”Nu färgas Sverige rosa igen”. Ett rosa band i kavajslaget hör till. Nu tror ni jag skall säga något putslustigt och manschauvinistiskt, ironiskt om detta, men icke. Och de som offentligt hoppas avslöja mig med något antifeministiskt kan sluta hoppas.

Jag köpte faktiskt själv ett rosa band förra året – tror det var på Apoteket på Klarabergsviadukten, skam till sägandes på uppmuntran av en vacker finsk apotekstekniker, och jag vet av egen, dyrköpt erfarenhet att finskor säger man inte emot – och jag gick väl med det där bandet på ytterkavajen fram till på vårkanten, innan någon påpekade för mig att det nog var dags att ta bort det. Men varje år i oktober kommer ändå tankarna som man inte får tänka.

Jag tycker nämligen att det är sexistiskt av TV-bolag och andra aktörer att glatt åka snålskjuts på bröstcancer. Sexistiskt? Jo, faktiskt!

Det är nog så mediecheferna tänker, det vill säga att bröst säljer. Och alla andra dras med av den vanliga godheten och politiska korrektheten som smetas på projektet Bröstcancergalan. Sammansättningen av bröst och cancer går nämligen att sälja in. Kändisar med cancer säljer också vad gäller tabloidpressens löpsedlar, men knappast cancer i kombination med så mycket annat. Jo, förresten, barn säljer också. En barncancergala går att göra något av. Barn i nöd, barn på flykt och bilder på döda barn engagerar också. Men bröst, ja, de säljer av sig själva och bara på associationerna! Andra former av cancer, är de inte tillräckligt ”sexiga” för att få en gala i TV? Jag bara frågar.

Kampen mot bröstcancer förtjänar all uppmärksamhet, självklart! Jag skulle också gärna se att vi kunde utrota bröstcancern, ja, alla cancerformer naturligtvis. Det är väl bara det att prostatacancer är långt vanligare än bröstcancer. Enligt Socialstyrelsens siffror har i genomsnitt, varje år, 1 500 fler människor i Sverige drabbats av prostatacancer. (2008 var det 8 740 fall av prostatacancer mot 7 346 fall av bröstcancer.) Men det är klart, det är väl uteslutande män som drabbas. Män säljer inte, sjuka män säljer definitivt inte, och sjuka äldre män (ja, som dessutom inte ”håller tätt”, där har ni ett ämne som är så osexigt som det bara kan vara).

Nu kan man kanske inte tävla i cancer, men när såg vi en gala för män med prostatacancer – Prostatacancergalan? Ni hör, det låter inte ens bra! Vilket TV-bolag vore ens intresserat? Vilken artist skulle ställa upp där? Zara ”Free the nipple” Larsson? Nej, skulle inte tro det! Och Kjelle Bergqvist, skulle han glatt ställa upp som förgrundsgestalt och för alltid förknippas med sjukdomen? Schyffert? Han kan ju fritt prata om kön hit och dit i andra sammanhang, han kan väl skriva någon rolig sketch? Nej sanningen är nog att det inte skulle bli lika ”bra TV” av en sådan gala för kampen mot Sveriges vanligaste cancerform…

Matteus Maria Furemalm, född 1965, arbetar som kronoinspektör på Kronofogdemyndigheten. Han har i 15 år varit präst i Svenska kyrkan, men lämnade kyrkan 2011 för att vara med och bygga upp Nordens Ortodoxa Apostoliska Kyrka där han nu är kyrkoherde i Stockholm och generalvikarie för Sverige.