Sverige och Tyskland

LB juli 16

Lennart Bengtsson

Under de senaste åren har det blivit allt mer uppenbart hur nära Sverige står Tyskland såväl kulturellt som socialt och politiskt. Efter att ha bott och arbetat i Hamburg i nästan 20 år hade jag, efter att ha friskat upp min skoltyska, knappast heller en känsla av att bo utomlands. Det är förvisso en hel del som skiljer men inte mer än man kan hålla med den som sagt att Tyskland är som ett Sverige för vuxna. Detta märks inte minst när det gäller respekt för vetenskap och bildning (Wissenschaft und Bildung) där man skulle önska att Sverige kunde visa en högre grad av djup och bredd.

Historiskt finns det mycket som förenar och inte minst 1800-talet och tidigt 1900-tal var otvivelaktigt en tid då Tyskland var den stormakt som dominerade den svenska kulturen och ett land som på många sätt stod oss närmare än till och med de andra nordiska länderna. Från tysk sida fanns det en romantisk Sverigekärlek där man såg Sverige som ett slags oförstört urhem, en känsla som från tysk sida överlevt världskrigen och nazitiden. Tyska skolbarn läser Nils Holgerssons resa och Selma Lagerlöf är mer känd bland tyska gymnasister än bland svenska. Från svensk sida förstörde det nazistiska förfallet de nära relationerna och det är först under det senaste decenniet som närheten mellan länderna är tillbaka till den värme och känsla av samhörighet som fanns för ett sekel sedan. I socialfrågor, miljöpolitik, arbetsmarknadspolitik, invandringsfrågor och synen på internationellt samarbete inom EU och FN är den politiska samsynen närmast identisk mellan de två länderna. Tyskan har gått tillbaka kraftigt som främmande språk men kontakterna klaras av bra genom att unga tyskar talar lika bra engelska som unga svenskar.  Hemskheterna från nazitiden och andra världskriget har slutligen förvisats till historien precis som 30-åriga kriget där det snarare var Sverige som stod för illgärningarna.

Regionsvalet i Mecklenburg-Vorpommern kunde lika gärna ägt rum i Sverige. Alla partier gick tillbaka förutom AfD som blev näst största parti. Miljöpartiet, de gröna, åker ut ur regionsparlamentet i Schwerin eftersom man inte klarade de nödvändiga fem procenten.  Kanske kommer det svenska valet 2018 bli något liknande?

Tysk medias attityd till AfD har likheter med svensk medias inställning till SD förutom att man slapp höra svensk medias och andra partiers nedsättande och föraktfulla syn på SD och de människor som stöder de avvikande partierna AfD och SD. Återigen kan man säga att den politiska skillnaden mellan de två länderna är som mellan en vuxen och en stökig tonåring.

Dagens närhet mellan Tyskland och Sverige är både positivt och intressant. Positivt genom att det visar att tiden ändå läker de flesta sår och intressant då närheten måste peka på kulturella rötter som går på djupet på ett sätt som skulle behöva studeras mer ingående. Vi får också hoppas att inte minst svensk media och svenska politiker kunde lära sig lite av det moderna Tyskland. Från svensk sida skulle detta kunna vara att äldre politiker med sin bredd och erfarenhet skulle behövas i större utsträckning.

13 thoughts on “Sverige och Tyskland

  1. Madelaine Fusfield skriver:

    Intressant inlägg. Bodde själv i ”Die freie und Hansestadt Hamburg” i tre år på slutet av 1960-talet och då jag kom från Malmö, en annan hansestad, kände jag mig mycket hemma. Kunde gå i affärer och känna igen varor. Så mycket påminde mig om hemma. Håller md om att tyskar hade en mer vuxen mentalitet, kanske pga krigserfarenheter. Jag imponerades av den förstklassiga teatern som visades på TV och hur många program ägnades åt information om det förflutna. Lade också märke till en subtil antydan av Tysklands drömmar om en återförening med Östtyskland. Väderleken gavs över GrossDeutchland utan gränsmarkering. Det var föga möjigheter resa mellan de två länderna under det kalla kriget varför det slog mig som förunderligt.

    Gilla

  2. Jonas Nilsson skriver:

    Kan man jämföra Hamburg och resten av Tyskland? Har redan anat att ett sekulariserat Hamburg har mer gemensamt med Sverige än med övriga landet. Universitetstraditionen är väl inte så gammal, andra världskriget, eller? Handel, ja. Det är väl för handelskontakterna ut över världshaven som Hamburg är känt? Under Hansan var kontakterna som bäst utbyggda? En ny Hansatid?
    Förresten var vi inte där, eller nästan där? Har det inte nästan gränsat direkt till Danmark?
    Är det tyskt eller svenskt att markera rasistnivån?

    Gilla

  3. Borjön skriver:

    Jag tror Lennart Bengtsson här träffar huvudet på spiken. Tydligare kan man inte utmåla skillnaden mellan Sverige och Tyskland än som mellan en vuxen och en stökig tonåring. Man kunde tillfoga att tonåringen dessutom gått i svenskt, inte tysk, skola.
    Mitt intryck är att det skett en enorm infantiliseringsprocess i Sverige under de senaste decennierna. Det skulle förklara den ”naivitet” som politiker ursäktar sig med. Det skulle också kunna förklara alla de ”Schnapsideen” – för att nu använda ett tyskt uttryck – som präglar svensk politik.
    Det finns anledning att allvarligt fundera kring denna jämförelse med tanke på vår gemensamma framtid.

    Liked by 3 people

  4. Stefan Eriksson skriver:

    Med förhoppningen att inte generalisera förhållandet Tyskland – Sverige vill jag peka på ett par egna erfarenheter jag gjort med åren.
    Tyskarna har ett rykte om exakthetens ursprung, där ofta ritningen kan omfatta en högre arbetsinsatts än själva utförandet. Planering och formgivning har högsta prioritet.

    Byråkratin är planens ”väktare” och där finns djupt rotade strukturer som har till enda uppgift att försvara exaktheten i myndighetens maktutövande.
    I de katolskt influerade delarna av landet, är exaktheten i utförande en mer tänjbar historia.
    Där märker man (som utomstående betraktare) att visst finns det exakta regler, men det är ju bara något dom har hittat på där ”uppe i Berlin”.
    I Tyskland likväl som i Sverige växer avståndet mellan de som bestämmer och de som har att finna sig i vad som bestäms.
    Större delen av AFD,s väljare finns att finna i den gruppen medborgare som känner brister i tilltron om den tyska exaktheten och dess förutsägbarhet.
    En stor tillströmning av människor som inte ens tänker tanken på att försöka förutsäga någonting, är och blir en allt för betungande kulturkrock för ett folk invaggat i tron att allt blir som planerat.
    Där finns den direkta orsaken till nationalromantiska tankar om globaliseringen och dess avigsidor.

    Liked by 1 person

  5. Sven skriver:

    Arbetade som 19 åring i början på 70 talet under ett år på ett Tyskt familjejordbruk. Och beskrivningen av Tyskland som som en vuxen version av Sverige stämmer precis. Pliktkänsla, lojalitet, att aldrig beklaga sig över hårt arbete. Den fantastiska sammanhållningen i familjer och byar är de tydligaste minnena. Efter året i Tyskland kom jag hem för att göra lumpen och tänkte att jag kommit till en barnkammare.

    Liked by 2 people

  6. Hortensia skriver:

    Intressant jämförelse, Lennart. Tysk politik och media framstår onekligen som mer professionell, samlad och vuxen än våra faktaresistenta, känslostyrda och ”naiva” svenska, men(ings)lösa motsvarigheter.

    http://www.friatider.se/tysk-minister-over-500-islamister-beredda-att-sla-till-med-terrordad

    Om en svensk inrikesminister skulle våga sig på ett liknande yttrande, skulle väl svensk MSM knappast nedlåta sig till att vidarebefordra det – i varje fall inte utan sedvanligt PK-filter.

    Liked by 1 person

  7. Thor skriver:

    Mja, tysk media må generellt sett vara bättre än den svenska, i och för sig inte så svårt. Det finns dock Deutsche Welle, DW.com, tidvis fruktansvärd i sin PK-ism och nedlåtande attityd mot AfD och dess anhängare för att inte tala om ren häxjakt mot Brexit och de stackars satar som röstade för utträde. Men så är det också en statlig propagandaapparat som Goebbels skulle varit stolt över.

    Liked by 1 person

  8. Borjön skriver:

    Vad som vidare slår mig i jämförelse med Tyskland är att man här kan föra fram de mest stolliga idéer utan att någon opponerar sig. Det är som att ju stolligare idéerna är, desto mer öppen (”progressiv”) är man gentemot dem.
    På många sätt påminner det om barnprogram och underhållningsprogram på TV. Ju stolligare, desto roligare. Livet är nu inte bara roligheter utan kräver vuxna individer för att kunna hantera en verklighet utanför TV-rutan.
    Det är inte utan anledning att Sveriges styrelsemän alltid – till synes utan undantag – står handfallna, förvirrade och tafatta när verkligheten plötsligt tränger på i form av någon akut kris och/eller katastrof. Se bara på Palmemordet, Estoniakatastrofen, tsunamikatastrofen, flyktingtillströmningen hösten 2015 osv, osv. Reaktionen på allvarliga händelser är ett barns reaktion på detsamma. De insatser som samhället förmår frambringa är att i första hand ”trösta” berörda parter.
    Nej, Sverige, sett utifrån, ger inte intrycket av att vara överbefolkat med vuxna individer, än mindre med vuxna politiker och journalister.

    Liked by 3 people

  9. Lennart Göranson skriver:

    Ett mycket välkommet inlägg! Flera har varit inne på samma linje, bland annat moderaten Kristoffer Tamsons som i en debattartikel manar oss att efter Brexit ”lämna det naiva sökandet efter en nordisk-anglosaxisk axel och fördjupa relationerna med Baltikum och Tyskland” (SvD 27/6 2016 http://www.svd.se/efter-brexit–fordjupa-relationen-med-tyskland). Det är modigt av både Tamsons och Lennart Bengtsson, med tanke på att en oreflekterad beundran för allt engelskt och ett lika reflexmässigt förakt mot Tyskland och tyskar förefaller vara inympat i det svenska genomet. Hur har det blivit på det viset?

    Egentligen borde det i ett historiskt perspektiv vara naturligt för oss att mer rikta intresset mot Tyskland. Under större delen av den tid som Sverige har existerat som land har vi haft betydligt djupare relationer med Tyskland än med den anglo-saxiska världen. Omkring 1943 ändrade vi fokus, och det är inte så svårt att räkna ut varför. Tyskland har på många sätt varit bättre på att göra upp med sin historia före 1943 än vad vi i Sverige har varit. Det har varit locket på.

    Här funderar jag mer på hur det har varit och varför: //blogg.skronsakslandet.se/#post47

    Liked by 1 person

    • Lars Åhlin skriver:

      Intressant artikel av Tamsons (och även av dig själv). Detta med att Tyskland är ett Sverige för vuxna var det väl Horace Engdahl som först sade? Hur som helst, kanske är bästa vägen för Sverige till en mer mogen och ansvarstagande debatt att ta sin kloke och intressante storebror Tyskland till föredöme!

      Gilla

  10. ruben skriver:

    Jag håller med om att Tyskland på många sätt är en vuxenversion av Sverige 🙂 Jag tror jag skulle kunna trivas ganska bra att leva och jobba i Tyskland. Har turistat där flertal gånger och kommer göra det igen. Varför det kan passa Svenskar, beskriver artikeln väldigt bra tycker jag.

    Gilla

  11. Fredrik Östman skriver:

    Oj. Tyska ungdomar talar engelska lika bra som svenska jämnåriga. Där ser man hur till och med engelskundervisningen har förfallit i Sverige!

    Gilla

  12. Mats. skriver:

    Jag har en invändning. Många tyskar kramar Putin. Northstream eller varför inte Ribentrop och Molotov memorial stream. Deras ”energivende” är absurd. Att krama Tyskland är därför inte helt problem fritt. Men i sak har Lennart helt rätt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s