När man som jag redovisar en uppfattning om dagen och för det mesta skrytsamt tror sig ha rätt är det inte bara klädsamt utan närapå obligatoriskt att skamset – svans mellan benen och blick under lugg – öppet erkänna grova missbedömningar, särskilt när felsluten, som i det aktuella fallet, är resultatet inte av råa tankefel utan av fördomar eller, vilket ofta är samma sak, önsketänkande.

Vill Aftonbladets Jonna Sima ha begränsad yttrandefrihet? Frågan är befogad efter hennes hyllningstext till ramadan, där hon också passar på att jämställa fullt legitim islamkritik med hat och förakt mot enskilda muslimer. Ohederligheten känner inga gränser när den pk-marinerade Aftonbladet-skribenten tar religiös fasta som förevändning för att kritisera dem som har mage att kritisera islam.

Den klimatreligiösa kulten får snart en fin bekräftelse av sin religiösa status: Greta Thunberg utnämns den 9 juni till hedersdoktor i teologi. 

Greta är 20 år och mest känd för sin karriär som skolstrejkare och klimatreligiös profet. Nu premieras detta med ett hedersdoktorat av teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Läs nyheten här.  

Många av de människor vars omdöme jag sätter allra högst har fel i en fundamental fråga, nämligen vilken som är den härskande klassen i Sverige. Jag tror att en korrekt uppfattning på denna punkt är nödvändig för förståelsen av vad som händer i nationen. Jag har en käpphäst som jag visserligen exercerat tidigare på denna manege men ändå inte tvekar att åter låta visa sina konster till den nytta det eventuellt kan ha.

Det svenska skolpengssystemet har nu mer än trettio år på nacken sedan det hösten 92 startades i Vaxholms kommun utanför Stockholm i enlighet med en eponym instruktionsbok för skolpengsstartare som skrivits av mig samt sex skolkunniga personer. Tvärtemot vad många ojar sig över så menar jag att upplägget faktiskt utom på en allvarlig punkt varit en internationell succé.

Männen har blivit fredlösa. Det står varje kvinna fritt att förtala och därmed förgöra och, i vissa fall, driva den fredlöse i döden. 

Nu senast gjorde Sara Skyttedal det. Med en uppenbart fabricerad anklagelse om ett brott som skulle ha begåtts för åtta år sedan fick hon Johan Ingerö avsatt som partisekreterare – även om Ebba Busch är så feg att hon påstår att så ändå skulle ha skett. Skyttedal själv låter förstå att hon måste reagera på det sätt hon gjort därför att Ingerö velat få henne att offentligt sluta plädera för drogmissbruk.  

Nu är våffeldagen här igen, en dag som jag verkligen älskar. För mig är det just denna dag som symboliserar vårens inträde – även år som dessa då vårvädret faktiskt tar en liten paus just idag. Doften av våfflor är ständigt närvarande i mina barndomsminnen och ger mig alltid samma känsla av samhörighet med de familjemedlemmar som inte längre finns i livet.

Kulturen, alltså den påhittade värld av intryck och upplevelser som människor väver omkring sig för att få perspektiv på sina egna liv, står mycket närmare det konkreta jordelivet än vi normalt inser. Till exempel fick jag nyligen tillfälle att fördjupa mig i Sagan om Ringen och insåg att detta minsann inte var någon allegori över människolivet utan en så nära fotografisk avbildning som man kan komma.

Som vi tidigare berättat om här på Det Goda Samhället har Expo fått Burgsvik Group att avboka den konferens som Swebbtv bokat in på Solliden idag den 25 mars. Nu berättar Micke Willgert att konferensen, trots Expos ansträngningar, kommer att bli av.

– Vi har en alternativ möteslokal och konferensen kommer att gå av stapeln som planerat. Skillnaden är att det nu inte blir någon middag i samband med konferensen, säger Micke Willgert till Det Goda Samhället.

Vad får vi för pengarna? 

För ungefär 20 år sedan fick jag ett ovanligt tjockt kuvert med posten. Det kom från SCB, Statistiska Centralbyrån, och innehöll en enkät. Alltsammans var ordentligt adresserat till mig personligen, med angivet personnummer. Jag tillhörde en utvald skara. Själva enkäten var utformad av folk på Umeå universitet, som också var den egentliga avsändaren. 

Ekot redovisar 22 mars vad den ”högerextreme” Rasmus Paludans koranbränningar har kostat polisen för bevakning av hans aktioner förra våren, eftersom hans demonstrationer orsakade våldsamma upplopp bland islamister och övriga korananhängare. Notan för Paludans tillståndsgivna demonstrationer i olika städer runtom i Sverige landade enligt Ekot på 84 miljoner kronor.

De flesta utlåtanden om framtiden blir fel, det måste även jag som gammal framtidsforskare vidhålla. Men en spaning som jag gjorde för ett halvsekel sedan verkar med sengångaraktigt och halvblind tröghet vara på väg att förverkligas fast betydligt långsammare än jag trodde. Det är att det välmående, homogena och fredliga välfärdslandet Sverige gradvis skulle förvandlas till en dualekonomi, alltså ett sådant samhällsbygge som vid det laget var legio i u-länderna där en del av befolkningen levde som på sophögar medan andra hade lön, motorfordon, Levisjeans och drack Coca-Cola.

För inte så längesen prisades örebroaren Hani Bilal Madi som en god förebild, för att han städat och delat ut blommor efter det besinningslösa våldet, och mordförsöken på poliser, under korankravallerna våren 2022. Men alltsammans var bara fejk. Bilal var en av de aktiva våldsverkarna under kravallerna och har nu dömts till tre års fängelse.

Frågan gäller EU:s första delutbetalning på 9 miljarder euro från Återhämtningsfonden (ÅHF) till Spanien 2021. EU har lånat upp 750 miljarder euro till fonden. Vid EU:s stats- och regeringschefers extramöte i Bryssel 17-21 juli 2020 träffades överenskommelsen om tillskapandet av denna fond och den 24 mars 2021 beslutade riksdagen att Sverige skulle bidra med finansiering av den fonden. Fonden tillkom för att hjälpa EU-länder ur coronapandemins följder. (Jag har tidigare skrivit om tillkomsten med svensk utgångspunkt  HärHär och även Här)  

I alla tider, alla kulturer, har människan oroat sig för saker, ibland med rätta, som till exempel när det gäller skeppsbrott, men också för visserligen elakartade men likafullt påhittade fantasifoster såsom vättar, troll, skogsrår, människoätande drakar och annat oknytt. Troligen har människan genom tiderna satsat större resurser på att bekämpa problem som inte finns än att ta itu med dem som det varit någon mening att försöka hantera. Jag skulle gissa att kampen mot häxeriet inklusive gudstjänster och teologisk forskning genom århundradena krävt betydligt större ansträngningar än vad som behövts för att utveckla bra antibiotika.

Nedanstående skrev jag för fem år sedan. Inte mycket har hänt när det gäller skillnaden i skolornas resultat, mer än att klyftorna har ökat ytterligare.

Vid en debatt som P4 Stockholm sände 29 september 2016 fick dåvarande ansvariga Stockholmspolitiker sina fiskar varma. Både elever och föräldrar på Järvafältet hade tacksamt anammat sina roller som ständiga offer, helt utan eget ansvar.

Glädjande nog fungerar det mänskliga förnuftet även om det under långa tider kör fast i diken utan att kunna ta sig ur hotfullt leriga och slaskiga förhållanden. Med det menar jag att jag själv och andra under åtskilliga år har försökt att förstå och beskriva nutidens svenska samhällssystem där begreppet samhällssystem står för den apparat av maktförhållanden, samhällsklasser, idéuppsättningar och politiska ideologier, inkomstfördelningar och så vidare som den mest genomtänkta samhälleliga självförståelsen försöker gestalta. (Puh!)