Gästskribent Marian Radetzki: Skymning för nationalekonomi och klimatvetenskap

logo­DGSMin disciplin, nationalekonomin, har genomgått en sorglig utveckling under gångna årtionden. Ständigt större resurser och talang ägnas åt esoteriskt modellbyggeri med begränsad räckvidd på bekostnad av empiri. Även den rena teorin har fått maka åt sig till förmån för finurliga modellkonstruktioner, en slags fetischer, med begränsad anknytning till den verkliga världens förhållanden. En elegant modell, om än värdelös i praktiken, garanterar publicering i de fina akademiska tidskrifterna och säkrar därmed författarens yrkeskarriär. Vidare bearbetningar av modellen och tillämpningar på en imaginär värld leder till ytterligare meriter. Nationalekonomi ses allt mera som ett tillämpningsområde för matematiska och statistiska metoder på mer eller mindre stiliserade ”fakta” med obetydlig bäring på samhällsekonomin.

Det är inte bara jag som tycker så. Bloombergs, en ledande institution, tillika kunskapskälla inom finansiell ekonomi, uttryckte sig om möjligt ännu mera drastiskt i en ledare på sin hemsida nyligen: Nationalekonomin som vetenskap verkar vara på reträtt. Framstående teoretiker har fjärmat sig från verkligheten i ambitionen att bygga eleganta och konsistenta matematiska modeller byggda på helt orealistiska antaganden. Före 2008 års finanskris hade finanssektorn ingen plats i de flesta makroekonomiska standardmodeller. Modellernas struktur ignorerade dessutom skatters och offentliga utgifters effekter på ekonomin. Inte konstigt då att de utgjorde usla verktyg för att hantera 2008 års kris, den djupaste sedan 1930-talets depression. Lyckligtvis bortsåg politikerna från den moderna makroteorin och lät sig i stället vägledas av gammalmodig keynesianism, sedan länge uträknad av akademierna. Makroekonomerna har fortfarande inte tagit intryck av dessa erfarenheter. En genombläddring av de mest framstående vetenskapliga tidskrifterna bekräftar att matematisk konsistens fortsätter att överflygla empirisk relevans.

De akademiska ekonomernas skrå verkar ha givit upp, och förefaller acceptera, rentav uppskatta att modellerna härskar, samtidigt som vi alla står rådlösa inför de historiskt unika förhållanden, med negativa räntor, exceptionell monetär expansion och uppblåsta, på sikt ohanterbara budgetunderskott som växt fram efter den djupa finanskris som drabbade världen för snart tio år sedan.

Vetenskapliga framsteg i de flesta discipliner bygger på teoretiska genombrott. I makroekonomin har teoretikerna tvärtom hållit tillbaka utvecklingen. Detta sakernas tillstånd måste brytas, annars förpassas disciplinen till irrelevansens skymning.

Ferdinand Banks, en ekonomkollega av amerikanskt ursprung, verksam sedan mycket länge i Sverige med stort ego och obetvinglig lust att häckla sina yrkesbröder, var klart orättvis mot Ragnar Bentzel, en av efterkrigstidens främsta svenska ekonomer, när han sa att dennes viktigaste roll i nobelpriskommittén var att välja rätt viner till nobelmiddagen. Ibland slår dock Banks huvudet på spiken, som när han beskriver rådande förfall i nationalekonomin med följande träffande formulering: ”Vetenskapens ändamål är att förstå hur världen fungerar. Nationalekonomins ändamål är att förstå hur ekonomiska modeller fungerar. Således är nationalekonomi inte en vetenskap.”

En märklig parallell har under gångna decennier också komprometterat klimatvetenskapen. Likheten är både slående och skrämmande. Konsistenta datoriserade klimatmodeller dominerar, och när de alltsomoftast misslyckas med att ta fasta på och förklara den verkliga utvecklingen, får verkligheten maka på sig – det är modellen som gäller. Tidningarnas ofta dramatiska rubriker baserade på alarmistiska beskrivningar av kommande katastrofer utgår inte från empiri och observationer av vad som faktiskt hänt utan baseras i regel på resultaten från körningar av klimatmodeller som regelbundet nyttjar suspekta selektivt handplockade data och bygger på tvivelaktiga antaganden om sammanhangen.

Precis som i nationalekonomin leder detta till handfallenhet och bortförklaringar av framväxande fenomen som modellerna inte lyckas fånga: avtagande takt i havsnivåhöjningen sedan mitten av 1900-talet; växande ismassa i Antarktis; näranog stiltje i global uppvärmning sedan seklets början; ingen ökning i global orkanfrekvens. Precis som i nationalekonomin måste rådande tillstånd inom klimatvetenskapen brytas, annars förpassas också den disciplinen till irrelevansens skymning.

Marian Radetzki är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet med naturresurser och råvarumarknader som forskningsspecialitet

57 thoughts on “Gästskribent Marian Radetzki: Skymning för nationalekonomi och klimatvetenskap

  1. Lars skriver:

    Glöm ej att Mr Trump har Andrew Jackson på väggen.”The Bank-killer”.”I would root You out (..)!”.Både Lincoln och JFK hade kan man säga med en typisk svensk underdrift ”åsikter” om The Fed,The Fed är i och för sig inte naturgiven-inte ett måste-utan en rätt speciell institution som röstades igenom av en handfull män i den amerikanska kongressen under ett jullov 1913.När knappt någon var där.Mänskligheten har endast levt med denna egendomlighet i ca 100 år.En egendomlighet som inte har något alls stöd i den amerikanska konstitutionen utan tvärtom är ett brott mot allt vad denna konstitution proklamerar.Vad har detta med makro-ekonomi att göra?Tja.Den svenska Centralbanken är intimt kopplad till the Fed.Den svenske riksbankchefen är även medlem av BIS´bankdirektion.Allt hänger ihop.What if Mr Trump ”reforms” or more likely ”circumvents” the Fed?The Eagle has landed – a big step for humanity?

    Liked by 1 person

    • marian radetzki skriver:

      Nej inte Trumpadministrationen utan på den vederhäftiga och exceptionellt innehållsrika siten Climat4you hanterad av Ole Humlum, Professor of Geosciences vid Oslo Universitet. Studier av det material som Humlum presenterar rekommenderas!

      Liked by 2 people

    • marian568 skriver:

      Nej inte Trumpadministrationen utan på den vederhäftiga och exceptionellt innehållsrika siten Climat4you hanterad av Ole Humlum, Professor of Geosciences vid Oslo Universitet. Studier av det material som Humlum presenterar rekommenderas!

      Liked by 1 person

    • Göran skriver:

      Havsnivån ökar med 1,0-1.5 millimeter per år. Så har det varit och så kommer det att förbli i många år framöver. Att ökningen har minskat är inte korrekt. Den är samma som tidigare.

      Den total mängden is är i stort konstant. Så har det varit och så kommer det att förbli i många år framöver. Glaciärerna på Grönland växer. Källa: Danmarks meteorlogiska institut som är mest kunniga på det området i världen.

      Att temperaturen inte ökar finns att ta del av för vem som helst i de databaser som lagrar uppmätta värden från mätstationer runt om i världen.

      Liked by 1 person

  2. Bo Svensson skriver:

    Just finanskrisen 2008 och den vi väntar på, beror väl på felaktiga regler för kreditgivning och att stater och kommuner anses kreditvärdiga trots att de framtida generationer som förväntas betala tillbaka vad man nu spenderar, inte tillfrågats och gett sitt medgivande.

    Hur man får till en liberal krisfri ordning som inte kräver ständig övervakning, – hur den fungerar och hur man kommer dit från det läge som råder, har jag djupt begrundat:

    När den är på plats, finns det kanske kvar kontanter och valutor men de behövs inte. – Bara ett stabilt mått på värde. – Normalt har man sina tillgångar i aktier och andra värdepapper och depån är samtidigt betalkort-tjänst som tillåter sparande och kredit motsvarande en mindre andel av ens aktiers samlade dagskurs och som håller balans med nivån på räntan. – När man når gränsen för vad som får finnas eller fattas på kontot, får man en påminnelse och måste köpa eller sälja aktier.

    De banker vi har, sysslar ju mest med bostadsfinansiering och en redig ordning för en sådan får man, om lånen mäts i ett stabilt mått på värde men består av aktier i banken efter dagens kurs, – riktad emission till varje låntagare, – medan räntor och amortering betalas med aktier i banken – som makuleras eftersom värdet som bestod av skulden, försvinner. – Då behövs inga statliga garantier utan aktiespararna har eget ansvar för att hålla sig informerade om aktiernas värde i relation till deras kurs. – Vill man spara i bank, blir det alltså i bankaktier.

    Vad som mera krävs, är förbud att skuldsätta framtida skattebetalare. – Hur detta skall få genomslag återstår att begrunda men nationellt kan man ju omgående kräva budgetbalans för stat, landsting och kommuner och kräva nedamortering av skulderna.

    Oseriös kreditgivning kommer man åt genom att lån som ges åt redan skuldsatta som man bör förstå inte kan betala tillbaka, juridiskt skall tolkas som gåvor.

    Stabilt mått på värde – stabilast möjligt – hittar man genom att puzzla ihop en korg med dagsnoterade råvaror som man viktar så att man kan kolla historiskt att den varit värdestabil.

    Eftersom man hittills haft inflationen för att justera ner reallönenivån, efter att avtalsförhandlingarna hamnat högre än vad exportföretagen varit betjänta av, måste man hitta något annat för att vilja bli kvitt inflation och en osökt metod är ju att mäta löner i en fiktiv lönevaluta med styrd inflation.

    Gilla

    • Göran skriver:

      Att rätta till bankerna är enkelt. Tre punkter:

      1. Avskaffa alla regleringar.
      2. Låt banker gå i konkurs.
      3. Avskaffa insättningsgarantin.

      Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Jo, hur man kommer dit: Trappa ner de statliga garantierna och få folk att ta eget ansvar för vad de satsar sina tillgodohavanden i. – Alternativt bli av med dem, när bankerna konkar.

      Man måste då satsa i värdepapper. – För att inte ens aktiedepå skall dras med i eventuella bankkrascher, kommer vi att kräva en tydlig separering mellan kreditgivningen och aktiedepåverksamheten och om betal-kredit korten finns med på rätt sida, landar man i den ordning jag beskrev. – I takt med att ekonomin blir allt mer kontantlös, blir pengarnas resterande funktion bara som värdemätare och det finns faktiskt andra mått som skulle fungera bättre.

      Gilla

  3. Svarta synen skriver:

    Det är också min uppfattning, det har varit så länge, jag är naturvetenskapligt skolad där matematiken ofta ger en extremt exakt beskrivning av verkligheten, och ofta utvecklats i symbios med den, när Einstein försökte skapa en matematisk teori om gravitationen så visade det sig att det redan fanns matematik som passade perfekt, efter det kunde man förutsäga hur ljuset från avlägsna stjärnor böjer sig runt solen.

    När jag senare i livet började studera ekonomi så förvånade det mig hur man i läroböckerna redan på de första sidorna ritade grafer med kurvmall, inte baserat på data. En man som aldrig skulle göra detta är Jim Simons som var en firad matematiker när han startade en hedgefond, Renaissance Capital, som i många år haft den högsta avkastningen och gjort Simons till den inom finansvärlden som tjänat mest, ofta miljarder dollar på ett år:

    RenCaps metod var att betrakta verkligheten, inte uppfinna den, samt en insikt att deras eget agerande påverkar verkligheten. Vänsteriberaler världen över skulle ha mycket att lära om denna metod, kampen idag står allt oftare mellan realism och illa dold utopism, därför kommer Trump, SD och LePen att segra till sist, de har verkligheten på sin sida.

    Liked by 3 people

  4. cmmk10 skriver:

    Det viktigaste är att producera mängder av artiklar samt bli publicerad i högt rankade tidskrifter. Då är matematiskt modellbyggande mycket mer effektivt än att försöka förstå verkligheten och skapa en teori som verkligen fungerar.

    Liked by 1 person

  5. Dag för Dag skriver:

    Vi lever i en tid av omprioriteringar som styrs av politiska mål och uppfattningar. Som det sägs ovan, modellerna blir verkligheten mer än verkligheten själv. Att hitta nya ekonomiska formler ingår i det politiska spelet om att väst med sin utveckling ligger bakom världens stundande undergång , klimathotet alltså , all fattigdom och orättvisor och därmed , sekundärt, extrema rörelser som IS. Vad man gör nu är att försöka hitta andra sätt att tänka makroekonomisk som ska bevisa den politiska teorin eller idén . Dessa studier kan ta tid i anspråk och vi blir alla lite av försökskaniner i de politiska spelsättarnas händer. Man ifrågasätter alltså inte den politiska basen för dessa nya studier . Inte för tillfället i alla fall. Utan söker efter sätt att bevisa den med hjälp av nya makroekonomiska formler . Dessa ska i sin tur leda till nya lönesättningssystem, nya vinstbegrepp, nya välfärdsbegrepp och nya samhällsordningar.

    Liked by 1 person

  6. oppti skriver:

    Emperi hyllas i artikeln ovan.
    Det innebär att det är dumt att påpeka att oljepriset bör gå ner till 3 USD/fat , eftersom stora delar av oljan kan utvinnas till denna kostnad.
    Sorry -öppet mål!

    Gilla

  7. Kuckeliku skriver:

    Ha! Marian Radetzki är normalt ett rött skynke för mig, då han brukar hävda att allt fixar sig av sig själv pga de fantastiska marknadskrafterna. Den här gången blev jag inte förbannad på stört. Dock misstänker jag att Radetzki som vanligt har ett extremt selektivt seende på mänsklighetens problem. Han är samma sort som Julian Simon som insisterade på att allt blir bättre ju fler människor vi blir på Jorden. Radetzkis favoritrefräng har alltid varit ”Don’t worry, be happy!” Tydligen finns det en del skäl att bekymra sig i alla fall. Om än inte för vårat förhållande till den här planeten, som aldrig är ett bekymmer i Radetzkis värld, vad jag vet.

    Liked by 2 people

  8. Stefan Hedlund skriver:

    Tack Marian, för en befriande uppgörelse med en vetenskap som under lång tid allt mer bestämt har avlägsnat sig från det ”samhällsvetenskap” en gång i tiden syftade till, nämligen att förstå samhället. Jag finner allt oftare anledning att återvända till Axel Leijonhufvuds klassiska skämtantropologiska skildring av ”Life among the Econ”. Det han i mitten av 1970-talet fann oroande har idag blivit mycket dyster verklighet. Unga nationalekonomer tvingas snart att inse den ”path dependence” som har kopplat ett sådant strypgrepp över karriärvägar och publiceringsmöjligheter. Leijonhufvuds oro över ”Modl-making” har visat sig vara synnerligen befogad, och någon vändning finns knappast inom synhåll.

    Liked by 2 people

  9. stejorSteven Jörsäter skriver:

    En bra artikel som har långt fler tillämpningar. Datorernas massiva inmarsch i vetenskapen på 60-talet hade revolutionerande betydelse. Inom något decennium var nästan alla discipliner förvandlade till tillämpad datavetenskap. Enorma framsteg gjordes eftersom modeller kunde konstrueras som simulerade de observerade data. När det fanns en god överensstämmelse kunde kan med rätt stor sannolikhet anta att man var på rätt spår.

    På ungefär 90-talet inleddes en annan utveckling. De matematiska datamodellerna hade då nått en sådan förfining och spridning att de började sakta men säkert ta över vetenskapsområden. För de tillämpade ämnena spelade det inte så stor roll. De hade ju hela tiden verkliga experiment att jämföra med och stämde de inte fick modellerna vika. Ett bra exempel är just vädermodeller. Där kommer facit obönhörligen efter några dagar eller veckor.

    Men det är när ambitionen att förutspå år eller rentav decennier eller århundraden blir för stor som farorna blir akuta. Att säga något om klimatet om hundra är är egentligen helt ovetenskapligt eftersom det inte kan testas inom rimlig tid. Modellerna är idag naturligtvis sofistikerade och de utgör det bästa vi kan göra. Men att förväxla dem med verkligheten är ett stort och kanske avgörande misstag. Små ännu dåligt kända effekter kan få enorm verkan på hundra år. Det är först när man kan göra förutsägelser som faktiskt kan testas som det hela blir intressant. Och just nu är modellerna illa ute, precis som du skriver. Klimatet blir visserligen varmare över hela jorden men långt långsammare än det som de flesta modeller visar. Då har man uppfunnit begreppet ”paus” för att försöka rädda modellerna. Fan trot! Modeller behöver dessutom testas i detalj för att kunna göra anspråk på att vara trovärdiga. En långsam kontinuerlig ökning är en dålig testgrund även om den reproduceras – den kan bero på mycket. Om det funnes hack i koldioxidkurvan som reproducerades av modellerna skulle man vara på mycket säkrare grund. Annars måste vi nog vänta till att koldioxidhalten sjunker igen för att ta reda på om modellerna verkligen stämmer. Frågan är om det är värt det gigantiska experimentet att på nolltid ställa om vår energiförsörjning?

    Empirisk vetenskap måste förbli empirisk! Alltså att jämföra modeller och teori med experiment och observationer och värderas därefter. Annars blir det hokus pokus!

    Ekonomin är ett jättebra jämförelseexempel. Vem skulle tro på förutsägelser om högkonjunkturer om hundra år? När man inte ens klarar av att förstå samtiden. Här är verkligheten brutalt närvarande.

    Allra värst är kanske när modellerandet tjänar alarmism som gör att vi idag börjar lösa problem som möjligen, kanske, riskerar att komma om hundra år istället för att ta itu med dem som vi har och kan lösa idag!

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Det där har jag aldrig förstått, att klimatmodeller inte kan testas. Klart de kan! Vi har ju uppteckningar av temperaturer flera hundra år tillbaka och massor av geologiska data ur isar och mineral. Det är ju bara att mäta modellerna mot redan inträffade klimatförändringar. Det skulle vara vetenskap. Motsvarande kunde gälla för ekonomi.

      Att sia om framtiden innan man har en robust teori baserad på en rigorös metod är just inget annat än att sia om framtiden.

      Det är för övrigt förbjudet att använda riktig vetenskap för att handla med aktier. Det kallas insideraffärer.

      Gilla

      • Per Welander skriver:

        Mycket okunskap. Att testa klimatmodeller bakåt i tiden säger nästan inget om förmågan att göra prognoser framåt i tiden. Det är nödvändigt att validera klimatmodellerna framåt i tiden. Detta har inte gjorts d v s IPCC:s refererade klimatmodeller är ovaliderade. Avvikelserna mellan uppmätta temperaturer och klimatmodellernas ”scenarier” har succesivt ökat.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        ”Att testa klimatmodeller bakåt i tiden säger nästan inget om förmågan att göra prognoser framåt i tiden” Hur tänker du nu? Har jorden på något sätt förändrat sig på ett sätt som inte beskrivs av modellerna? Det är ju i så fall en uppenbar svaghet i dessa modeller.

        Det du säger låter nästan som det man säger om enkel statistik: hur något har betett sig tidigare säger inte nödvändigtvis hur det beter sig i framtiden, alltså induktionsproblemet. Men klimatmodellerna är inte samlingar av statistik från en okänd process. De är modeller av en process och skall kunna generera samma statistik som processen själv. Modellerna utgör den kunskap om processen som saknas när man talar om induktionsproblem.

        Eller är det så att klimatmodellerna inte alls är giltiga modeller av jordens klimat?

        Gilla

  10. Kuckeliku skriver:

    ”Samtidigt som vi alla står rådlösa inför de historiskt unika förhållanden, med negativa räntor, exceptionell monetär expansion och uppblåsta, på sikt ohanterbara budgetunderskott som växt fram efter den djupa finanskris som drabbade världen för snart tio år sedan.”

    Förutom att jag till skillnad från Radetzki anser att vi har en del naturrresursrelaterade problem skulle jag gärna vilja veta vad Radetzki anser om den fortskridande automatiseringen och den högst sannolika singulariteten i en nära framtid. Att sysselsätta sju, elva eller tretton miljarder människor med meningsfulla arbeten som ger dem mat på bordet torde kunna bli svårt när robotarna blir allt mer sofistikerade och smartare än människor, men Radetzki anar gissningsvis inga sådana problem. Gudomen Marknaden kommer på något sätt lösa alla våra problem. Det förefaller Radetzki ha läst i den heliga skrift.

    Politikerna försöker som jag ser det hålla igång ekonomin trots avsaknaden av en hållbar tillväxt som kan matcha den växande världsbefolkningen. Man skuldsätter allt och alla och intecknar på så sätt framtiden i ett försök att hålla igång ekonomin, men strategin skiter sig när den hållbara tillväxten inte kommer så som vi hoppas. Då finns bara de enorma skulderna kvar.

    Liked by 1 person

    • uppstigersolen skriver:

      Men skulder är ju ett nollsummespel för stater. När skulden blir tillräckligt stor så säger man – jag kan inte betala. Så blir långivaren sur men efter ett tag så lånar man ut till samma notoriskt slösaktiga stat igen. Så skulder behöver vi inte oroa oss för – låna på bara. För den skötsamma medelklassen gäller dock tyvärr andra regler.

      Gilla

      • cmmk10 skriver:

        Det trista är bara att det oftast är våra pensioner som beslagtas för att betala statens skulder.

        Avskaffar vi dessutom fysiska betalningsmedel så lär finansministern snart härja hej vilt i din personliga plånbok!

        Liked by 1 person

    • Svarta synen skriver:

      Jag har barn och gissar att stora delar av mänskligheten kommer att sitta och spela TV-spel.

      Kanske vi också kan skicka TV-spel till IS och förorterna för att hålla dessa människor upptagna och få utlopp för sina aggressioner. Kanske lite kristna och judiska ”plants” i Plants and Zombies för nästa release i mellanöstern.

      TV-spel som lösning på världens problem?

      Liked by 2 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Problemet är att vår mesiga demokratiska stat inte kan ena sig om att genomföra systematisk subversion. OM den hade varit kapabel hade den inte behövt genomföra någon systematisk subverison, eftersom den aldrig i h-e hade släppt in fienden i landet.

        Ditt förslag är rent hypotetiskt.

        Gilla

  11. JAN BENGTSSON skriver:

    Nu svor han närmast i Kyrkan (e möjligen iMoskén)
    Räkna med att bli Fredlös i fortsättningen!

    Den religionen får ej ifrågasättas…
    Avsåg då givetvis ”Klimatteorierna”

    Bara en doktrin TILLÅTS gälla här!

    Ingen Kopernikus får komma o rubba cirklarna!
    Gud förbjude…

    Gilla

  12. Björn skriver:

    ”Klimathotet” har inget med vetenskap att göra! Det är en konstruktion av vänstermaffian(numera transformerade till ”miljökämpar”) för skada framgångsrika fria ekonomier! Det välstånd som skapats inom dessa, sticker såklart i ögonen på de som haft planhushållning som ideologi!

    Gilla

  13. Jaxel skriver:

    Bäste Marian!
    Jag läste med intresse din beskrivning av nationalekonomin. Eftersom du är nationalekonom är min utgångspunkt att det finns anledning att lyssna. Jag undrar vidare om du inte skulle få en hel del stöd av Paul Krugman.

    Fast när du sedan övergår till att i samma artikel kritisera klimatvetenskapen, ett oerhört komplicerat område, ett område där du såvitt jag förståe är lekman, så börjar jag tvivla något på din förmåga att skilja på ståndpunkter baserade på kunskap och förståelse från sådana som är mer löst tyckande.

    Jag skall nedan ta upp ett av din exempel. Först lite bakgrund. Jag väl medveten om mina begränsningar inom detta område så det är fullt möjligt att jag resonerar fel. Jag kan ändå berätta att jag har en högskoleexamen i matematik och fysik samt en hel del forskningserfarenhet dock inte inom något område som har större relevans i sammanhanget än nationalekonomi.

    Till exemplet – ”växande ismassa i Antarktis”.

    1. Hypotesen om av människan orsakad uppvärmning handlar om medeltemperatur på jorden och utesluter väl knappast lokala avvikelser.

    2. Vad beror då ismassans – massbalansens – utveckling på? Givetvis tillskott till ismassan minus bortfall av ismassa. Tillskottet bestäms väl rimligtvis väsentligen av nederbörden – i form av snö. Eliminering av ismassa sker såvitt jag kan förstå på grund av avsmältning, avdunstning och att ismassan ”rinner” ut i havet där den förr eller senare ger i från sig delar i form av isberg.

    Vid kusterna ligger medeltemperaturen på sommaren något över noll, centralt ligger värmerekordet på -13 grader. Frågan är alltså om inte avsmältningen går så pass långsamt att en viss ökning av temperaturen mycket väl kan överflyglas av en relativt liten ökning av nederbörden. Vare sig den senare har sin grund i förändring av klimatet eller (naturliga) variationer.

    Nå, jag spekulerar mest. Men, Marian, du kanske kan redogöra för hela ekvationen som bestämmer ismassans utveckling och i vad mån en eventuell ökning i den globala temperaturen skulle vara oförenlig med en ökning av Antarktis ismassa.

    Du nämner vidare ”näranog stiltje i global uppvärmning sedan seklets börja”. Här vill jag bara kort notera att människor som mycket gärna betonar naturliga variationer som grund för temperaturutvecklingen sällan tycks ha några som helst problem att bortse från sådana när det passar, d v s om den uppåtgående trenden inte är helt spikrak.

    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Antarktis

    Gilla

  14. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Det ligger naturligtvis mycket i vad MR säger men samtidigt är det minst sagt förvånande att MR inte verkar ha en susning om varför det gått så snett. Här finns givetvis inget absolut facit eftersom vi befinner oss inom den samhällsvetenskapliga sfären. Men rimligen måste det finnas en rationell förklaring till denna utveckling. Det kan exempelvis troligen inte bero på att de som väljer nationalekonomi är mindre begåvade, det är sannolikt tvärtom. Möjligen kan det finnas ett visst samband med vilken personlighetstyp som lockas till den samhällsvetenskapliga sfären som kontrast till vilka som lockas till den naturvetenskapliga sfären.

    Personligen tror jag att den viktigaste faktorn bakom det vi ser är den process som bestämmer vad som man som forskare tillåts ägna sig åt, detta styrs främst genom forskningens finansiering. Detta bestäms inom olika stats- och politikkontrollerade organ och handhas av olika lojala och vindkänsliga politruker.

    Jag har personlig erfarenhet av detta och har sett många exempel på nödvändigheten att i ansökningar ange rådande nyckelord för att överhuvudtaget komma ifråga.

    Så problemet är således att det saknas fri forskning.

    Exempel på tokigheter där nationalekonomin är inblandad finns hur många som helst.
    Ta t ex den huvudlösa penning- och räntepolitiken som baseras på ett antagande om att vi ska ha några procents inflation, för att kunna hålla fast vid denna politik har man tvingats räkna bort en del faktorer i inflations-begreppet, såsom boendekostnader.
    Tino Sanandaji: En banbrytande ekonom som tar upp verkliga frågeställningar. Var finns han? Jo inom det område inom nationalekonomi som har lägst status, ekonomisk historia. Gissa vad som skulle hända om han söker medel för sin forskning från Riksbankens Jubileumsfond.
    Denna fond har en styrelse där politiker är i majoritet samt några professorer som i alla fall för mig är helt okända. Parodiskt nog har man en devis ”50 år av nyfikenhet”.

    Liked by 2 people

  15. Hortensia skriver:

    Tack, Marian. Kejsaren är redan naken och en empirisk revolution inom dessa båda lukrativa pseudovetenskaper vore onekligen klädsam – så att han åtminstone får något på fötterna – men sådana sunt förnuftiga åtgärder är naturligtvis otänkbara så länge horder av ”goda” karriärister har möjlighet att fortsätta frottera sig med likasinnade och bygga sitt privata välstånd på det politiska spelets trumfkort; ”klimat” och ”nationalekonomi”.

    Gilla

    • Svarta synen skriver:

      Även en blind höna, eller tupp, kan hitta ett korn, nog är det så. Jag känner samma inför Mohammed Omar, jag lyssnar på hans argument men skulle inte vilja ha honom i min skyttegrav, att ha valt att vara muslim tyder på en djupliggande omdömeslöshet som man inte kan se förbi.

      Liked by 1 person

      • Sten Lindgren den äldre skriver:

        Nu ska vi inte vara elaka mot Omar, man kan ha förståelse för att han med sin bakgrund hamnade där han hamnade. Vi ska inte kritisera honom för det utan visa respekt för hans förmåga att tänka om. Och framförallt visa respekt för att han baserat på gedigna kunskaper och erfarenheter vågar ifrågasätta islam såsom det i många sammanhang utövas idag.

        Liked by 3 people

      • uppstigersolen skriver:

        Mja, Mohammed Omar valde att bli muslim i unga år. Dock så kom han på bättre tankar. När jag var yngre fick jag höra att har du inte varit kommunist när du är ung så har du inget hjärta – är du fortfarande kommunist när du fyllt 30 så har du ingen hjärna. Jag tycker man kan tillämpa detta på de flesta otäcka ideologier. Människor mognar med åren – de flesta alltså.

        Liked by 2 people

      • Svarta synen skriver:

        Håller inte alls med kommentarerna nedan, visst kan man vara dum som ung men det finns gränser. Jag tillämpar detta på alla otäcka ideologier, folk som har varit kommunister eller nazister väl vetande om hur många människor som mördades pga dessa ideologier vill jag inte heller ha i min skyttegrav. Jag lyssnar dock ändå på argumenten.

        Gilla

  16. Hovs-svarta-hallar skriver:

    Och en sak till:
    I Språkförsvarets svar på Radetzkis märkliga förslag 2007 om avskaffande av svenskan, finns följande påpekande:

    ”När ett folk byter språk är det antingen fråga om att stora delar av det utrotats, förtryckts eller utsatts för en konstant repression eller av att det försatts i ett hopplöst underläge på grund av demografiska förändringar. Om svenskan skulle försvinna i Sverige, så skulle det heller inte finnas några svenskar kvar.”

    Som trenden ser ut idag, så kan Radetzki glädja sig åt att svenskan på sikt kommer att ersättas av arabiskan — ett språk som globalt talas av mångdubbelt fler människor än svenskan. Blir du glad då, Radetzki?

    Liked by 1 person

  17. Fredrik Östman skriver:

    Nationalekonomin, det som på engelska helt enkelt heter economy, befolkas till största delen av intellektuella som likväl är idioter. Inte bara modellkramarna hör till denna kategori, utan också de mer öppet politiska demagogerna som Paul Krugman och Thomas Piketty. Inte minst genom denna klasstillhörighet möts nationalekonomer och nationalekonomin med så stor sympati i politiska kretsar, som också till allra största delen befolkas av ILI:er.

    Liked by 1 person

  18. Christer Carlstedt skriver:

    Jag skall inte ge mig på några spetsfundigheter som jag inte begriper, så jag tänker begränsa mig till två saker.

    0-ränta eller rent av minusränta betyder egentligen bara en sak.
    De som normalt skulle låna pengar för att finansiera investeringar hittar inga objekt att finansiera som är tillräckligt lönsamma ens vid en låg ränta.

    Vore jag politiker så skulle det göra mig minst sagt ”skitnödig” och på allvar få mig att börja fundera på hur det kunde bli så.

    I klimatfrågan och människans påverkan så vill jag inte påstå att människan saknar betydelse. Jag tror, med betoning på ”tror”, att de flesta är överens att freon inte var speciellt bra för ozonlagret och det skydd det ger oss.

    Beträffande koldioxiden är jag mera kluven.

    Alla vet att Grönland heter Grönland.
    Märkligt nog tycks de flesta inte begripa hur det namnet kom till.
    Faktum är ju att på tusentalet var landet både beboeligt och odlingsbart.
    Det invandrades till ön.
    Efter något eller några hundra år efter inflyttning körde det emellertid ”ihop sig”. Det blev kallt och eländigt. Isarna bredde ut sig. Både folk och fä svalt ihjäl.

    Eftersom hitintills ingen har lett i bevisning att människan redan dessförinnan ägnade sig åt förbränning av fossila bränslen, så vågar jag tro att det mildväder som då uppenbarligen rådde hade andra orsaker. Det verkar, i vart fall för mig, ganska rimligt att anta att isarna i Arktis var betydligt mindre då än i dag.

    Liked by 3 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Grönland heter Grönland av samma orsak som Hallonbergen heter Hallonbergen och Rosengård Rosengård. Dessa namn hittas på för att lura folk att flytta till ogästvänliga orter.

      Visst försämrades klimatet på Grönland och vikingarna/norrmännen dog ut på fjortonhundratalet. De begick flera misstag. De var beroende av trä från Nordamerika och järn från Europa, men missade att upprätthålla handeln med dessa varor, delvis på grund av att de varor de kunde erbjuda i utbyte, t.ex. penisben från valrossar, förlorade i attraktivitet. De gjorde sig av rasistiska och/eller etnocentriska skäl till fiender med eskimåerna som kommit till ön ungefär samtidigt från väster. När järnet var slut kunde de inte längre försvara sig. Om de hade samarbetat i stället hade de kunnat anpassa sin livsstil till eskimåernas och överleva i det rådande klimatet. Men å andra sidan dog de som nordbor. De höll fast vid sin kultur. Så länge de ännu seglade till Norge följde de till och med det européiska modets växlingar. I många andra fall är det en fungerande överlevnadsstrategi.

      Källa: Jared Diamond, Collapse.

      Gilla

      • Jaxel skriver:

        ”Grönland heter Grönland av samma orsak som Hallonbergen heter Hallonbergen och Rosengård Rosengård. Dessa namn hittas på för att lura folk att flytta till ogästvänliga orter.”

        Precis. Och det är väl tämligen uppenbart om man bara besvärar sig att tänka efter.

        Gilla

  19. Per G Eriksson skriver:

    Bra artikel av Radetzki – men det där med att politiker och en del ekonomer refererar till Keynes kan diskuteras – politiker är fångade i ekonomiska underskott pga att gamla västvärlden går allt sämre och istället för att rätta mun efter matsäck så lånar man på tills kraschen kommer – men Keynes har inget att göra med den policyn :

    ”So what did Keynes have to say about trade deficits ?

    Keynes personally hated debt. He hated to see a country with a trade debt, or trade deficit, which arises when a country’s imports exceed exports. Indeed, when the trade deficit is as jaw-dropping as the US/UK trade deficit is now.

    In 1936, when Keynes wrote his classic—The General Theory of Employment, Interest and Money—he was emphatic on this point: no country, ever, should run up any kind of trade deficit, much less the trade deficit on steroids we are running. Of course, in 1936 and for years after, the US was the biggest creditor country in the history of the world. So Keynes never worried about the US being a debtor country—rather, he spent much of his last days begging the United States to get other countries out of debt. If he came back and saw the colossal external debt US/UK are running now, he would be pushing for a serious plan to bring it down.

    Keynes spent most of his life trying to get debtor countries out of debt. After World War I, he tried to get Germany out of debt. Read his famous 1919 essay “The Economic Consequences of the Peace.” By the 1930s Keynes had notoriously turned against free trade and was giving lectures on the need for “national self-sufficiency.” He concludes The General Theory with a long polemic against free trade and a paean to what the Bourbons and the Habsburgs used to do: knight any merchant prince who brought back a ducat from abroad. The one big (and smart) idea of absolute monarchy was to push exports over imports.

    For Keynes, a trade surplus was a “stimulus,” and a deficit was a disaster. In Book VI, he states emphatically: “A favourable balance, provided it is not too large, will prove extremely stimulating; whilst an unfavourable balance may soon produce a state of persistent depression, Keynes was amazed at the indifference of most economists to the problem.

    On a 1920/1930s gold standard, a trade deficit was bad in part because UK/US paid it out in gold. But it’s just as bad to pay for it year after year by giving up the industrial might—by melting down UK Ltd/US Inc.

    Keynes believed that practical leaders would always see the supreme importance of keeping the country out of external debt—indeed, he seemed to see this as the first duty of the state. For Keynes, in his later years, it was the economic analogue to defending one’s country. Avoiding an external debt was an act of patriotism and national self-preservation in a sense that even reducing unemployment was not. It’s “fighting for freedom,” in Skidelsky’s phrase” (Skidelsky is Keynes’ biographer)

    Gilla

  20. Lennart Bengtsson skriver:

    Marian har till dels rätt i vad han säger men ändå inte helt rätt. Vad många kanske inte har klart för sig är att jordens väder och klimat liksom i ännu högre grad de ekonomiska systemen är att dessa har inneboende begränsad prediktabilitet eller i vissa fall ingen alls. Detta beror inte på forskarnas eller modellbyggarnas oförmåga utan är en fundamental egenskap hos alla komplexa system. Inte ens planetbanorna kan exakt beräknas även om man i detta fall får vänta några 100 miljoner år inte det blir blir av praktisk betydelse för en enskild medborgare.

    När det gäller vädret så kan man knappast komma över två veckor. Klimatet som är summan av allt väder under en period på ett halvsekel eller så kan inte heller bestämmas förutom att man kan beräkna att så och så många stormar händer normalt en vinter eller ett genomsnittligt antal perioder med kallt eller snöigt väder. Vissa år uteblir perioderna med extremt vinterväder och vissa år blir de mer vanliga osv. Även om vanliga människors väderminne är begränsat så kanske de flesta ändå kan erinra sig decembervädret 2010. Att det blev så kallt då kan inte kopplas till en särskild händelse utan inträffade bara ungefär som man skulle få en större tipsvinst.

    Det dagens klimatmodeller däremot beräknar med viss säkerhet är hur väderstatistiken kommer att ändras om jordens strålningsprocesser ändras, vilket händer om det blir mer växthusgaser i atmosfären. Det blir då varmare vid jordytan och lite kallare i stratosfären. För de flesta människor har detta ingen större praktisk betydelse men däremot för den långsiktiga samhällsplaneringen på en tidsskala av 50-100 år. Dagens oväder har inte blivit värre eller mer talrika vilket man kan övertyga sig genom att studera väderstatistiken. Det finns inget som tyder på att de kommer att bli värre förutom kanske lite häftigare nederbörd.

    Jag kan helt hålla med Marian att ”klimatoron” i Sverige har gått till överdrift och i vissa fall till våldsam överdrift. Detta beror sannolikt på att det finns alltför många planeringsfunktioner i samhället fyllda av ambitiösa och sannolikt undersysselsatta personer som vill göra allt för skydda alla utsatta mot de faror som de upplever att ett varmare klimat skulle kunna innebära. Dessutom finns det många fiffiga figurer som inser att man kan tjäna pengar på ”klimatoron”.

    Resten av världen har mer allvarliga problem att ta itu med och har därför gett ”klimatet” litet lägre prioritet. Det kommer man säkert också att göra i Sverige om samhällsproblemen fortsätter att förvärras.

    Liked by 1 person

  21. Göran Fredriksson skriver:

    Det MR beskriver är en naturlig följd av att räknestickor och kulramar har ersatts med datorer. Därmed blir uträkningarna snabbt obegripliga och ogenomträngliga för beslutsfattarna som inte vill medge att de knappast har förstått något alls.

    Gilla

  22. inbitnedemokraten skriver:

    Detta trodde jag inte skulle kunna ske, att klimatalarmisternas krav på att ensamma få definiera verkligheten utmanades. Mycket glädjande! Till och med i USA diskuteras detta i mycket hög utsträckning, men inte i Sverige som ju är det västland som liknar NordKorea mest av alla. Känslan man får, när det gäller ”man made global warming-sagan” är att BARA de vetenskapsmän som får sina pengar av IPCC, eller andra likasinnade, ställer upp på tanken att klimatförändringen är ett problem. Ingen annan vill för allt i världen förknippas med IPCC! På ”Committee Channel” (USAs senat?) finns flera ”förhör” angående just detta. Mycket informativa. En uppsjö av YouTubeklipp med vetenskapsmän ur de högsta kaderna visar dessutom tydligt att ingen klimatkatastrof är förestående. INGA data visar att så skulle vara fallet. ALL ”katastrof-statistik” pekar neråt.
    * CO2 har, i praktiken, ingen påverkan på klimatet.
    * De senaste 18 åren har ingen höjning av jordens genomsnittstemperatur skett.
    * Jordens klimat, inklusive temperaturer och CO2-halter, förändras hela tiden,
    * Just nu har vi mycket låga halter av CO2 i vår atmosfär
    * Högre halter skulle medföra en rad betydande fördelar, men nästan inga nackdelar
    * De klimatdrivande faktorerna är helt utom vår kontroll

    Liked by 1 person

  23. Göran skriver:

    En väldigt försiktig kritik av rådande mainstream nationalekonomi. Inget nytt i artikeln. Allt har diskuterats och kritiserats av ekonomier i minst 100 år.

    På Sveriges Riksband arbetar 60 doktorer i nationalekonomi. Det enda de lyckas med är att förstöra Sveriges ekonomi. Dessa nationalekonomer har inte den minsta aning om vad de håller på med. Avskaffa Riksbanken. Riksbanker har uppstått för att finansiera krig. Idag handlar det inte om att kriga mot andra länder utan om att kriga mot svenska folket.

    Gilla

  24. Tina Molle skriver:

    Jag brukar inte svara på dumheterna som skrivs här. Men kommentarerna här är under all kritik, är det verkligen bara fullständigt oskolade pensionärer som skriver? Finns det någon enda biolog eller oceanograf som svarat? Det finns fakta om meteorologi, uppvärmning och havsströmmar. 75 % av världens vilda djur har försvunnit sedan 1970-talet. Att tro att världens befolkning på 8 miljarder inte skulle påverka klimatet är löjligt. Jag ger upp nu om denna bloggsida. Heder åt Omar, som åtminstone kan något, som skrivit en del påläst och beläst. Dessvärre gäller det inte övriga skribenter och kommentarer.

    Gilla

    • Hortensia skriver:

      Intressant kommentar, Tina Molle, men försvinner världens vilda djur verkligen till följd av förment människokreerade väderleksförändringar? I min värld är enastående effektiv hunger- eller hobbymotiverad jakt en betydligt troligare orsak till utrotningen.

      Explosionsartad befolkningsökning och stigande sysslolöshet p g a globalt ökande ekonomiskt välstånd, vanvettsreligiös expansion etc som främjar långväga migration/turism, är ett reellt människokreerat hot mot oss alla; vilda djur, tama djur och civiliserade människor.

      Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Fullständigt oskolade pensionärer????? Ja tänk så mycket bättre politik som bedrivs i Sverige av folk som aldrig har haft ett riktigt arbete men ändå kan läxa upp de som arbetat ett helt liv. Eller – kanske inte Gustaf Frigolit vet så mycket om världen. När jag föddes var vi 2,5 miljard människor på jorden, nu är vi snart 8 miljarder. Tacka tusan för att dessa sätter avtryck. Dock tror jag inte att varken biologer, oceanografer eller andra kan göra något åt det.

      Gilla

  25. 77711n skriver:

    Intressant beträffande nationalekonomernas osynlighet i samhällsdebatten som jag länge undrat över. Funderingarna runt klimatet lämnar jag därhän.

    Under 70- 80-talet deltog nationalekonomerna livligt i samhällsdebatten och även inom fria pro-teatern med vassa repliker. Jag skulle önska att nationalekonomer i gemen gjorde analyser vad gäller nationalstatens ekonomi och konsekvenserna för denna när en stor volym människor utan utbildning och försörjning utvecklar en parallellekonomi som inte är i paritet med nationalstatens, åtgärdspaket och tidsperspektiv för att hejda en negativa utvecklingsspiral av samhällsekonomin. En belysning utifrån vetenskapliga, nationalekonomiska grunder helt enkelt för att hejda den nu pågående utvecklingen som politikerna står handfallna inför och som frågan är om de ens förstår.

    En komplettering av Tino Sanandaijs siffror och mer i linje med det Hans Rosling åskådliggjorde på sitt sätt i sina diagram, men tillämpat på nationalstatens ekonomiska och demografiska grunder.

    Gilla

  26. Göran Gustafsson skriver:

    Angående IPCC:s klimatmodeller vill jag gärna bidra med ett citat från signaturen Purres tokroliga bok ”Stilblommor och grodor”.

    Generalen har ordet:
    – Här har vi ytterligare ett ställe där kartan och terrängen inte stämmer överens. Kanske löjtnanten vill vara vänlig och stiga ur bilen för att undersöka vilket som är det rätta.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s