Ibland, vid sällsynta tillfällen, kan man få en indirekt och retroaktiv bekräftelse. Som i en ledare i Dagens Nyheter från 21 mars 2016. I den slås det fast att ”DN-reportaget från Östermalm visar att hatet mot ‘etablissemanget’ och medierna är på väg att slå över. Under ytan lurar barbariet”.

Visserligen har jag ingen som helst koppling till Östermalm, mer än att min mor arbetade där på 40-talet som hembiträde hos den adliga överklassen innan hon flyttade hem igen och blev hemmafru i Leksands socken och mor till oss barn. Men nu har jag hamnat mitt i smöret och är med och normaliserar hatet mot medierna. Sådant lyfter självkänslan. DN skriver vidare:

”‘Trots myndigheternas larm: Svensk infrastruktur dåligt rustad för utländsk attack’.

Så löd Dagens Nyheters löpsedel fredagen den 18 mars. Dagen efter skedde den stora ddos-attacken som fick inte bara DN:s utan flera av de andra stora mediebolagens webbplatser att knäa. Expressen, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sydsvenskan, Dagens Industri och Helsingborgs Dagblad – alla vacklade de under tyngden.”

Detta är naturligtvis illa. Men på DN:s ledarsida visste man vilka som var de skyldiga:

”Det finns politiska krafter som helst skulle belägga alla medier med permanent munkavle. Vi har sett det i länder som Turkiet och Ungern, vi har hört det från Donald Trumps primärvalskampanj och vi har märkt tendensen hos sverigedemokratiska företrädare som talar om att ‘stoppa media’ och beklaga att ‘media i Sverige inte fungerar som media i Ungern'”.

DN förtydligar:

”Som hur en etablerad kanal som sajten Det goda samhället, lett av Östermalmsbon och debattören Patrik Engellau, medverkar till att normalisera hatet mot medierna. Sajten, där bland andra Lena Adelsohn Liljeroth, SvD-medarbetaren Thomas Gür och S-profilen Widar Andersson skriver.” Vidare:

”Mediehatarna vädrar morgonluft. Men under de ‘kritiska’ fraserna kan det finnas ett barbari som bara väntar på att släppas löst.”

Detta är stort, trots att jag betraktas som en barbar. Det är smällar man får ta. När man som jag blivit en högavlönad hatare och skribent på Det goda samhället, tillsammans med de förhatliga och samhällsomstörtande Östermalmarna.