Vita män – det som med feministisk retorik kallas ”det vita patriarkatet” – är de mest hatade människorna i hela västvärlden. Detta trots att det är just dessa vita män som hjälpt fram kvinnorna och gjort det möjligt för dem att skaffa viktiga positioner i samhället. Hur går det ihop?

Svaret är att det inte går ihop alls. Västerländska kvinnor, som tävlar med varandra om vem som kan uttrycka mest hat och förakt mot vita män, har absolut noll koll på vad det egentligen är de sysslar med. Hade det inte varit för just de vita männen hade de överhuvudtaget inte fått möjlighet att gapa och skrika som de gör – då hade de varit lika förtryckta och kuvade som kvinnorna i den muslimska världen.

Inte hade de blivit inkvoterade till diverse maktpositioner heller, för den delen. Om inte ”det vita patriarkatet” hade varit välvilligt inställt till kvinnors inträde i politik, företag och så vidare hade det varit stopp utanför köksdörren, eller åtminstone utanför de kvinnliga sjuksköterskornas omklädningsrum på lasarettet.

Allt det här verkar ha gått dagens feminister fullständigt förbi. Eller så är de bara fega och ynkliga. De vet ju att det är i stort sett ofarligt att hata den vite mannen, eftersom den vite mannen i de allra flesta fall är storsint och godmodig nog att låta hatet passera.

Skulle de här feministerna istället drista sig till att rikta hatet mot dem som verkligen förtjänar det, som mullorna i den muslimska världen, skulle det plötsligt bli farligt. Då skulle de riskera konsekvenser av hatet och det vill de inte ha. De är inte beredda att engagera sig för kvinnors rättigheter där det verkligen behövs eftersom det där är förenat med risker.

I västvärlden ger manshatet däremot en gräddfil in i finrummen. Om det dessutom är så kallade ”rasifierade” unga kvinnor som hatar är de ännu mer eftertraktade – då kan de få sina egna tv-program och bli krönikörer i varenda kvällstidning där de kan fortsätta orera om hur djävulskt illa de blivit behandlade trots att alla vet att de är superprivilegierade.

De kvinnor som hatar den vite mannen borde känna tacksamhet mot ”det vita patriarkatet”. Dels har de ju byggt sina ofta framgångsrika karriärer på sitt hat mot just detta patriarkat – dels är de de vita männen som skapat det samhälle som ger dem rätt att uttrycka sig. Feministerna har den vite mannen att tacka för exakt allt.

Foto: Feminister i Nederländerna håller möte, wikimedia commons