Kändisar är ett folkslag för sig. Det spelar ingen roll vad de är kända för – att sjunga, skådespela, laga mat i tv eller bara pluta med munnen för sponsorpengar på sociala medier – de tror alltid att de är viktigare än andra och har något att säga. Men varenda gång en kändis öppnar munnen blir det uppenbart att de har huvudet under armen.

Just nu läser jag om sångerskan Arja Saionmaa som tar sig ton långt bortom de toner hon faktiskt behärskar. I egenskap av kändis har hon blivit vad finsk public service (och uppenbarligen även hon själv) kallar ”brobyggare” och hon vet hur världen ska bli en bättre plats. Med musik!

I en ny dokumentär får hon leva ut sina drömmar rejält och hennes budskap är tydligt: Musik är den viktigaste formen av engageman för rättvisan och det borde vi europeer förstå. Vi måste skärpa oss, helt enkelt.

En av hennes meriter är att hon haft flera samarbeten med den grekiske sångaren Mikis Theodorakis. Eftersom Theodorakis inte bara var sångare utan dessutom hängiven kommunist har han alltid setts som en frihetshjälte, åtminstone här i Norden. Han protesterade mot militärjuntan i Grekland minsann – och ingen brydde sig överhuvudtaget om att fundera över vad hans egna politiska parti, KKE (Grekland kommunistiska parti) skulle ha gjort med oliktänkande om de fått makt i landet.

Samarbetet med Theodorakis var tillräckligt för att även Arja tidigt började omges av en godhetens gloria. Den har hon behållit i alla år och därför tar hon sig friheten att berätta för andra hur de ska leva sina liv, precis som privilegierade kändisar alltid gör.

Hon är inte ensam om att grötmyndigt förklara livets väsentligheter för det hon sannolikt anser vara en grå massa av okunnig pöbel. Kändisar över hela världen vet alltid bäst trots att de lever långt bortom vanliga människors ofta krassa verklighet. Och de är så världsfrånvända att de faktiskt på allvar verkar tro att folk bryr sig om deras åsikter.

I själva verket är folk i stugorna rejält trötta på att ständigt bli uppläxade av överprivilegierade godhetsapostlar. De enda som bryr sig om vad Arja Saijonmaa tycker och tänker är journalistkåren. Och fan vet om den har så mycket vettigt att komma med heller.

Bild: Arja Saijonmaa 2019 (AnnCatrin Blyckerts via Wikimedia Commons)