De flesta svenskar har åsikter om vindkraft. Somliga, särskilt politiker, ser den som ett tecken på den nya tiden där vindkraften mer än något annat är symbol för ”förnybar” energi, dvs. ren energi som inte sinar under överskådlig tid. För andra är den något som riskerar skada natur och kulturbygder och i vars närhet det kan bli nästan outhärdligt att bo. För ytterligare andra är den en symbol för oförståndig energi- och klimatpolitik. Många har flera av dessa uppfattningar samtidigt, särskilt de två sistnämnda.

Vindkraft kan framstå som det ideala sättet att generera energi. Vinden är ju gratis och blåser ofta och överallt. Den kommer att blåsa så länge det finns människor på jorden. Med tillräckligt höga torn, ibland över 200 m, kan varje vindkraftverk stundtals generera avsevärd effekt.

Ändå är vindkraften med stor sannolikhet en återvändsgränd som aldrig kan bli varken effektiv eller lönsam. Detta kan vara svårt att förstå eftersom det beror på flera ogynnsamma samverkande ekonomiska och fysikaliska faktorer. Jag misstänker att få politiker i Sverige har satt sig in i ämnet på allvar. Jag ska här försöka ge en helhetsbild som jag uppfattar den.

Vindkraften byggdes ut på allvar först under 2000-talet i Sverige. Det berodde på att en begynnande klimatdebatt krävdes för att det hela bokstavligen skulle få vind på vingarna. Det har alltså funnits en politisk dimension med från början. Vindkraft i stor skala har aldrig byggts i Sverige på rent kommersiella grunder. Subventioner har varit nödvändiga i kombination med hämskor på andra energislag.

Det finns ett antal faktorer som samverkar på ett ofördelaktigt sätt för vindkraften. Det handlar om begränsningar som har sin grund i fysiken samt begränsningar som beror på ekonomiska faktorer. Sammantaget gör dessa att det är svårt att utnyttja vindkraft för att få lönsamhet.

En grundläggande fysikalisk egenskap hos vindkraften är att energidensiteten är låg. På vanlig svenska betyder det att stora arealer måste tas i anspråk för att ekonomiskt intressanta mängder energi ska kunna genereras. Det betyder att stora ingrepp måste göras i naturen. Numera innehåller många anläggningar ofta hundratals vindgeneratorer.

En annan grundläggande fysikalisk egenskap är att vinden är mycket variabel och ibland blåser det inte alls. Det innebär att man inte kan förlita sig på vindkraft från ett mindre område med vindgeneratorer oavsett hur litet behovet är. Har man vindkraft så måste man alltid ha ett annat sätt att generera elkraft på som är oberoende av vinden och med tillräcklig kapacitet att klara hela behovet. Man måste alltså investera i såväl extra kraftverk som ledningar att transportera elkraften dit där vindkraftbortfallet sker. Detta blir dyrt.

En tredje fysikalisk egenskap hos vindkraften är att den effekt (energi per tidsenhet) som genereras förhåller sig som kuben på vindhastigheten. Det betyder alltså att om man får en viss effekt från en vindkraftsanläggning när det blåser exempelvis 4 m/s så får man 8 gånger mer när det blåser 8 m/s. Skulle det blåsa 12 m/s så får man 27 gånger mer. Variationen i den effekt som produceras är alltså mycket stor. Detta är en central egenskap.

En fjärde fysikalisk egenskap har med själva vinden att göra. Vinden beror på vädertypen. När vi har passerande lågtryck, så blåser det ofta mycket över stora områden. När vi har högtryck så är det tvärtom och detta sammanfaller inte sällan med sträng kyla på vintern. I Sverige och grannländer kan det samtidigt vara nästan vindstilla över väldiga områden. Det här betyder att det inte hjälper så mycket som man kunde tro att koppla ihop vindkraft med långa ledningar i förhoppningen om att brist på vind på den ena stället ska kunna kompenseras med vind på det andra. Det är stundtals helt omöjligt att få några större mängder energi från vindkraften i hela Norden eller från ännu större ytor.

De ekonomiska egenskaperna är ganska lätta att förstå.

Den första är att det inte finns någon möjlighet att öka uttaget av elektricitet från vindkraftverk när det är brist på el (och priset högt). Man kan alltså inte utnyttja ett gynnsamt prisläge. Man kan inte heller gå in och täcka upp för andra kraftslag, exempelvis ett stoppat kärnkraftverk.

Den andra är en motsatt effekt till ovanstående som är viktig. Ty som vi märkte med de fysikaliska egenskaperna (nr 3 ovan) så genereras det väldigt mycket el när det blåser ordentligt. Men förbrukarna har sällan möjlighet eller intresse av att ändra förbrukningen särskilt mycket. Det betyder att det blir ett överskott när det blåser bra vilket leder till låga priser. Lite tillspetsat kan man säga att när vindkraften verkligen genererar mycket så är priserna nästan alltid låga. Ett annat sätt att säga samma sak är att behovet av (mer) el oftast är litet när det finns mycket vindel just på grund av överflödet. I system med mycket vindel så kommer priserna att fluktuera mycket men vindkraften kan aldrig dra nytta av de höga priserna (eller hjälpa till att hålla dem nere). Man kommer att kunna sälja endast lite el när den är dyr och mycket el när den är billig.

En central del av vindkraftspusslet är balanskraften. Dvs. när vindkraften faller bort helt eller delvis måste det finnas annan kraft som tar över och den måste kunna leverera med mycket kort varsel. I Sverige har vi vattenkraft som är lämplig som balanskraft i måttliga mängder. Har vi för mycket vindkraft så kan dock inte vattenkraften kompensera. Vi riskerar alltid långa transportsträckor för vattenkraftselen. Om den stora planerade vindkraftparken på (svenska) Kriegers flak i havet söder om Trelleborg ganska plötsligt tappar vinden (och därmed 600 MW faller bort) så måste Skåne försörjas på annat sätt. Sker det från Harsprånget 160 mil bort så säger det sig självt att det krävs ett stort ledigt utrymme i befintliga kraftledningar för att detta ska vara möjligt. Dessa kan alltså inte bokas upp för annat bruk om inte Skåne ska riskera att stå utan el i denna situation.

Om man till skillnad från Sverige inte har god tillgång på vattenkraft vilket gäller för de flesta länder i Europa och världen så måste balanskraften komma ifrån något annat kraftslag. Kärnkraft fungerar tyvärr mycket dåligt som balanskraft. Skälet är att kärnkraftens ekonomi styrs av fasta kostnader vilket betyder att man knappt sparar något när man ska släppa fram vinden – bättre då att alltid köra på kärnkraft hela tiden. Det man kan balansera med är kol eller gaskraftverk (och eldning med biobränslen som dock är begränsade) men då har man oundvikligen byggt in sig i ett stort fossilberoende som inte kan byggas bort och som ju är just det som vindkraften skulle eliminera. Solkraft duger inte att balansera med eftersom den inte heller är planerbar utan den kräver istället egen balanskraft och den är garanterat otillgänglig på natten. Det är denna rävsax som Tyskland har försatt sig i. Trots mycket vindkraft och en del dyr solkraft så produceras en stor del av elen i Tyskland med fossila bränslen (mer än en tredjedel) och så kommer det att fortsätta under överskådlig tid. Givetvis minskar vindkraften behovet av fossilt bränsle när det blåser men det kan aldrig elimineras eller ens göras litet.

Allt detta sammantaget gör att vindkraft är i det närmaste oanvändbar rent ekonomiskt i ett system som försöker frigöra sig från fossila bränslen. För även om det finns fossilfri balanskraft, som i Sverige, så måste kraftnäten byggas ut enormt för att kunna ta hand om en elproduktion vars ursprung inte kan planeras utan den kommer än härifrån, än därifrån från olika landsdelar med kort varsel (när den ens kommer). Detta är mycket kostsamt och det mal fullständigt sönder priskalkylerna för vindkraft. Kostnaden för vindkraft presenteras ofta förföriskt som kostnaden per kWh vid vindkraftverket men den verkliga kostnaden hos användaren blir många gånger större på grund av alla investeringar som krävs för att driva ett system med mycket vindkraft. I Sverige har det ”lösts” genom att vindkraftsproducenterna har fått betalt för elen vid källan och den stora kostnaden för elnäten har vältrats över på konsumenterna via de skenande elnätstarifferna. Detta förvränger totalt den påstådda prisbilden i jämförelse med exempelvis kärnkraft. Trots denna enorma subvention av elnäten (och därmed vindkraften) så har svenska vindkraftverk ändå blivit en ekonomisk flopp.

Det finns ytterligare nackdelar med vindkraften såsom att den inte kan leverera tillräckliga elsystemtjänster och att nedmonteringen kommer att leda till stora kostnader som inte har tagits höjd för men de ovan anförda argumenten räcker mer än väl för slutsatsen:

Vindkraften i Sverige är i det närmaste värdelös och bör därför snarast avvecklas. I jämförelsen med kärnkraft är den chanslös. Att det tidigare så välskötta och genomtänkta svenska elsystemet har kunnat fördärvas är ofattbart. Svenska folket har blivit förförda av politiker, journalister och aktivister som har styrts av ideologiska skäl och som var varit frikopplade från den tekniska verkligheten. På senare tid har i allt högre grad även företag som har sett möjliga marknader öppna sig varit inblandade. Det kommer att kosta stora pengar och ta lång tid att rätta till detta och än värre blir det om vi inte börjar nu.