Flera delar av statyer har upptäckts i ett soltempel i Heliopolis nära Kairo. Statyerna föreställer forntida egyptiska härskare, däribland den berömde faraon Ramses II.

Namnet Heliopolis är grekiska och betyder “solens stad”. Forntidens egyptier trodde att solguden Ra hade sin boning i staden.

Ramses II härskade över Egypten för mer än tretusen år sedan. 

Faraonerna sågs som solgudens ställföreträdare på jorden och var ansvariga för att sköta soltemplen och upprätthålla kulten. 

I boken Egypten i dess minnesmärken och i dess förhållande till Palestina och Grekland (1877) beskrivs staden så här:

Det var till solens tempel i Heliopolis, som fogeln Fönix vid hvarje Fönixperiods slut förde sin döde fader från den aflägsna östern för att låta liket förbrinna i altarets heliga eld. Det var presterskapet här i Heliopolis, som var så vidt berömd för sin visdom, att Greklands ypperste män kommo hit för att lära; för Strabo visades det hus, i hvilket Eudoxus och Plato under sin lärotid i Heliopolis hade bott. Det var i Heliopolis, som Moses fick sin lärda bildning och invigdes i den egyptiska visdomen. Och här i Heliopolis visas ännu den sykomor, i hvars skugga jungfru Maria med Jesusbarnet hvilade på sin flykt till Egypten; så lyder åtminstone traditionen.

Heliopolis var en af Egyptens äldsta orter, liksom det också var hufvudsätet för den urgamla soldyrkan. Solen var utan tvifvel egypternas äldsta gud och ursprungligen tillika väl deras enda.

Ramses II, kallad “den store”, styrde som enväldig gudakung mellan år 1279 och 1213 före Kristus. Han var tjugofem år gammal när han uppsteg på tronen som den tredje kungen av den nittonde dynastin. Under sitt 67-åriga styre byggde han fler tempel och avlade fler barn än någon annan farao. Han hade fler än hundra kända barn. 

Kungen, som levde omkring nittio år, begravdes ursprungligen i Konungarnas dal, men hans mumie upptäcktes 1881 i  Deir el-Bahri och finns bevarad på Egyptiska museet i Kairo. Undersökningar visar att han var cirka 170 cm lång och att han hade åderförkalkning.

Den faraofigur som förekommer i både Bibeln och Koranen brukar anses vara tecknad efter Ramses II.

Rekonstruktion av Ramses II:s ansikte:

Ramses ska ha haft rödaktigt hår och ljus hy. Det har spekulerats om huruvida de forntida egyptierna ska ha varit besläktade med subsahariska afrikaner. Dessa spekulationer har dock motbevisats av DNA-analyser av mumier som visat att egyptierna var ett Medelhavsfolk och närmare besläktade med européer än med afrikaner. 

Moderna egyptier har dock inslag av subsahariska afrikanska gener, vilket beror på folkblandning efter islams ankomst på 600-talet.