För inte så längesen prisades örebroaren Hani Bilal Madi som en god förebild, för att han städat och delat ut blommor efter det besinningslösa våldet, och mordförsöken på poliser, under korankravallerna våren 2022. Men alltsammans var bara fejk. Bilal var en av de aktiva våldsverkarna under kravallerna och har nu dömts till tre års fängelse.

När SVT rapporterade om händelsen berättade de att Bilal och de andra muslimerna ville visa kärlek till polisen, och de var även noga med att låta dem framföra budskapet att det självklart var fel av polisen att följa svensk lag och ge Paludan tillstånd. Varför de unga, städande muslimerna inte ansåg att det är viktigt att följa lagen framkommer inte i reportaget, eftersom de inte fick några frågor om det.

Det är förstås patetiskt att public service så snabbt tar ställning när de inte vet ett dugg om verkligheten, men utifrån sitt eget enögda perspektiv har de ofta goda skäl, så även denna gång. Eftersom det redan från början stod på deras agenda att sätta åt Rasmus Paludan, inte de horder av muslimer som gick man ur huse för att skada och döda, behövde man snabbt hitta en god kraft i det muslimska civilsamhället. Och vad kan väl vara finare än unga muslimer som en god och kärleksfull motkraft mot otäckingar som Rasmus Paludan?

Senare under 2022 fick Bilal, som ordförande för den lokala föreningen For The People också ta emot Ordfronts demokratipris och Anders Carlbergs minnespris.

For The People är en förening som, enligt sin egen beskrivning, ”finns för folket i vårt område”. Men Bilal har fler strängar på sin lyra. Han är också initiativtagare till det kommunala projektet Min karriär i Örebro. Det faktum att han nu dömts till fängelse för inblandningen i korankravallerna har uppenbarligen inte gett kommunen kalla fötter – de tänker tvärtom fortsätta driva projektet utifrån den brottsdömdes arbetssätt.

Undrar just vilket av hans hittills dokumenterade arbetssätt de tänker använda sig av. Stenkastning, städning eller överlämning av blommor? Det framgår inte.

Det här är inte första gången det aningslösa etablissemanget låter sig manipuleras av kriminella. I början av 2000-talet lovordades en påstått ”avhoppad nazist” vid namn Anders Högström. Bara några år senare dömdes han för stöld av den kända Arbeit macht frei-skylten i Auschwitz.

Anders Högström hoppade av via Fryshusets avhopparverksamhet Exit, som startades i slutet av 1990-talet. Han var sedan med och drev lokalavdelningen Exit Motala. För sitt arbete där fick han inte bara ett hederspris på gaygalan utan även vara med och ta emot 300 000 kronor av Artister mot nazister, en stiftelse grundad av Tomas Ledin och Michael Wiehe (och som också delat ut pris till Ung vänster). Pengarna gick bland annat till ett gym och en båt, en båt som Anders Högström behöll för egen del när Exit Motala senare gick i konkurs.

Fryshuset har länge åtnjutit något som närmast liknar myndighetsstatus när det gäller just hur kriminella unga ska hanteras, men i själva har det flera gånger visat sig att de misslyckas med det de påstår sig kunna göra. Exit är inte den enda verksamhet som kantats av kontroverser, även avhopparverksamheten Passus får skarp kritik.

Pinsamt misslyckad var också utbildningsverksamheten Lugna gatan, som bildades 1995 i syfte att öka tryggheten i tunnelbanan och i centrala Stockholm. Fryshuset hade sedvanligt hög svansföring och Stockholms Lokaltrafik lät sig förföras. Lugna gatan hyllades för att så många ”före detta kriminella” nu jobbade med samhället istället för emot det.

Ganska snart blev det uppenbart att många av dessa påstådda förebilder inte alls hade lagt kriminaliteten på hyllan. Flera av de så kallade trygghetsvärdarna var under utredning för grova brott, men fick ändå jobba kvar bland ungdomar, och dessutom hade organisationen i vissa fall underlåtit att begära utdrag ur belastningsregistret, exempelvis i Husby.

När SL våren 2019 genomförde en internrevision visade det sig att Lugna gatan uppvisade brister både när det gällde drogtester och registerkontroll. Många hade dömts för grova brott medan de var anställda av Lugna gatan, andra hade inte uppfyllt kravet på tre års straffrihet. Det var med andra ord kriminella värderingar som styrde Lugna gatan och redan samma höst avvecklades eländet.

Vad är det för fel på etablissemanget, egentligen? Så här naiv kan väl ingen vara, så vad handlar det om? Njuter de av att låta sig manipuleras av kriminella? Eller ville de helt enkelt bara provocera vanligt skötsamt folk?

Bild: Skärmdump Youtube, korankravaller i Örebro 2022