Tack

8-26-13_11971

Patrik Engellau

(Trigger warning. Du ska nog inte läsa den här texten om du är känslig för vad som är sant och vad som är falskt. Efter publiceringen har jag uppmärksammats av Thomas Gür, som vet allt, att det japanska ordet ”arigato” inte alls kommer från ”obrigado”. Men teorin som förklarar detta således icke-existerande förhållande är bra i alla fall.)

Idag är jag ute på halare is än vanligt, så om du inte tror på vad jag säger så har jag stor respekt för det.

Bakgrunden till denna betraktelse är att ordet ”tack” på japanska heter ”arigato”, tonvikt på sista stavelsen, vilket kommer från portugisiskans ”obrigado” av samma betydelse. Japanerna införlivade detta ord i sitt språk efter det att de träffat portugisiska handelsmän för ett halvt årtusende sedan.

Så långt är det fakta, tror jag i alla fall.

Men varför hade japanerna inget eget ord för ”tack”? Varför valde de att anamma ett utländskt ord?

Min teori är att ”tack” var ett helt nytt koncept i det japanska samhället. Japan var ett strängt hierarkiskt samhälle baserat på över- och underordning, lite som den europeiska feodalismen, inbillar jag mig. I ett strikt hierarkiskt samhälle behövs, enligt min teori, inte begreppet ”tack”. Den överordnade tackar inte den underordnade, en bonde till exempel, utan piskar honom så att han betalar högre arrende, fler skäppor korn eller askar lax. Den underordnade tackar inte den överordnade utan hukar och bugar sig och underkastar sig den överordnades vilja (när han inte vid enstaka tillfällen gör uppror och dödar den överordnade).

Portugiserna som kom i sina karaveller representerade en annan sorts social relation. De kom för att handla (eller röva såklart om det gick) vilket betydde att byta till exempel guld och socker mot siden och andra japanska dyrbarheter. Handel är en jämlik och frivillig relation. Man handlar när båda har något att vinna på affären. Båda parter blir glada och tacksamma och tar därför varandra i hand och säger ”tack”.

Min synnerligen djärva och obevisade teori är alltså att begreppet ”tack” och den därmed sammanhängande tacksamheten inte är något som är inbyggt i de mänskliga generna – lika lite som det finns naturlig tacksamhet bland djuren – utan en social konstruktion som har med den moderna tidens framväxande västerländska samhällssystem, enkannerligen handeln, att göra.

Annorlunda uttryckt kan man säga att samhällen där ekonomisk verksamhet är ett nollsummespel – där man blir rik bara genom att ta från andra – inte ger upphov till tacksamhet som vi västerlänningar uppfattar företeelsen, medan samhällen där ekonomin är ett plussummespel – där alla kan vinna på en gång – skapar grogrund för de känslor och beteenden som vi förknippar med tacksamhet.

Med risk för att driva resonemanget för långt och därmed bli bigott och fördomsfull vill jag ändå peka på ett fenomen som jag knappt stött på, men ofta hört talas om, nämligen att många migranter inte ådagalägger någon tydlig tacksamhet för vad Sverige bidrar med för att göra deras liv drägligt. Om det nu är på det sättet skulle det kunna bero på att dessa personer kommer från hierarkiska kulturer utan god jordmån för friskt spirande tacksamhet. Den som tycker det är naturligt med ekonomisk verksamhet som i grunden handlar om att ta från sin nästa må känna personlig tillfredsställelse men knappast tacksamhet mot den förfördelade.

30 thoughts on “Tack

    • Viktor Montelius skriver:

      En bra artikel – men visst fanns ordet tack i den hoega och utvecklade japanska nationen. Men paa
      ett annat saett i form av plikter. En elev hyste en livslaang tacksamhet gentemot en laerare – denna
      tacksamhet tyddes som ett tack. En ovaentad hjaelp fraan ngn skapade ochsaa en kaensla av
      tillgivenhet och vilja att aatergaelda hjaelpen. Du faar inte heller gloemma det starka budhistiska
      inflytandet i tankevaerlden, den djupa estetiska kaenslan som inte har kunnat motsvaras av andra
      laender aer ochsaa en imponerande faktor.
      Men visst fungerar den vaesterlaendska och muslimska kulturen paa det saettet att vid mottagandet
      av gaavor utan motprestation saa vaerdesaetts inte dessa gaavor paa tillboerligt saett. I denna
      del av resonemanget haaller jag med foerfattaren fullstaendigt.
      Mvh
      Olof Montelius

      Liked by 1 person

  1. Bjarne Däcker skriver:

    Många europeiska ord går tillbaka till gemensamma rötter vilket man kan ana med lite god vilja. ”Fisk” på svenska är ”pescado” på spanska, bokstaven ’p’ har bytts till ett ’f’. ”Horn” på svenska är ”corne” på franska etc. Men sådana gemensamma rötter verkar inte finnas för ordet ”tack”. Det blir ”merci” eller ”gracias” eller något annat. Kanske det är en relativt sen uppfinning också här.

    Liked by 2 people

    • Lennart Göranson skriver:

      @Bjarne Decker Den gemensamma roten för tack är naturligtvis urgermanska (tack, tak, thank, dank, danke osv.) som man inte vet när det uppstod – dock för minst 2000 år sedan. Alltså inte så ny uppfinning.

      Liked by 2 people

  2. Bo Svensson skriver:

    Nej, det måste handla om något annat. – Och fördomar är inget att se ner på. – I fördomarna finns släktets samlade erfarenheter. – Om andra släkten.

    Och när man får ledning från ovan, skall man lyssna och inte göra våld på sina sunda instinkter ”för att man inte vill vara fördomsfull”. – Då kan inte de hjälpa en som gärna skulle vilja.

    Liked by 1 person

  3. JAN BENGTSSON skriver:

    TACK för den klarsynta analysen!

    Vore nog bra för Sverige om ett antal tackade för sig)

    Men vi bugar o tackar, en lex Reinfeldt, för att Ni valde Sverige av Allah jordens länder…

    Liked by 3 people

  4. Vimsan skriver:

    Om migranterna är muslimer, har jag hört sägas flera gånger att de bara tar tillbaka det som tillhör islam. Sverige är redan deras och man tackar inte när man tar tillbaka stöldgods…

    Men det är ju bara ”enstaka” muslimer. De allra flesta är ju tacksamma, det har jag också hört sägas flera gånger…

    En bil accelererar utanför. (en bucklig ambulans.)

    Liked by 3 people

  5. Hortensia skriver:

    Hmmm, Patrik, du får ett vanligt, svenskt, ärligt menat uppskattningstack från mig för denna intressanta infallsvinkel, men jag undrar jag, om inte din välvilliga tolkning av den avslöjade migrantotacksamheten är överseende i överkant?

    En mer krass förklaring till det svårsmälta fenomenet kunde vara, att den beror på att de hitresta antingen är särdeles ouppfostrade eller skrämmande lågbegåvade eller helt uppfyllda av muslimsk överlägsenhetskänsla – eller en olycklig kombination av alltihop.

    http://www.uvell.se/2017/03/04/somalierna-i-sverige-sm-i-organisering-35547847

    Liked by 3 people

  6. Anna Kristina skriver:

    Handel och makt kretsande runt ordet tack – jag bugar mig inför egen okunskap. Det systemets gravitation, rörelser och ingående dynamik blir nog för svårt för mig. Men, visst, jag skulle kunna ge mig ut på egna irrfärder i ficklampans sken. Hålla den egna tanken i handen och se vart den leder. Leka intellektuell blindbock för en stund och följa med i egna neuroners oförutsägbara blixtrande kast.

    Despotisk makt silar uppifrån och ned. Demokratiskt makt letar sig upp underifrån, och vilar på den frie individen. Klaners makt följer släktskapets mer rigida rötter.

    Despotism och klan styr efter fasta regler. Frihetens rum blir lätt klaustrofobiskt. Vid underdånighet bugas det uppåt, mot makten. I egen frihet vill man tacka livet självt.

    Vid handel, när resurser byter händer, kan ordet Tack lätt klämmas mellan olika strukturer. Få olikartat utrymme. Där individen är mer fri från maktens famntag flyger ordet Tack högre.

    De som växer upp under mer despotiska förhållanden och därefter möter det sekulära, ser lätt svaghet i ömsint hänsyn. Individer i starka grupper tackar inte för främlingars empatiska altruism. I den ser han enbart individuell svaghet blottad, som går att växla in. Tack och tacksamhet har då ingen plats.

    Nu är irrfärden bland egna neuroner över och jag släcker ficklampan för denna gång…

    Liked by 2 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Man kan befara att vi svenskar får tacka för oss,
      i en ej alltför avlägsen framtid?
      Max 50 år, troligen långt innan!

      Då får vi rikta ett speciellt tack till Feminister o Godhetsapostlar!

      Som med varm hand skänkte bort Sverige!

      Gilla

  7. Vimsan skriver:

    Förresten tror jag det finns naturlig tacksamhet bland djuren.
    När en hund jag passat under vintern skall åka hem, då kan du få se på naturlig tacksamhet! 🙂

    Liked by 2 people

  8. Christer Carlstedt skriver:

    ”Tack” är väl i grunden ett ord man använder när man kommer i åtnjutande av något man kanske inte har absolut rätt att erhålla. När någon gör något för mig utöver sin absoluta skyldighet.
    Jo, jag vet att man säger tack även i andra situationer. Jag säger tack till kassörskan på ICA när jag får mina växelpengar även att det är hennes förb….e skyldighet att ge mig dem. Men det ger förmodligen henne en bättre dag om jag säger tack än om jag ondgör mig över hur gräsligt dyrt det var. Som att kostnaden skulle vara hennes fel.

    Musse i Musseland och Ali i Ali Babas land har träffat duktiga försäljare som berättat om landet som flyter av mjölk och honung uppe i norr och har blivit övertalade att köpa en paketresa dit, för väl där, så får man både mat och husrum och dessutom pengar till annat.
    Musse och Ali är förstås litet konfunderade över varför man skulle få det så där utan vidare och får veta att det finns hur mycket som helst. Till och med den tyska statsministern, Merkel heter hon, har sagt att ”Wir schaffen das”, och det kan man ju, som vem som helst förstår, inte säga om man vore tvungen att be någon annan om pengarna.

    Reseledaren berättar nu om det magiska ordet ”asyl”, som egentligen betyder ”Sesam öppna dig”, samt att det är fördelaktigt att hävda att man kommer från vissa länder eftersom sannolikheten för permanent uppehållstillstånd då ökar.

    Väl framme får Musse och Ali information om att de nu har en massa rättigheter. De har rätt till bostad, och pengar till sitt uppehälle. De har rätt till sjukvård och tandvård. En förfärlig massa rätt till har de plötsligen fått. Så mycket skyldigheter är det dock inte fråga om.

    Så tycker folk i våra länder att det är märkligt att Musse och Ali inte visar tacksamhet för att vi tar hand om dem. Inte verkar de speciellt angelägna att ge något tillbaka med eget arbete heller.
    Varför skulle de göra det? De har ju just fått reda på att det är en rättighet de har!
    Inte skickar jag tackkort till Pensionsmyndigheten en gång i månaden!

    Liked by 4 people

    • Hovs-svarta-hallar skriver:

      Lysande sammanfattning!
      Och detta i kombination med att Sverige liksom alla andra länder egentligen tillhör islam, och allt vi i vår enfald tror tillhör OSS alltså egentligen tillhör islam! Enligt koranen alltså — och om nu detta är DERAS verklighet, hur kan vi då vara ofina nog att ha några invändningar?

      Gilla

  9. uppstigersolen skriver:

    Vilken iakttagelse! Jag har aldrig tänkt så men du måste ha rätt. Jag har alltid blivit uppfostrad att man säger tack när man fått något, en sak, en tjänst, en positiv kommentar tex. Men om man inte blivit uppfostrad så, så finns inte ordet tack eller ens begreppet tack. Att det japanska samhället i äldre tider var ett klansamhälle med stora likheter med dagens MENA länder gör att vi förstår mer varför vissa inte säger tack.

    Liked by 1 person

  10. olle reimers skriver:

    Det ligger säkert något i det du säger. Jag minns ett seminaruim i internationell rätt i just Portugal (Coimbra) som jag deltog i som student. Där var det en fransk professor som berättade om det japanska rättsystemet som fungerad något annorlunda; åtminstone förr. Hans berättelse illustrerar väl den under- och överordning som gällde (-er).

    Om en underordnad person blivit förfördelad av en överordnad var det inte möjlighet att få rättvisa genom att gå till polis eller domstol. Ritualen var i stället den att den förfördelade helt enkelt begick harakiri på den överordnades trappa. Detta skulle i sin tur drabba den överordnade med sådan skam att han också måste ta sig av daga på samma sätt.

    Ett annorlunda sätt att reglera (tacksamhets-)skuld på således!

    Liked by 1 person

  11. Sven skriver:

    Om du har rätt i detta Patrik eller bara delvis rätt så är migranternas brist på tacksamhet och ovilja att uttrycka detta inte bara en källa till irritation för oss som hjälper.
    Utan ännu värre är i så fall att deras inställning till ”sitt” nya land är den samma som den Japanske överordnande hade.

    Liked by 1 person

  12. Hovs-svarta-hallar skriver:

    Du är nog ute lite på fel spår då du blandar in japanerna här tror jag. Den frånvaro av tacksamhet som kan noteras hos vissa ”kulturberikare” har nog andra rötter.

    Om man tar något som man anser sig ha moralisk rätt till från någon föraktad främling — säger man då tack? Om det står i koranen att den rättrogne har rätt att ta vad han behöver från de ”otrogna”, ska denne rättrogne då säga ”tack”?

    Om denne otrogne är så monumentalt korkad att den FRIVILLIGT ger bort sina ägodelar till den rättrogne — så mycket bättre. Då besparas man besväret att ta det man vill ha med våld. Men någon tacksamhet är det INTE frågan om.

    Eller som det heter i ordspråket: ”A fool and his money are soon parted”.

    Så är det med Sverige idag,
    Nuvarande makthavare är strängt upptagna med att kasta bort allt som tidigare generationer skapat. De måste stoppas innan det blivit för sent!

    Liked by 5 people

  13. Jaxel skriver:

    Saken är ju den att immigranterna, de asylsökande, bara utnyttjar sin rätt enligt svensk och internationell lag. Detta är ju precis vad den svenska staten säger, så varför skulle immigranterna vara tacksamma? Att man lyckas ta tillvara sin laglig rätt är väl normalt inget som ger skäl att vara tacksam. (Annat än att man kanske bör vara tacksam för att man är född i ett rättssamhälle. )

    Detta är som jag ser det ett allvarligt problem med dagens system. Flyktingmottagning är en akt av medkänsla och bör också definieras som en sådan. Detta innebär i sin tur att det svenska folket har rätt att bestämma hur långt denna medkänsla sträcker sig. Detta innebär i sin tur att vi i varje stund har rätt att avgöra hur många och vilka vi vill hjälpa.

    Om systemet ändras, typ, enligt ovan så skulle vi slippa hyckleriet som säger att vi är beredda att ta emot alla som har flyktingskäl eller andra skyddsbehov (se Ullänningslagen). Eftersom vi inte är det så får vi sätta upp hinder på vägen hit och/eller avskräcka presumtiva asylsökanden. Detta leder till perversa konsekvenser som att människor riskerar sin liv på vägen hit. Får plågas i åratal inför besked på en asylansökan för att till slut eventuellt avvisas med våld eller gå under jorden.

    Liked by 2 people

  14. educaremm skriver:

    Tacksamhetskultur är nog främst sprungen från en kristen teologi?

    (Där menas den kristne kunna vara tacksam just för den självuppoffrande Jesus, som menas ha offrat sig själv, för att (resten av judiska folkstammen, där i Judéen), skulle slippa att kollektivt bli bestraffade, (för det som den romerksa maktens militära företrädare trodde var ett pågående upprorsförsök), som överrabbinen Kaifas uttalar bekymmer för….(att de alla skall komma till skada, enbart för en enda människas skull…)…
    Tacksamhetskulturen i anslutning till den kristna läran, som då lär att Jesus självuppoffring, dvs., att Han menades frivilligt låta korsfästa Sig, menades alltså rädda de andra (från förstörelse…)…

    Den kristna berättelsen handlar därför om just tacksamhet till Jesus, (som tog bestraffningen på Sig Själv), för de (lag- ) överträdelser som menades, eller antogs, ha utförts, eller vara på väg att utföras, av befolkningen i den romerska provinsen Judéen..

    Att artighet annars är någonting mycket vanligt i t ex Japan, samt att ansträngningar att kunna undvika onödiga bråk, eller tvister, är stor, det går nog inte att betvivla…

    Tacksamhet kan ses som att befinna sig i en skuldsituation till en givare, vilket oftast inte ses som någon föredömlig situation att befinna sig i, gentemot någon, för egentligen någon kulturell tradition förutom då den kristna kulturella traditionen.

    Den ursprungliga skuldsituation som många kulturer menas tillkomma människan när hon ansågs överträda Guds- lagar, vilket då var lagöverträdelser som då menades kunna lösas, eller betalas, med blodoffer till Guden, (för att denne skulle vilja ha överseende, vilja bli godmodig, samt vilja förlåta, och bli generös och välvillig igen osv., ). Blodofferkulturer kan därför noge egentligen beskrivas som den ursprungliga utbyteshandeln, eller traditionen att kunna blidka överhet, i Gudform, genom att muta Guden, (dvs., ge ett blodoffer i utbyte mot förlåtelse, eller befrielser från den skuld som ansågs uppkommit genom Lagöverträdelsen mot Gudens Lag, osv…)…
    Tacksamhetskultur är nog främst sprungen från en kristen teologi?

    (Där menas den kristne kunna vara tacksam just för den självuppoffrande Jesus, som menas ha offrat sig själv, för att (resten av judiska folkstammen, där i Judéen), skulle slippa att kollektivt bli bestraffade, (för det som den romerksa maktens militära företrädare trodde var ett pågående upprorsförsök), som överrabbinen Kaifas uttalar bekymmer för….(att de alla skall komma till skada, enbart för en enda människas skull…)…
    Tacksamhetskulturen i anslutning till den kristna läran, som då lär att Jesus självuppoffring, dvs., att Han menades frivilligt låta korsfästa Sig, menades alltså rädda de andra (från förstörelse…)…

    Den kristna berättelsen handlar därför om just tacksamhet till Jesus, (som tog bestraffningen på Sig Själv), för de (lag- ) överträdelser som menades, eller antogs, ha utförts, eller vara på väg att utföras, av befolkningen i den romerska provinsen Judéen..

    Att artighet annars är någonting mycket vanligt i t ex Japan, samt att ansträngningar att kunna undvika onödiga bråk, eller tvister, är stor, det går nog inte att betvivla…

    Tacksamhet kan ses som att befinna sig i en skuldsituation till en givare, vilket oftast inte ses som någon föredömlig situation att befinna sig i, gentemot någon, för egentligen någon kulturell tradition förutom då den kristna kulturella traditionen.

    Den ursprungliga skuldsituation som många kulturer menas tillkomma människan när hon ansågs överträda Guds- lagar, vilket då var lagöverträdelser som då menades kunna lösas, eller betalas, med blodoffer till Guden, (för att denne skulle vilja ha överseende, vilja bli godmodig, samt vilja förlåta, och bli generös och välvillig igen osv., ). Blodofferkulturer kan därför noge egentligen beskrivas som den ursprungliga utbyteshandeln, eller traditionen att kunna blidka överhet, i Gudform, genom att muta Guden, (dvs., ge ett blodoffer i utbyte mot förlåtelse, eller befrielser från den skuld som ansågs uppkommit genom Lagöverträdelsen mot Gudens Lag, osv…)…

    Gilla

  15. educaremm skriver:

    Tacksamhetskultur är nog främst sprungen från en kristen teologi?

    (Där menas den kristne kunna vara tacksam just för den självuppoffrande Jesus, som menas ha offrat sig själv, för att (resten av judiska folkstammen, där i Judéen), skulle slippa att kollektivt bli bestraffade, (för det som den romerksa maktens militära företrädare trodde var ett pågående upprorsförsök), som överrabbinen Kaifas uttalar bekymmer för….(att de alla skall komma till skada, enbart för en enda människas skull…)…
    Tacksamhetskulturen i anslutning till den kristna läran, som då lär att Jesus självuppoffring, dvs., att Han menades frivilligt låta korsfästa Sig, menades alltså rädda de andra (från förstörelse…)…

    Den kristna berättelsen handlar därför om just tacksamhet till Jesus, (som tog bestraffningen på Sig Själv), för de (lag- ) överträdelser som menades, eller antogs, ha utförts, eller vara på väg att utföras, av befolkningen i den romerska provinsen Judéen..

    Att artighet annars är någonting mycket vanligt i t ex Japan, samt att ansträngningar att kunna undvika onödiga bråk, eller tvister, är stor, det går nog inte att betvivla…

    Tacksamhet kan ses som att befinna sig i en skuldsituation till en givare, vilket oftast inte ses som någon föredömlig situation att befinna sig i, gentemot någon, för egentligen någon kulturell tradition förutom då den kristna kulturella traditionen.

    Den ursprungliga skuldsituation som många kulturer menas tillkomma människan när hon ansågs överträda Guds- lagar, vilket då var lagöverträdelser som då menades kunna lösas, eller betalas, med blodoffer till Guden, (för att denne skulle vilja ha överseende, vilja bli godmodig, samt vilja förlåta, och bli generös och välvillig igen osv., ). Blodofferkulturer kan därför noge egentligen beskrivas som den ursprungliga utbyteshandeln, eller traditionen att kunna blidka överhet, i Gudform, genom att muta Guden, (dvs., ge ett blodoffer i utbyte mot förlåtelse, eller befrielser från den skuld som ansågs uppkommit genom Lagöverträdelsen mot Gudens Lag, osv…)…

    Gilla

  16. Camilla N skriver:

    Intressant text om ”tack”. Däremot förstår jag inte den sista meningen i texten, eller håller inte med om den.

    Jag vet inte om Patrik E är så insatt i utrikespolitik; eller vem är det egentligen, nyhetssändningarna på tv/radio från tex. Syrien eller Ukraina, gör ju inte någon klokare, inte mig i alla fall.

    Vad jag förstår har USA och en del västländer haft terroristgrupper i tex. Syrien, svenska nyhetsjournalister kallar dem ”rebeller”. Dessa grupper kommer ju in i ett främmande land, tar vad de vill ha, vill skapa oordning och kaos. Vem kan känna tacksamhet mot dessa sk, terrorgrupper eller rebeller? Inte jag, och knappast befolkningen i Syrien, heller. Alltså, förstår jag inte den sista meningen, i din text.

    Gilla

  17. MartinA skriver:

    Att leva beroende av andra är födödmjukande och utlämnande. Alltså förvandlas tacksamhet till hat.

    För övrigt delar jag inte PEs överlägsna tankar om feodalismen eller historiens människor. Dessutom, även om PEs klassanalys hade varit korrekt så hade ordet tack ändå behövts lateralt inom de olika klasserna.

    Gilla

  18. Johan Sahlin skriver:

    Nej Patrik jag tror du är fel ute här. Jag har ingen erfarenhet att migranter/asylanter/invandrare är mer otacksamma på något sätt.

    Fenomenet som orsakar bristen på tacksamhet är välfärdssamhället/socialism. Folk som kommer hit har redan tagit reda på vad dom har RÄTT till i det Svenska samhället och inte. Dom vet redan vad dom får gratis här. Och det är välfärdssamhället som tar hit kanske mer än 95% av alla invandrare. Dom kommer inte hit för att vi är fredliga, toleranta eller för vårt UNDERBARA väder 🙂

    En annan orsak till bristen på tacksamhet är att människorna som kommer hit väldigt sällan är hotade till livet på något sätt i hemlandet. Dom kommer för ekonomiska skäl helt enkelt, väldigt egoistiska skäl med andra ord. Alla vill ha det bättre och här finns smörgåsbordet redan uppdukat. Bara att hitta på nåt bra skäl ”Jag är kurd, dom vill döda mig” eller liknande.
    ”Man är sig själv närmast” heter det, så funkar det för ALLA människor. Finns inga undantag.

    Liked by 1 person

  19. Margareta Torssell skriver:

    En man från Iran som jag kände, sa redan på 70-talet att Sverige var en kossa som skulle mjölkas till hon sinade. Ingen tacksamhet där inte.

    Gilla

  20. educaremm skriver:

    Man kan önska att kunna radera en insänd kommentar, (som man skickat iväg för tidigt….)

    Är det kristna tacksamhetskultur-idealet, en – tacksamhets – skuldfälla – , för västvärlden…?

    Tacksamhetskultur, och tacksamhetsideal, är nog främst sprungen ur en kristen kulturtradition, så varför skulle man vilja förvänta sig att en aisatisk kulturtradition, eller en judaisk kulturtradition, eller en orientalisk kulturtradition, skulle vilja vara likadan?…

    Den kristne menas som ideal sträva efter att kunna vara tacksam just för en självuppoffrande Jesus menas vara ett bevis på, då Han, Barmhärig och Medlidsam, samt kärleksfullt, menas offra Sitt Blod, som ett fullkomligt och perfekt Blodofferlamm, för att därmed sona, eller betala skulder…

    Jesus menas ha offrat sig själv för att resten av den judiska folkstammen, där i Judéen, skulle slippa att kollektivt bli bestraffade, för det som den romerksa maktens militära företrädare trodde var ett pågående upprorsförsök mot dess maktställning?

    Överrabbinen Kaifas uttalar bekymmer, och oro, enligt berättelsen, för att de alla skall komma till skada, eller rentav att deras tempel för tillbedjan skall komma att raseras helt av den romerska militärapparaten, enbart för – en enda människas skull – , alltså för Jesus´aktiviteters skull. … För upprorsledarens skull?……

    Tacksamhetskultur är en tradition i anslutning till den kristna läran som lär att Jesus´ självuppoffring, dvs., att Han frivilligt lät Sig korsfästas, som alltså menas ha räddat alla de andra från förstörelse, och menas vara ett bevis på Hans gudomliga natur, på Hans Barmhärtighet och Medlidsamhet… ……

    Den kristna berättelsen handlar om just tacksamhet till Jesus som menas ha tagit bestraffningen (för det som i den romerska maktens ögon verkade vara pågående uppstudsighet och uppror, som ansågs behöva klubbas ned genom att ta bort ledaren för upproret?), på Sig Själv, och för de (lag- ) överträdelser som menades ha bedrivits, eller som antogs ha utförts, eller antogs vara på väg att utföras, av Hans anhängare och lärjungar….
    De, som liksom Han Själv, som alla var delar av den judiska befolkningen i just den romerska provinsen Judéen, som alltså alla riskerade att kunna dras över en och samma kam, enligt Kaifas….

    Artighet är annars en mycket vanlig tradition i t ex Japan, och övriga Asien, som metod att kunna undvika onödiga bråk, eller tvister. Det går nog inte att varken förneka eller betvivla att artighet är ett utmärkande drag särskilt i Japan…

    Begreppet och företeelsen tacksamhet kan också uppfattas som att det kännetecknar ett tillstånd av att befinna sig i en skuldsituation till en givare, som då menas ha givit någonting, för vilket man då förväntas hysa just – tacksamhet – till…

    Att befinna sig i en tack-samhets- skuldsituation, ses oftast inte som någonting eftersträvansvärd ställning att befinna sig i, gentemot någon, för egentligen någon kulturtradition, förutom då den kristna kulturella traditionen…..

    En ursprunglig skuldsituation, inför Guden, eller Gudarna, som många kulturer vill mena tillkomma människan, när människan anses ha överträtt Gudens- Lag, har bidragit till uppkomsten av den kulturella traditionen att offra blod till Guden, som ersättning, eller som betalning, eller som offer för att blidka Gudens, som det vill menas, då rättmätiga vrede för lagöverträdelsen…. Alltså blodofferkulturer, som varit vanligt förekommande över stora delar av jordklotet…..

    Guden antogs vilja ha överseende med, eller kunna låta sig blidkas med blod, och vilja låta Sig bli godmodig och förlåtande lagöverträdare vid sådana blodoffer, samt antogs också vilja bli Generös och Välvillig, osv. ….

    Blodofferkulturer kan därför nog egentligen beskrivas som en ursprunglig utbyteshandels-kultur?…

    Eller kan kanske beskrivas vara en tradition att kunna blidka Guden, Den Allsmäktige, genom att mer eller mindre försöka att muta Denne, genom blodoffrandet?…

    Att erbjuda blodoffer till Guden, blev i en slags praktik som en slags muta som då i utbyte antogs kunna ge förlåtelse, eller tilltroddes kunna ge befrielse från den skuld som ansågs ha uppkommit genom Lagöverträdelsen mot Gudens Lag, osv. ….

    Blodoffer kunde också ges som ett sätt att ära Guden, och också som ett sätt att vilja visa tacksamhet för det som uppfattades vara gåvor från Guden, t ex markens grönska, friska djurflockar, framgångar i krig, friska familjer med många barn, bra väder, rika skördar, osv. et cetera …

    Gilla

  21. Fredrik Östman skriver:

    Inte bara kommer arigato inte från obrigado, det betonas heller inte, vare sig på första, mellersta eller sista stavelsen. Inte heller kommer det andra japanska ordet för tack, domo, från obrigado. Du har ju en japansvensk i ditt eget team, kan du inte göra en enkel faktakoll?

    Gilla

    • Johan Sahlin skriver:

      Det är omtvistat huruvida obrigado och arigato är relaterade. De flesta tror INTE att Japanerna fick Arigato från portugiserna, men nån 100%:ig fakta tror jag inte går att få fram.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s