Sveriges värderingar

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Årets mest uttjatade ämne? Skulle tro det. Jag googlade och fick 448 000 träffar som jag studerade under några timmar utan att bli klokare. Jo, jag insåg att nästan alla anser att det finns svenska värderingar och att de är bra och att de bör artikuleras och följas. Men vilka dessa värderingar är fick jag inte klart för mig annat än att man i Sverige ska följa lagen och att kvinnor ska vara jämställda med män (och troligen varit unikt jämställda i århundraden).

Det brister alltså i konkretion. Detta tål att tänka på. Varför ska det vara så himla svårt för folk – och det verkar gälla såväl ledande politiker och journalister som till och med Hans Majestät Konungen – att rada upp ett gäng tydliga etiska hållpunkter som gäller i vårt land? Själv skulle jag kunna hålla på hur länge som helst: hålla tider, göra hemläxor, respektera auktoriteter, inte förhäva sig (Jante får ej förglömmas), inte cykla på trottoaren, ta ansvar för sin familj, till exempel noggrant följa barnens skolgång och förhöra dem i läxläsningen, ständigt anstränga sig och försöka bli bättre, försöka hjälpa sina kollegor i stället för att bara konkurrera med dem, kort sagt bekämpa sin medfödda missunnsamhet, ja, du ser, det finns hur många svenska viktiga värderingar som helst – och då har jag inte ens nämnt den underliga och troligen unikt svenska etikettsregeln att män ska klä sig i svarta skor när de går på kalas efter klockan 18. Varför ska sådant här vara så svårt för landets eliter att rada upp?

Jag tror att förklaringen är enklare än man kanske föreställer sig. Eliterna har inte dessa värderingar – eller kanske snarare att de har dem, men inte törs ge uttryck för dem eftersom de inte är särskilt politiskt korrekta. Vadå göra läxor med barnen, tänker du inte på de elever vars föräldrar inte kan svenska en gång, tycker du att de ska komma på efterkälken? Hålla tider? Är du rasist, eller? I många kulturer är det självklart att man kommer sent. Hjälpa kollegor? Lätt för dig att säga som fått ett jobb över huvud taget! Tänk lite på alla dem som diskrimineras på arbetsmarknaden innan du kommer med sådana där bigotta tillrättavisningar!

Så vad återstår för dessa stackars politiker och opinionsbildare att göra sedan de väl bekänt sig till de säkra basvärderingarna, alltså att lagen gäller och att jämlikhet råder? De övergår därefter till PK-pladder om att ”vi verkligen måste tala om det här”, om allas lika värde, om att svenskar har svårt för kulturkrockar, att rasism är fult och så vidare.

Debatten om den svenska kulturens karaktär och om svenska värderingars eventuella existens vaknade yrvaket någon gång förra våren och nådde sin förvirrade höjdpunkt kring Almedalen, när partierna allihop misslyckades med att säga något meningsfullt i ärendet, och verkar nu vara på väg att få andnöd och kvävas. Det är inte alls bra. Samhällen behöver hela tiden förfina och utveckla sin självförståelse. Aforismen Gnothi seauton (Känn dig själv) har blivit tillskriven jag vet inte hur många grekiska filosofer som den individuella vishetens grundbult. Den gäller inte bara individer, utan även samhällen.

Varför har vi så himla svårt att säga något om oss själva som tyder på självinsikt? Jag tror att det beror på att vi har två stycken motsägelsefulla värderingspaket som slåss om herraväldet över Sveriges självförståelse. Å ena sidan finns medelklassens sunt förnuft- och erfarenhetsbaserade värderingar vars yttersta mening och syfte är att hjälpa medborgarna att tänka sådana tankar att det går bra för dem i livet och därmed för det samhälle i vilket de lever. Å den andra sidan finns PK-värderingarna vars syfte inte är att sporra medborgarna till ansträngning och nya tag, utan tvärtom att ge dem tröst och absolution för deras misslyckanden samt att inspirera skamkänslor hos de medelklassare som står på egna ben och därtill bär dem som inte gör det.

51 thoughts on “Sveriges värderingar

  1. Bo Svensson skriver:

    Värt att spara på i nordisk kultur är ju de värderingar som vi kommit fram till under årtusenden av begrundan och som fortsätter att utvecklas. Just nu handlar de om att man bör vara redlig, ärlig, öppen, pålitlig, medkännande, välvillig, generös, intelligent, konstruktiv, energisk, flitig, modig, vidsynt, gladlynt, spontan, flexibel, omdömesgill, ansvarsmedveten och så är det inte helt fel att också vara ung, frisk, vacker och spänstig. Har man tillräckligt av dessa egenskaper, flyter man lätt upp till goda positioner i samhället och får ett rikt och givande umgänge.

    Har man istället allt för många av egenskaperna asocial, lömsk, dolsk, opålitlig, brutal, grym, sniken, korkad, destruktiv, slö, parasiterande, feg, inskränkt, gnällig, dyster, slapp, rigid, flummig, ansvarslös, fet, trög och ful, trycks man allt längre ut i marginalen och släpps kanske inte ens in på krogen.

    Liked by 3 people

    • MartinA skriver:

      Du kanske skulle leva som du lär och vara öppen med att du är socialist? Snarare än att lömskt försöka låtsas att du vill sänka skatter? När du egentligen bara vill angripa det privata ägandet av mark och döpa om skatterna.

      Gilla

  2. Göran Fredriksson skriver:

    De svenskaste av värderingar härrör från de fridslagar som stiftades under Birger Jarl vid Alsnöhus på Adelsö i Mälaren år 1280, rörande bl.a. tingsfrid, kyrkofrid och kvinnofrid. Inte minst kvinnofriden är nu utsatt för allvarliga attacker, utan att statsmakterna verkar bry sig på annat sätt än med det gängse kraftlösa pladdret om utmaningar. När riksdagen istället borde fokusera på detta inre hot istället för på att blåsa upp ett yttre hot från Ryssland som vi istället bör samarbeta mer med.

    Liked by 3 people

    • Jonas skriver:

      En stor del av vår historielöshet beror på att kyrkan förbjudit all vår historia som utspelade sig före kristendomens invasion.
      Fridslagarna som Birger Jarl, så att säga, stiftade 1280 var bara en uppräkning av de landskapslagar som funnits i Sverige i flera hundra år men från den dagen skulle de gälla över hela landet. Om man vill lära sig mer om vår historia så kan man läsa på om Gutelagen och de lagarna som instiftades i Britannien under det danska styret.

      Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Om man läser äldre västgötalagen inser man att de fridslagar som stiftades av Birger Jarl på Alsnöhus snarare försämrade kvinnofrid och dylikt. Det lagarna framförallt gjorde var att öka centraliseringen och skaffade inkomstkällor till kungen.
      Till exempel så medförde de här lagarna att det var möjligt att köpa sig loss även från urbotamål genom att böta 40 marker silver till konungen. Något som tidigare inte hade varit möjligt när nidingsdåd verkligen var urbota.

      Liked by 2 people

      • Bo Svensson skriver:

        Island som förlaga till en liberal ordning håller en bit. – Vad som blev fel och resulterade i släkters utraderande i tvister om en liten markbit, var att de inte hade kommit på systemet med grundskatter: Istället för ”landnam” skulle de haft auktion om markerna som skulle tillfalla dem som erbjöd högst årlig avgift och kontinuerligt dela på intäkterna.

        Med den ordningen skulle man nu kunna desarmera konflikten om Spratleyöarna.

        Gilla

  3. Svarta mastiffen skriver:

    Jag tycker att våra ledare är så tafatta runt ämnet med all tydlighet visar att de inte kan vara våra ledare mer, de leder oss på lånad tid. De har fört oss så långt ner på fel väg, nekrofili och slöjor i Iran, kan det bli tydligare? De bara låtsas att de har en ide om kursen.

    När kaptenen har glömt hur man läser av kompassen och håller kikaren bakfram då är det dags för myteri. Det är där vi är nu, besättningarna har börjat rösta världen över, Brexit, Trump,.. när man håller kikaren på rätt håll så ser man grunden och att de vänliga infödingarna man seglat mot är kannibaler. James Cook klarade sig till Hawaii men till sist hamnade han i grytorna också.

    Jag tror inte det blir så lätt för etablissemanget att argumentera för att kikaren skall vändas bakfram igen, när den nya kaptenen sagt högt att kannibaler är ett hot så vet hela besättningen att det stämmer.

    Liked by 2 people

  4. Lars Åhlin skriver:

    Etablissemangets svårigheter att formulera sina svenska värderingar är skrattretande, så länge man inte tänker på orsakerna. För jag tror som du, Patrik, att om de möjligen skulle ha kvar några gamla värderingar om att göra rätt för sig osv, så är de överlagrade av PK-värderingar. Politikerna vågar inte formulera svenska värderingar eftersom de skulle komma i konflikt med PK-förespråkare såsom radikalfeminister, islamister, MR-fundamentalister, godhetsapostlar, HBTQ:are och så vidare. En debatt med dessa krafter måste drivas på samma sätt som skett i Danmark och Norge (läs Bengt Lindroths ”Väljarnas hämnd”), men det vågar man inte.

    Liked by 1 person

  5. oppti skriver:

    Försök att definiera Svenska värderingar och du kommer att möta motstånd och häcklas.
    Försök rubba på dem och det kommer ett ramaskri från samma människor.
    Ödmjukhet och blygsamhet parad med stort rättspatos gör oss svåra att förstå.
    I USA så pågår ett storskaligt försök vilket visar att det finns många som uppskattar deras värderingar, även i länder som förvägras samma värderingar.
    Låt oss inskränka allemansrätten och sätta upp skyltar med privat skog-som ett experiment på Svenska värderingar!

    Liked by 2 people

    • Lars Åhlin skriver:

      Ja, faktiskt skulle allemansrätten kanske kunna användas som en murbräcka mot denna enfaldiga politiska korrekthet. Alllemansrätt har vissa paralleller med migration, kanske särskilt papperslöshet. Jag kan inte lagarna tillräckligt, men såvitt jag förstår är allemansrätten en sedvanerätt som inte är kodifierad i lagen. Att var och en får vistas på annans mark (som inte är bebyggd eller åker), plocka bär och kvistar, göra upp eld och övernatta max en natt är inget som står i lagen.

      Jag hoppas att någon eller några markägare vågar sticka ut hakan genom att sätta upp skyltar och väghinder om privat skog mm, och också beivra överträdelser (”trespassing” heter det på engelska).

      Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Liberalismen hamnade fel från början genom att lägga odlarens markägande som bas för sitt idébygge. – För att få ett helgjutet bygge måste man ha allemansrätten som bas.

        Då skulle den förste odlaren som tog i anspråk en markbit för sin åker, krävts på kompensation för minskat utrymme för alla jägare och samlare. – Och för naturen.

        Gilla

    • Ina Höst skriver:

      Privata skogar är inte svenska värderingar utan adelns övergrepp. Allemansrätten är en sedvanerätt, alltså svensk värdering. Om detta har det varit strid genom historien.

      Ingen kan äga det som naturen skapat och sköter. Däremot kan allemansrätten och jakten regleras så att det inte skadar natur och egendom.

      Däremot om markinnehavaren bygger en skogsväg, kan denne naturligtvis sätta upp en bom för att hindra obehörig biltrafik. Planterar markinnehavaren ut fisk i någon sjö, får man betala för att fiska där (fiskekort). Men ingen kan hindra en vandrare från att vistas i skogen, plocka bär, svamp och ris för eget bruk om det inte är för nära ett boningshus (också en sedvanerätt, dvs en svensk värdering)

      Liked by 1 person

      • Jonas Nilsson skriver:

        Antagligen en eftertanke som burit många i långa tider!
        Men jag undrar om du kan definiera sedvanerätt som något särskilt svenskt?
        Sedvanerätten är utgångspunkten för all rätt. Frågan är vad som händer när det blir tvist och hur en sådan löses. Tinget som ide är inte så dumt. Samordnad lag i ett land alt i region/förbundstat är ännu bättre.
        Är vi på väg mot en ny lagstiftningsform där t.ex. våra större(?) städer i praktiken tvingas till en annan lagstiftning därför att så stor del av befolkningen struntar i lagparagrafer formulerade någon annan stans för andra människor, inte utifrån den sedvanerätt som gäller i det närmaste kvarteret?

        Gilla

      • Ina Höst skriver:

        Förtydligande (till Jonas):
        Olika länder har olika sedvanor. Det finns svenska sedvanor, det finns danska osv. Ibland sammanfaller de, ibland inte. Beror på vilka omständigheter som råder.

        Gilla

      • Jonas Nilsson skriver:

        Precis. Och dessutom skiftar sedvanorna över tid. Vissa kulturgruppers sedvanerätt är borta från vissa områden därför att de flyttat/flyttats. Andra språk används.
        De avgörande ”omständigheterna” kan bestämmas av nycker, av den starkastes/svagastes rätt m.m. Konsensusprincipen stävjar de mångas negativa dominans.
        Sedvanerätten kan/bör ordnas så att de flesta(huvuddelen) av ett område bestämmer vilka ramar/lagar som ska gälla. Då är vi mycket nära ett ting.
        Du talar själv om att ett ”land” skulle ha specifik sedvanerätt, d.v.s. några har fått tänka efter hur man beter sig inom vissa gränser och fastställt detta på något sätt. Vi har mig veterligt t.ex. inte integrerat en tänkt samisk sedvanerätt i vårt nuvarande system.
        Fram till EU var väl vår riksdag vår yttersta lagstiftningsmakt. Fram till 1974 fanns den teoretiska möjligheten att erkänna en ”sedvane”rätt. Därefter var det enbart riksdagsmajoritetens beslut som skulle avgöra.
        EU-rätten påminner pånytt om sedvanerättens tyngd och vi tvingas fundera över hur vi bemöter minoriteter.
        Kanske är frågan om hur vi bestämmer/begränsar sedvanerätten en evig fråga!

        Gilla

  6. Lasse W skriver:

    De svenska dygderna har tonats ner till förmån för en mer kravlös gemenskap där man duger som man är. Lite grann som i en familj. Det handlar om solidariteten inom arbetarklassen. En socialistisk kultursyn. Inga borgerliga dygder här inte. Ingen ska behöva göra sig märkvärdig och skilja ut sig genom sin duktighet. Vi ska ligga lågt och se till att ingen är förmer än någon annan. Vi ska vara inkluderande inte segregerande. Låga människor ska mötas med förståelse och höga med misstro. Fördelning är finare än skapande. Det materiella – maten på bordet och tak över huvudet – är viktigare än självförverkligande och förkovran. Vegetativa kroppsliga processer är centrala. Andliga möts med misstro. Har du ideal? Årlighet, flit och arbetsamhet. Vad är det? Dygder? Det ordet har jag inte hört förut. Vad är du för en konstig prick. Nej köp dig en en platt-TV och se på Idol och var som folk.

    Gilla

  7. Hortensia skriver:

    Tack, Patrik, men är det inte dags att skrota de dysfunktionella, importerade PK-värderingarna helt och återgå till strängt svenska/nordiska – bevisligen ändamålsenliga – och för kulturellt kristna, skötsamma och fredliga nordbor, betydligt mer lättförståeliga och anständiga värderingar?

    Alla svenska ”svenskar” torde med lätthet kunna värdera en icke-mördare framför en mördare, en icke-våldtäktsman framför en våldtäktsman, en icke-kvinnomisshandlare framför en kvinnomisshandlare, en icke-djurplågare framför en djurplågare, en icke-polygamiskt framför en polygamist, en hyperciviliserad riktig karl framför en hypermaskulin barbar osv.

    Jan Björklund är först ut: ”Jag har slutat att ta seden dit jag kommer”. Heja, Jan!

    http://www.aftonbladet.se/debatt/a/9Jg7p/jag-har-slutat-att-ta-seden-dit-jag-kommer

    Liked by 3 people

  8. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Man lätt kan urskilja två uppsättningar värderingssystem; hos vanligt folk respektive hos dem som idag styr opinionsbildningen. De förra har rätt mycket av traditionella värderingar, de senare har mycket av rådande PK-värderingar. Eller kanske skulle man snarare säga att de baserar sitt agerande på PK-värderingar men tillämpar nödvändigtvis inte dessa för egen del. Ego, pengar, status, personlig framgång är definitivt viktiga parametrar bland individer inom media och politik. Allas lika värde gäller inte mig personligen.
    I folkdjupet sker också en förändring bort både från traditionella värderingar och även bort från PK-värderingar. Gårdagens Uppdrag Granskning om fusk med nationella prov är ett exempel, där kunde vi se:

    • Elever som ser det som naturligt att ta genvägar som fusk för att nå personlig framgång
    • Lärare som ser det likadant, delvis beroende på incitament från sina arbetsgivare
    • Myndigheter som inte tycker fusk är något större problem

    Liked by 3 people

  9. torstenjo skriver:

    ”Svenska värderingar” är ett kollektivistiskt begrepp, sprunget ur en von Oben-synvinkel som kan vara socialistisk eller reaktionär. Ur ett frihetligt perspektiv har nationer naturligtvis inga värderingar. Varje individ har däremot sin egen unika uppsättning därav.

    Gilla

  10. Anna-K skriver:

    Liknelser gör ofta att man kan synliggöra, även så svåra fenomen som kultur och värderingar. Den osynlighet Patrik beskriver så bra har egentligen mycket enkla förklaringar. Tag jämförelsen med hur vi tillägnar oss vårt eget modersmål.

    Inget litet barn kämpar någonsin med läroböcker. Språket levs fram. I oss finns en osynlig biologisk vägledning om hur det skall gå till. Till stor del okänd för forskningen. Däremot blottad i empiri. Det egna språket utvecklas i steg över tid – organiskt. Till sist bara finns språket i oss. Språket självt blir till sist en naturlig del av oss själva, och fungerar då i vardagen som ett funktionellt verktyg, utvecklat i och för sociala sammanhang. Språk hos den vuxne utgörs egentligen av automatiserade vanor, byggda på erfarenheter. Och som sådana blir de egentligen osynliga. På motsvarande sätt tänker vi inte på hur vi går – när vi går. Det som alla kämpat med som småbarn.

    Kultur och kulturella värderingar utvecklas i hög grad på motsvarande sätt. Den går bara in i oss medan vi lever. De utvecklas i en social kontext tillsammans med andra – precis som språket. När vi talar tänker vi inte på språket – vi bara talar. Svenska värderingar uppträder på motsvarande sätt.

    Alla fiskar simmar i vatten, men för dem själva förblir vattnet osynligt. Med kultur och värderingar förhåller det sig på motsvarande sätt. Vi får svårigheter att synliggöra det årslånga inlärandet. Det går bara in i oss och blir automatiserat – och osynliggörs. Det som bara finns där, som fiskens omgivande vatten.

    Det finns i sammanhanget en ofta bortglömd insikt – den att det är i möten med det annorlunda vi upptäcket oss själva – upptäcker skillnader. Men inte i absoluta termer, utan just som individuella skillnader. Det kallas för derivata inom matematiken. Vi ser mellanskillnader – men inte det absoluta.

    Kulturmöten och värderingskrockar uppträder på motsvarande sätt. Skillnader synliggörs i mötet med olikhet, precis som när språksvårigheter uppstår. Det vardagliga mättas och sjunker ned i förrädisk osynlighet – men finns där likväl. Vi överväldigas lätt av det personligt nya. Men detta nya är subjektivt, för det uppsår i kontrasten till tidigare erfarenheter. Främmande kulturers dofter och synintryck upptäcks i kontrast till egen vardag. För ortsbefolkningen finns inte det exklusiva – för dem har deras egen tillvaron sjunkit ned i vardagstristess.

    Och egentligen förhåller vi oss på motsvarande sätt till hela vår tillvaro. Gravitation, skog, vatten är komplicerade företeelser, men i vardagen bara finns de bara där. Det är skillnader vi upptäcker och ser. Och det är skillnader vi måste ta ställning till. De måste placeras in i vår övriga gamla vardagsgobeläng..

    De politiskt korrekta utgör i detta sammanhang en anomali. För de skall omedelbart, i en upptäckt kulturskillnad, genast börja tabuera den egna kulturen och dess värderingar. Som om de hade monopol på utvärderingen av alla olika värderingslandskap. Att de själva står över, och kan uppträda som en slags självutnämnd överdomare.

    Det går ibland så långt att de förnekar ett svenskt värderingslandskap – som om de vore fiskar som kan simma på torra land. De lyfter sig då egentligen i håret. Och det gäller även för den manliga delen av 68-generationen, de som tappat allt hår. Ideologisk ansatthet kan leda långt och fyller gärna det egna bröstet i ljuvlig uppblåsthet. All uppvisning i politisk korrekthet bär egentligen inskränkthetens signum och bottnar i okunskap.

    Liked by 1 person

      • Jonas Nilsson skriver:

        Fast böcker gör skillnad därför att de oftast är underlag i filmer och ev spel som dominerar världsbilden t.o.m. för småbarn idag. De berättelser som vi får med oss kommer inte ur tomma luften, de är burna hit, nyss eller sedan gammalt. Frågan om våra värderingar handlar om vilka historier som vi räknar som våra.
        Bibelns historia om Guds folk som ett särskilt folk, utvalt och räddat, har präglat Sverige som enhet, ändå från det att vår första gemensamma kung kröntes i mitten på 1100-talet. De flesta tänkare hitintills har utgått ifrån att förhålla sig till detta så när som de fornnordiska strömningarna, om jag minns rätt ffa i slutet av 1800-talet.
        Idag tänks principen om alla ideers lika värde råda, vilket givetvis inte är sant. Problemet är att vi inte kan identifiera vår egen världsbild, särskilt inte i Sverige. Ämnet filosofi, alltså övning i organiserad eftertanke på svenska har satts inom parentes de senaste hundra åren. Nu börjar det koka. Intressant. Bra.
        Vem får identifiera fem bärande huvudspår i något av en världsbild på svenska? Utvecklingstanken HAR varit totaldominerande hos oss, alltså vad som var igår och vad som kommer imorgon.
        Jag gissar att en världsbild på svenska idag snarare handlar om att identifiera beroenden som påverkar oss mer eller mindre.
        Är ett eller flera USA-beroenden eller Stor-brittiska beroenden det som bestämmer oss mest?
        Ett eller flera Tysklandsberoenden, ja.
        Ett eller flera Kina-beroenden, jo.
        Ett eller flera Rysslands-beroenden, kanske.
        Tveksamt om det idag finns något Norden på egna ben men vilka är våra närmaste välgörare, om vi nu har några ö.h.t?
        Ska man följa Anders Borg i spåren som satsade på asiatiska marknaden?

        Gilla

  11. Christer Carlstedt skriver:

    Som väl de flesta kommit underfund med har det sina problem att konkretisera värderingar över huvud taget och därmed att lista dem.

    Mona Sahlin hade ju klara problem med att hitta svensk kultur annat än i att tönta sig kring midsommarstången.
    Reinfeldt kunde bara påminna sig barbariet som genuint svenskt.

    Vi andra kan bara förundras över att dessa båda med sina starkt begränsade förmågor och kunskap alls har överlevt till den ålder de har och dessutom lyckats kravla sig upp ganska många pinnhål på sina karriärstegar.
    Var kanske konkurrensen inte så svår?
    Reinfeldt kanske missade lektionen i skolan då det diskuterades det som Göran Fredriksson nämner, nämligen fridslagarna, där man på allvar försökte komma tillrätta med avarter i sitt samhälle.
    På andra ställen i världen måste kvinnor fortfarande klä sig i säckar och skyla sig för att hjälpligt fredas från övergrepp.
    På ytterligare andra ställen kan de inte ens gå utomhus utan att ha en manlig släkting med sig.

    Om man läser Havamal, så kan man få en liten insikt i vad människorna hade för värderingar för betydligt mer än tusen år sedan i vår del av världen, samt konstatera att – jovisst, det där håller jag med om.

    Om man kokar ner det hela så uppfattar i vart fall jag det som att man inte skall skaffa sig fördelar på någon annans bekostnad. Behandla andra som Du vill bli behandlad själv.

    Då tränger man sig inte före i kön.
    Då ljuger man inte om vem man är.
    Då tigger man inte i oträngt läge.
    Då stjäl man inte.
    Då utnyttjar man inte andras goda vilja.

    Någonstans i Eddan, jag har glömt riktigt var, står det även att en gäst som missköter sig skall köras på dörren.
    Sug på den karamellen Migrationsdomstolen, så kanske ni förstår att er lagstiftning inte har så mycket med svenska värderingar att göra!

    Liked by 5 people

    • Bo Svensson skriver:

      I havamal får man sila de få guldkornen bland en messa grus.
      Döm ej dag förrän sol gått ned, är ju ett guldkorn men sedan fortsätter det med ”döm ej hustru förrn hon är bränd”.

      Gilla

    • Lars Åhlin skriver:

      Bra skrivet! När vi talar om svenska värden menar vi i första hand sådana vi har gemensamt med övriga västerlänningar; på det politiska området demokrati, ”rule of law”, en stat tillräckligt stark för att upprätthålla sitt våldsmonopol. Dessa och andra svenska värderingar aktualiseras när vi förväntas bygga upp vårt samhälle tillsammans med människor ett djupgående stam/klan-tänkande.

      Hos invandrare bundna till sin släkt eller klan står varje släkt/klan i potentiell konflikt med andra, med vedergällning som försvarsvapen. Kvinnor och flickor är släktens/klanens gemensamma egendom och flickors kyskhet/”heder” är en handelsvara (vid hemgift eller för att knyta allianser och band till andra släkter/klaner). Att erkänna ett brott är uteslutet för en stam/klanmedlem, åtminstone när klanen förenas med kriminalitet, hans heder kräver att han aldrig ”viker ned sig” genom att erkänna, åtminstone inte utan att det samtidigt skett en förlikning enligt klansamhällets regler och förlikning och ”blodspengar”.

      Min åsikt är att det som diskuteras så ivrigt i media, exempelvis slöja, för pojkar och flickor gemensam gympa, sätt att hälsa/skaka hand, är ytliga fenomen där vi borde kunna vara flexibla. Vare sig vi tycker om det eller ej så är Sverige djupt förändrat genom de senaste decenniernas asylpolitik. Majoritetssamhället borde kunna bjuda på flexibilitet i dessa ytliga frågor. Däremot måste svenska staten vara obönhörlig vad gäller att förbjuda islamism och förespråkande av religiöst våld, vad gäller att bryta upp klan-tänkande, vad gäller brottsbekämpning i allmänhet och bekämpning av social oro.

      Gilla

      • Gösta Oscarsson skriver:

        Frågan är om det fungerar med denna typ av flexibilitet. De ytliga fenomenen är väl symboler för det som vi inte kan acceptera?

        Gilla

    • MartinA skriver:

      Jag tycker också att äldre värderingar är mer hållbara och stringenta än det moderna samelsuriet. Men dessa värderingarna levde i en tid när en stor andel av de som fötts dog i svältrelaterade sjukdomar. Och när en del av överskottet av liv dog i krig. Jag är inte säker att det är möjligt att upprätthålla den sorts stränga värderingar som frodas i en sån verklighet i det överflöd vi nu lever i. Vi har det inte i oss.

      Gilla

  12. Drutten skriver:

    Det är snarare enskilda personer som har värderingar som sammantaget utgör Sveriges värderingar. En intressant fråga är vilka personer som räknas när det gäller att forma Sveriges värderingar. Vad gäller lagstiftning, som är (eller borde vara) en manifestation av rådande svenska värderingar, är det de personer som genom allmänna val har rätt att utse ombud i de lagstiftande församlingarna, dvs myndiga svenska medborgare, som räknas. I verkligheten påverkas värderingarna i Sverige, och därmed Sveriges värderingar, av många andra faktorer, till exempel personer som bor i Sverige utan att vara medborgare. Ju större värderingsspridning det finns mellan olika medborgare, desto svårare blir det att uppnå konsensus om hur lagen skall utformas. Noterbart är att i svenska försvarets soldaterinran ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Soldaterinran#Soldaterinran_.28nuvarande.29 ) stipuleras: ”Det svenska försvaret garanterar Sveriges oberoende och fred. Det ska värna vår demokrati, vår självständighet och vår frihet att själva utforma vår rättsordning och vår kultur.”
    Vilka som omfattas av ”Vår” borde vara: ”Vi som har rösträtt i Sverige och därmed rätt att via våra valda ombud skicka ut soldater i krig och eventuellt dö för Sverige”. När det gäller rätten att ”utforma vår kultur” (bestämd form singularis) är intrycket att det inte är en fråga som står högt på den politiska dagordningen trots att vi förväntar oss att människor skall ge sina liv för principen. Intrycket är snarare att politikerna agerar som offer för opåverkbara omständigheter när det gäller kulturella, och därmed värderingsmässiga, förändringar som är en följd av flyktinginvandring. Dessutom kan man fråga sig om soldaterinran är grundlagsstridig eftersom Sverige är mångkulturellt. Eller kanske det endast är en av Sveriges kulturer som skall försvaras? Då inställer sig frågan vilka kulturer som inte skall försvaras och om personer från dessa kulturer därmed inte skall omfattas av den allmänna värnplikten (och inte heller borde ha rösträtt i Sverige). Intrycket är att moder Svea lider av identitetskris och behöver komma till självinsikt.

    Gilla

  13. Vimsan skriver:

    Jag har svårt att förstå vitsen med att följa ”Svenska Värderingar” om ens sunda förnuft säger en att det i vissa fall är totalt nonsens..?
    ”svenska etikettsregeln att män ska klä sig i svarta skor när de går på kalas efter klockan 18.”
    Jag är 45 år, född och uppvuxen i Sverige, och jag har aldrig hört talas om den regeln och jag skulle aldrig följa den även om jag hade…

    Att ”respektera auktoriteter” är inget som är helt självklart bra att göra i alla lägen. Om du blir illa behandlad av polis, präst, lärare, läkare eller myndigheter, varför ska du respektera det?

    Huruvida man är rasist eller inte verkar ju alla ha en åsikt om. Personligen anser jag inte alls det är rasistiskt att begära att all behandlas lika om de begår ett brott. Att tysta ner våldsvågen som sveper över landet, bildandet av ”no-go-zoner” bara för att det råkar vara muslimer inblandade är väl rasistiskt gentemot svenskar och andra nationaliteter boende i landet isåfall. Sedan är ju inte en muslim en nationalitet heller… Så det faller inte inom ramen att handla om ras i vilket fall som helst.

    Det handlar om att ha egna starka värderingar, att jag som individ tar ansvar för att försvara det jag tycker är viktigt.
    Sedan om jag tycker det är viktigt att gå runt med pekpinnar och tillrättavisa folk får jag vänta mig motstånd…

    Vem bryr sig om ”Svenska Värderingar” om det innefattar delar som är totalt förlegat.?

    Gilla

  14. Sixten Johansson skriver:

    Först vill jag varmt rekommendera Karl-Olov Arnstbergs rykande färska bok ”PK-samhället”, som kan beställas via morklaggning.wordpress.com – tjock men lättläst, mångsidig, informativ, skrämmande!

    Sedan föreslår jag studium av Wikipedias utförliga definition av ”Värdering (sociologi)”. Värderingar beskriver närmast önskvärdhet och rangordning, graderingar av vad som är bra och dåligt. Fast exemplen i Patriks text och kommentarerna är utmärkta i sig, så vinner vi nog i klarhet om vi försöker särskilja värderingar från andra kulturformande kategorier som räknas upp här, t ex:
    – egenskaper, dygder
    – sociala normer (= förväntat beteende)
    – juridiska normer
    – individuella och politiska mål, förverkligande av dem; osv.

    Men sista stycket i Patriks text beskriver exakt det genomgripande paradigmskifte som nu måste ske i västländerna. I annat fall kommer civilisationen att falla sönder på grund av sina inre motsättningar, sin inneboende förljugenhet, sin självdestruktivitet och förlorade kulturella överlevnadsförmåga. Sverige riskerar att bli det första nationella självmordsoffret, eftersom svenskarna i social och politisk enighet har förletts att bygga upp en mycket stark och allomfattande stat, vilket skapar ett svagt civilsamhälle och svaga, osjälvständiga människor, som i falsk tillit till maktapparatens kompetens och välvilja lever utan samhällsförståelse och självinsikt.

    Liked by 1 person

  15. JL skriver:

    Läste just genom denna klassiker:

    Trodde den skulle handla mest om ”practice makes perfect” men till min förvåning var det minst lika mycket info om vikten av kulturellt betingade värderingar och beteenden.

    Läs!

    Är man inte redan övertygad om betydelsen av kulturell bakgrund så blir man det efter läsning. Blev t.ex. än mer uppenbart för mig varför mina kinesiska anställda (flitiga rackare) får så mycket mer gjort än vissa andra. På samma sätt blev det också tydligt varför anställda i ett annat östasiatiskt land sällan/aldrig tydligt ifrågasätter auktoriteter (mig t.ex.) trots att autoriteten har uppenbart fel.

    Skulle nog skriva in kulturrasist på visitkortet om det nu var ett riktigt ord.

    Gilla

  16. Hortensia skriver:

    Angående PK-relaterade skamkänslor tänker jag, efter att ha tagit del av eminenta Merit Wagers redogörelse för floskelminister Ynkemans nyligen avlagda visit i Finland, pensionera min nötta skämskudde – och ersätta den med en riktigt stor ”skämsmadrass”.

    http://meritwager.nu/allmant/inrikesminister-ygeman-pa-besok-i-finland-i-intervju-om-olosliga-problem-i-fororterna-och-migrationspolitiken-sedan-har-vi-zlatan-ibrahimovic-i-fotboll-ett-exempel/

    Extraval nu… nuuuu…. NUUUUU!

    Gilla

  17. Fredrik Östman skriver:

    Inser inte hur svenska värderingar kan definieras på sätt än som de värderingar som är förhärskande inom Sveriges gränser. En gång i tiden fanns ju dessa gränser. Då fanns också svenska värderingar. När man upplöste gränserna löste man upp värderingarna.

    Vill man syntetiskt komma tillbaka till de värderingar som var svenska värderingar så länge gränsen upprätthölls får man förstås problem, eftersom det inte är ett lösbart problem att sammanställa åtta miljoner människors värderingar, värderingar de själva inte helt medvetna om och inte har något som helst behov, och heller ingen möjlighet, att beskriva på ett meningsfullt och uttömmande sätt.

    En väg framåt kan ju vara att återställa gränsen och låta dem som levat längre i landet bestämma vilka regler som skall gälla för dem som har sluppit in medan gränsen lämnades öppen. Kallas demokrati. Skall vi kanske återinföra? Även om det aldrig var något särskilt högt värderat inslag i svenskt samhällsliv ens före gränsöppningen?

    Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Reglerna kan ju omfatta en massiv repatriering. Men det förefaller osannolikt att ”svenska värderingar” sträcker sig så långt.

        Jag presenterar ingen lösning på Sveriges problem, utan ett svar på frågan vad svenska värderingar är för något. Utan nationalitet existerar inga värderingar som kan ges etiketten svenska. Utan gräns existerar inom kort ingen nationalitet. Den som talar om svenska värderingar har mentalt redan satt upp en riksgräns och definierat en nation. Folk är inte konsekventa och rationella utan pladdrar mest om saker de inte förstår. Men det ändrar inte fakta.

        Uppenbarligen är svenska värderingar ingen realistisk lösning på Sveriges problem. Svenska värderingar skapade Sveriges problem. Failed state.

        Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Den svenska nationen är ingen politisk varelse, det är inte ett beteende och det är ingen geografisk definintion. Den svenska nationen är de svenskar som känner samhörighet med sitt ursprung och sin historia. Den är helt oberoende av geografiska gränser. Snarare är det så att majoriteten av världens nationer inte har sina egna stater. Det finns ingen anledning till att den svenska nationen inte ska klara av att leva utan stat.

        Gilla

  18. Rolf Ahlqvist skriver:

    Debatten om det svenska samhällets karaktär, och den svenska samhällselitens värderingar
    saknar du och vi, ur det svenska folket med rätta utomordentligt tydligt. Själv anser jag att
    grundvärdet som man gömmer på, är trångsynt, materialistisk enögdhet, Det som K O Knausgard benämner som att vi är cykloper i en avslöjande DN-artikel för två år sedan. Och det gör oss argsint kränkta men kanske oftast tysta enligt honom. I utlandet verkar denna egenskap göra oss dumma, detta att vi blundar med ena ögat vad det gäller avgörande ting. Jag tror att det är vår materialism som gett oss välstånd och fred, som politikerna och opinionsbildarna, känner sig lite skamsna för och att vi är en utvald nation därvidlag.

    Den objektivt, kallsinniga karaktären ger oss mindre risker för korruption, vilket då blir
    en god egenskap. Men motsatsen blir då, att det inte är så bra när det gäller inkännandet i det
    mänskliga och andliga. Det instrumentella förståndet som vi har gemensamt med veten-
    skapen, är då nödvändigt när sanningen ska fram, men där känslor, religion och tro kan vara hinder.

    Men under de senaste halvseklet har den tidigare samhörigheten med kristendomen
    avvecklats för okänsligt och stereotypt, så att troende medborgare ofta har diskriminerats
    på grund av sin tro. Och nu i dagens villervalla och ovisshet om vart världen är
    på väg, tror jag den svenska samhällseliten alltför länge väntar med att vilja ändra sig till
    postmodernitetens nya tid där vi är i en existentiell vändpunkt. Nu, när enskilda människor allt bättre får makt över sina liv i olika media och i opinionsyttringar. Och väldigt fort kan nog våra värderingar bli väldigt annorlunda, och högst överraskande för styrande makthavare.

    Så folk som har sina bästa värderingar för tro, evangelium och frid samt fred, kommer nog mer
    att bestämma i landet. Alltmedan de som litar på sin materialistiska, ateistiska, trångsynta
    tröghet.. gentemot dualism och verklig folklig demokrati, kanske måste vänta ett tag på att få sina värderingar helt fullbordade och erkända. Och kanske då som en objektiv rättvisa, Och detta kanske då mest i en annan värld, som de just nu kanske inte tror på.
    .

    Gilla

  19. Ina Höst skriver:

    Värdegrund är ju ett tomt begrepp som kan fyllas med vad som helst. Allas lika värde är mångtydigt intill meningslöshet. Kanske vill makthavarna ha det så för att slippa binda upp sig till något konkret. Då blir värdegrund ett maktmedel mot motståndaren som alltid fungerar.

    Liked by 1 person

  20. Lasse Forss skriver:

    Jag tar på mig ett par svarta promenadskor på morgonen och tar av dem på kvällen. Så efter kl. 18 uppfyller jag måhända regelverket. Men hur är det att bära svarta skor före kl. 18? Det har aldrig bekymrat mig förut. Och gör det uppriktigt sagt inte nu heller.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s