uppstått av impulser utifrån som blandats ihop med urgamla svenska traditioner och under seklernas gång blivit en unik fest som bara vi och de svensktalande i Finland firar…
    Lucia är levande svensk historia – en blandning av vår egen hedendom, vår katolska medeltid och nutid, tonsatt med musik från Neapel. Resultatet är en unik svensk tradition som vi ska vara stolta över.”

    Liked by 2 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      Flott – fortsett med det’
      I min barndom (jeg er født i 1946) feiret man ikke Sta. Lucia i Norge, men etterhvert ble festen innført i barnehagene, med lussekatter og alt! Veldig populært 🙂
      Og på min gamle skole, Oslo Katedralskole, feires også Lucia nå for tiden. Elever sier: ”Vi gir aldri fra oss Lucia!” (Det må nevnes at skolen ble grunnlagt i 1153, og vi har visst en sans for prosesjoner…)

      Gilla

  5. Trodé skriver:

    Bara tanken på att fira ett svenskt kristet helgon skulle vara kränkande när en del anser att svenska flaggan är det.
    Kanske bör flaggstänger förbjudas eller bara tillåtas föra regnbågsfärgade flaggor.

    Gilla

    • cpc skriver:

      Erikskrönikan, mycket riktigt från 1300-talet, har inte ett skit med den helige Erik att göra. Utan istället hertig Erik, Birger Jarls sonson och far till kung Magnus Eriksson (Sveriges motsvarighet till irländska Brian Boru, för att återknyta till omars text). Den hertig Erik som tillsammans med sin bror Valdermar mördades av ädre brodern Birger i Nyköpings gästabud.

      Gläder mig dock åt att Omar inte föreslog att vi skulle börja fira den heliga Birgitta. Räligare fruntimmer får man leta efter.

      Gilla

  6. Hovs-svartare-hallar skriver:

    Underhållande att läsa denna välskrivna krönika! — Själv bodde jag i Uppsala i över 40 år, minus de fem år jag arbetade i USA; numera har jag däremot flyttat till en mindre ort i norra Skåne.

    En starkt bidragande orsak till flytten från Uppsala är det problem som Eddie Omar tagit upp i flera andra av sina krönikor — islams framryckning. Jag kunde inte längre känna mig trygg i området där jag bodde helt enkelt.

    Det räcker med några procent MENA-folk i ett område för att etniska svenskar ska börja flytta därifrån, och det finns goda skäl till detta. I mitt fall var det den personliga säkerheten; det hade hänt vissa obehagliga saker som jag inte orkar gå närmare in på.

    Vi svenskar kan inte försvara oss mot denna invasion från en främmande kultur, då vi inte har något stöd från makthavarna. Tvärtom är det politikerna, sådana som Mona Sahlin, som ligger bakom invasionen och som genast slår ner på alla tendenser till motstånd mot deras välregisserade folkutbyte.
    Det återstår för oss bara att ”ta till harvärjan”, som man sa förr; det vill säga att ge oss av.

    Den fina gamla lärdomsstaden Uppsala håller på att övertas av främlingar, likt då den på Sankt Eriks tid invaderades av dansken. Men denna gång med makthavarnas goda minne.

    Liked by 3 people

    • Anna skriver:

      Ja det är sorgligt hur Uppsala förfallit. Det är min födelse-och studentstad och känns fortfarande sommin hemstad trots att jag sedan många år bor i en annan del av landet. Men så chockad jag blev för några år sedan vid ett återbesök. Det vimlade av folk m ursprung från MENA och Afrika. Det var nog vid detta besök jag insåg vidden av den omfattande migrationen och för första gången upplevde den som en fara för landet. Fortfarande är dock Uppsala så delat,har jag förstått,att den västra sidan ( universitet o kyrkosidan) , med undantag för det förlorade ”Gettosunda”(Gottsunda), fortfarande håller Mena ganska väl stången,värre är det för de östra stadsdelarna…
      Jag gillar tanken med att återuppta firandet av St Erik, men det skulle väl anses kränkande i dagens klimat…

      Liked by 2 people

  7. Helene Frick skriver:

    Jag skulle faktiskt vilja fira någon asagud. Det känns som att vi nordbor tvingats in in en religiös fälla när vi kristnades. Det var säkert lite mer ”krut” i folk på asarnas tid, men de blev ändå påtvingade en religion precis som vi blir idag med Islam så jag tycker att motståndet mot att inte behöva bekänna sig på tvångsmässiga grunder till en viss religion ska hyllas. Jag anser att att de trosuppfattningarna som är mest ”naturliga” är de som hyllar naturens element, så varför inte fira Tors Dag t ex.

    Liked by 1 person

    • Anne-Hedvig skriver:

      På hvilken av de 52 torsdagene vi har i løpet av året?!
      Egentlig er det jo litt utrolig at ukedagene våre helt har unngått kristningen!
      Vi minnes månen, gudene Tyr, Odin, Tor og Frøy. Lørdag er ‘laugardag’ (vaskedag), og så rundes uken av med solen.

      Selv bor jeg på Ullevål (Ulls haug), så de gamle guder et med oss ennå.

      Gilla

    • Bengt skriver:

      @Helene Frick 15 april, 2017 at 15:38

      Det är givetvis upp till dig att fira Torsdag om du attraheras av asatron.Konstigt dock att du i påsktid inte inser vad gott kristendomen medfört för vårt land. Att eländet tilltar i takt med avkristningen behöver man väl inte vara troende kristen för att inse. Att många svenskar fortfarande försöker leva i Kristi efterföljd, och utan annan ”värdegrund” än tio Guds bud, är till gagn även för dig.

      Gilla

  8. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Som vanligt ett trevligt och tänkvärt inlägg. Jag finner förslagen tilltalande av flera skäl, bl a för att det känns lockande att delta i något som inte dikterats eller kidnappats av den allestädes närvarande PK-kulturen i Sverige.

    Ta t ex manifestationen för några dagar sedan, den är verkligen ett typiskt exempel:

    • En arrangör man aldrig hört talas om och som gör anspråk på att tala för oss alla men som egentligen bara är ute efter publicitet
    • Ett antal talare som säger att de är kosmopoliter och Sverige ska vara öppet, inte ett ord om offren eller förövaren eller islamisk extremism, eller om vem som ska betala priset för denna öppenhet
    • Hela svärmen av MSM som mangrant sluter upp, liksom våra vanligaste politiker
    • Sammanfattningsvis har en liten klick kunnat kidnappa hela frågan och kunnat vifta bort vanliga människors oro. Säg att man drog ihop 10000 på plats, men det bor någon miljon i området som inte var på plats och som aldrig kommer att få lufta sina tankar offentligt och oemotsagt om dådet
    • Det offentliga rummet kidnappas mer och mer av särintressen och någon anledning måste det väl vara att svenskarna finner sig. Man kan kalla det mindervärdighets-komplex, oikofobi, eller vad man vill.

    Så för att återgå till Mohameds förslag om mera fest så tycker jag idén är utmärkt. Fester kan ju ordnas i de mest skilda sammanhang. Jag tycker faktiskt att DGS blivit ett eget väsen med sådan tyngd och profil att det skulle vara värt att fira. Varför inte förena festförslaget med något slags seminarieliknande sammankomst? Gärna i Uppsala i september månad för min del.

    Liked by 2 people

  9. kim skriver:

    Vi har all anledning att försöka bevara kunskap om vårt kulturarv. Det riskerar annars att falla i glömska när kulturella värden förminskas av våra styrande. Jag läste idag att regeringen beslutat att Sverige inte ska bidra till UNESCO:s lista över immateriella kulturtillgångar, då denna anses kunna skapa ”värdehierarkier”.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6669759

    Jag känner mig helt främmande inför detta resonemang. Självklart borde även Sverige delta och dessutom göra det med stolthet.

    Liked by 1 person

  10. neraldnep skriver:

    En fest man skulle kunna återuppliva är Mickelsmäss. Här har vi faktiskt en folklig fest, som också har lite med ett helgon att göra. Men jag tror inte själva helgondyrkan var så stor del av det hela.

    Mickelsmäss har till stora delar fallit i glömska, men jag tror det firas lite här och där fortfarande? Jag kan inte så värst mycket om det själv, men har uppfattningen att det är en skördefest som firas under sensommaren med mycket mat och dryck. Att tända ljus är en viktig del av firandet eftersom det börjar bli mörkt på kvällarna igen.

    Jag känner mig också lite bedrövad över att vi tydligen känner oss tvungna att importera utländska högtider istället för att minnas de svenska festligheter som vi har firat genom historien. Vad gäller Mickelsmäss så gillar jag tidpunkten eftersom vi inte har så mycket andra helger att se fram emot under denna tid på året. Undantaget kräftskivor då, för de som gillar sånt.

    Liked by 1 person

  11. Hans E. Jonsson skriver:

    Tack för historielektionen bäste Omar!
    Jag får säga som mäster Olof sade till sin hustru Lisbeth vid en inköpsrunda: ”En och femtio för en liter mjölk, det var det å det djävligaste, det hade jag inte en aaaning om!”
    Detta ur en svensk föreställning av några skojare någonstans i Sverige
    Tonvikten i min kommentar ligger i det sista som Olof sade!

    Gilla

  12. Werner von Winkelbaum skriver:

    Tack Oma for en roande kronika, full av visdom. Tacksam ocksa for att du drar upp Mona sahlins idiotiska uttalande om avsaknaden av svensk kultur I ett tal till turkar. Kom ihag att vad Turkiet har av kultur ar vad som aterstar av Byzantine/Greer innan de slaktades eller fordrevs av de invaderande turkarna fran Asians stepper.

    Werner

    Gilla

  13. skaaning skriver:

    Här i Skåne firar vi i alla fall fortfarande Mårten Gås, efter helgonet S:t Marten (Mårten). Vi blir dock tyvärr färre och färre.

    Gilla

    • frihetligvanster skriver:

      S:t Marten lär ha varit en religiös person som levde på 600-700 talet i Pannonien (nuvarande Ungern) han blev tillsagd att bli biskop men ville inte och han gömde sig bland gässen när de kom för att hämta honom men gässen förde ett jäkla liv och avslöjade honom. Om nu detta är sant vet jag inte men denna historia fick jag berättad för mig I Domkyrkan i Ezstergomb Ungern. I Ungern firar man S:t Martens dag varje år

      Gilla

  14. frihetligvanster skriver:

    När jag gick på Komvux i mitten av 80-talet så skrev jag att Sverige var historielöst med detta menade jag att vi inte förvaltade vår egen Historia. Barnen kände inte till mycket av vår egen historia. Nu tror jag att det beror på att vi inte har haft krig de senaste två hundra åren. Vi har inte levt under hot eller tvång av andra makter. Vi har i lugn och ro byggt upp ett demokratiskt samhälle där vi har lagt grunden till demokratin genom alla föreningar som har bildats. För att lösa ett problem startades många föreninger de tidiga var nykterhetsrörelser som ville begränsa supandet. Sen kom fackföreningar, idrottsföreningar, syjuntor och sist men inte minst så införde vi kafferasten. Denna kafferast är troligen den del som alla har ett förhållningssätt till och medverkar i och som är så viktig för sammanhållningen. Vi tar den för given men vad händer om den tas bort?
    När jag var i Ungern för ca 15 år sen och gjorde ett studiebesök på en yrkesskola med två lärare blev minst sagt förvånade då historieläraren berättade att de just nu gick igenom Sveriges Historia och var framme vid Kalmarunionen. De hade flera timmars Historia i veckan och även engelska hade de flera timmar i veckan. Detta var en yrkesskola för blivande textilarbetare, bilmekaniker och lite till. När vi ställde frågan varför så mycket engelska och historia var svaret. Våra ungdomars framtida arbetsplatser blir inte bara i Ungern utan troligen i flera länder ute i Europa och då är det bra med engelska kunskaper men även lite historiska kunskaper. Vi har en rik historia och den ska ta tillvara vi behöver inte försköna den utan bara förhålla oss till den och framför allt lära oss av den

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s