Några synpunkter med anledning av Matt 5

8-26-13_11971

Patrik Engellau

I Matteusevangeliet 5:38-42 säger Jesus så här:

Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.

Jag har tänkt mycket på detta och kommit fram till att det är fel.

Låt oss börja med det där ”öga för öga”. Koranen har en mer utförlig beskrivning i sura 5, fyrtiofemte versen:

Och i denna [Tora] föreskrev Vi för dem att ett liv [skall tas] för varje liv [som spills] och ett öga för ett öga och en näsa för en näsa och ett öra för ett öra och en tand för en tand och för varje sår ett motsvarande sår.

Denna vedergällningsnorm kallas talionsprincipen och formulerades veterligen för första gången i kung Hammurabis lag för fyratusen år sedan. Så här skriver Hammurabi:

Om någon förstör en annans öga, då skall man förstöra hans öga; om någon sönderslår en annans lem, då skall man på honom sönderslå hans lem; om någon utslår en annans tänder, då skall man på honom utslå hans tänder.

Jag har med modersmjölken inhämtat att talionsprincipen är en grym och vedervärdig bestraffningsregel, men ju mer jag tänker på det, desto mer tycks det mig att den måste ha representerat ett humanitärt framsteg. Innan lag fanns slog folk ihjäl varandra för vad som helst. Så kommer Hammurabi och inför en proportionalitetsprincip. Straffet ska inte vara för stort och ej heller för litet. Det ska vara proportionellt, lagom. Så tycker jurister även idag. Talionsprincipen är grunden för modern straffrätt.

De flesta förstår inte Jesu budskap vilket beror dels på att de inte orkat läsa Nya Testamentet, dels på att kyrkan inte törs berätta den sanna historien eftersom kyrkan då skulle förlora alla sina medlemmar. Jesus ställer nämligen oerhörda krav på människorna. Det första kravet är att man ska älska sin nästa som sig själv, något som sannolikt ingen människa lyckats med någonsin. I Lukas 14:26 säger Jesus till och med att om någon ”kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge”. Det är en illustration till vad han menar med sitt kärleksbudskap. Du skall älska en okänd nigeriansk krympling lika mycket som du älskar dina nära och kära och dig själv och sätta denne främlings intressen över dina egna.

Det goda med kärleksbudskapet är förstås att världen verkligen skulle bli ett paradis om alla människor följde det. Inga krig, ingen brottslighet, ingen svält och så vidare. (Jesus påminner om Stalin däri att om ryssarna verkligen förvandlats till de nya självuppoffrande, socialistiska människor som ledaren önskade så hade nog socialismen fungerat.) Det dåliga med kärleksbudskapet är att ingen frivilligt tänker följa det. Det är för svårt. Om kyrkan vågat förklara vad Jesus kräver så hade det inte funnits en medlem kvar.

Nu kommer det underligaste av allt. Den svenska staten, den kanske mest sekulära av alla stater i hela världen, har hämtat sin grundattityd från Matteus 5:38-42, visserligen inte så att den anser sina egna ledare behöva göra några uppoffringar, men likafullt att svenska folket ska göra det. Svenska folket ska förstå alla brottslingar och illgärningsmän och förlåta dem, ge dem tillgift och terapera deras eventuella ruelse över begångna onda gärningar. Dödar sådana nidingar en 22-årig personal på ett HVB-hem ska vi betänka deras bakgrund och skänka dem vår medkänsla. Bränner de bilar i förorten, till exempel för att de inte med automatik fått ett lärlingsjobb i regeringskansliet, så ska de åtminstone få en ungdomsgård att roa sig i. Om en tiggare ber landstinget om sjukvård utan att ha rätt till det så ska han dessutom få fri tandvård. Har någon återkommit från en terrorturné i Mellanöstern så ska rättsväsendet vända andra kinden till och socialen ge honom förtur i bostadskön. Som Jesus uttryckligen manar så ska vi inte värja oss mot det onda.

Svenska politiker borde låta sig inspireras mer av den humanitäre realisten Hammurabi än av den svärmande ivraren Jesus.