
De senaste dagarnas diskussioner om Trumps krav på att ”få Grönland” har gjort att flera av Europas ledare har gått ut i ett gemensamt utrop till stöd för Danmarks rätt till Grönland, och/eller till grönlänningarnas rätt till självbestämmande. För detta är de villiga att spräcka NATO, den militärallians som bildades för att skydda just Europa mot Sovjetunionen/Ryssland.
Samtidig brottas flera av dessa stater med stora ekonomiska problem, svaga impopulära regeringar, enorma statsskulder på mer än 100% + av BNP, stor muslimsk invandrarbefolkning som delvis är fientlig till det västerländska marknadsekonomiska systemet och som mjölkar välfärdsstaterna på bidrag och kriminalitet.
Som om detta inte vore tillräckligt lamslås Europas näringsliv av mördande konkurrens från USA och Kina, vilket ökar arbetslösheten när våra europeiska företag inte kan mäta sig med dessas stora jätteföretag. Och som ”lök på laxen” satsar Västeuropa miljarder på den så kallade gröna omställningen, som redan börjar visa sig vara problematisk, om inte helt förkastlig.
I detta läge kaxar Europas ledare upp sig mot USA över Grönlands vara eller icke vara som dansk eller amerikansk ”tillgång”. Ledarna känner sig uppenbarligen kränkta och hotar att detta kan bli slutet för NATO, den allians som skulle skydda de svaga europeiska länderna efter WWII mot kommunismen.
Europa har inget funktionellt försvar. Det största landet Tyskland, t ex, har kört sitt försvar i botten, endast ca 20 % av sina tanks och stridsflygplan är funktionella och försvarsviljan är skrämmande låg. Sanningen är att vi européer har blivit för bortskämda, lata och helt har ”outsourcat” vårt försvar till de amerikansk skattebetalarna och dess unga män och kvinnor.
Våra ledare har nu satt sig i en hopplös sits, for what? För en ö nära den nordamerikanska kontinenten och långt från Europa och Danmark med en befolkning på ca 50 000 invånare. Skulle dessa få det sämre om de tillhörde USA (som delstat eller som associerat område som t ex Puerto Rico), skulle de sättas i koncentrationsläger, berövas sina ägodelar eller? Nej, de skulle inte få det sämre, kanske bättre eftersom USA troligtvis skulle satsa mer medel än Danmark (som nu beskattar sin befolkning med ca 5 miljarder per år för att hålla grönlänningarna under armarna).
Varför stretar Danmark och även Frankrike emot så starkt. De lever uppenbarligen kvar i tron att Europa en gång var den stora kolonialmakten som lade under sig hela världen. De vägrar att ta in att Europas tid är förbi, på väg att rinna ut, att ingen lyssnar på oss längre. Kina föraktar oss och USA ignorerar oss som helt obetydliga.
Trump är oberäknelig, aggressiv, narcissisk (ett drag han delar med Frankrikes Macron) och verkar ibland slira på sanningen. Men nu är han USA:s president, ”like it or not”. Men Trump är inte USA, detta enorma land som är rikast i världen, mest dynamiskt, och som gett resten av världen så mycket inom underhållning och t ex Internet. USA finns faktiskt kvar bakom kulisserna och om tre år har USA en ny ledare. Ska vi verkligen ”kasta oss själva under bussen” för en ö på andra sidan Atlanten som Danmark känner sig kränkta för, en ö de dessutom inte äger?


