Vid det här laget har jag läst kanske femtio slumpvist utvalda och sinsemellan motsägelsefulla artiklar om artificiell intelligens. Några säger att AI troligen kommer att bli världens undergång. (Kanske ligger det att människans DNA att föreställa sig att nya, överlägsna intelligenser som AI vill människan illa. Tanken är svårtillgänglig för mig eftersom nästan alla innovationer och andra förståndssprång som människan åstadkommit under åtminstone tiotusen år har varit välsignelser. Själv minns jag till exempel vilken plåga det var att gå till tandläkare för sextio år sedan.)

Andra menar att AI tvärtemot pessimisternas förutsägelser kommer att göra jorden till ett Schlaraffenland där stekta sparvar kommer flygande och landar på våra tallrikar ungefär som i medeltida visioner av ett överflödssamhälle.

Elon Musk, som själv äger bolag som utvecklar övermäktigt skarpsynta maskiner som på egen hand ska kunna skaffa sig ännu smartare maskinbarn, och runt trettio tusen av hans närmaste vänner och kollegor uppmanar i ett öppet brev staten att lägga ett halvårs moratorium på utvecklingen av ny artificiell intelligens (här kan du själv skriva på).

Brevet är intressant men obegripligt. Det förklaras att AI är så farligt att det inte kan lämnas i händerna på ledare som inte är folkvalda (en tanke med en innovationshöjd som en skyskrapa när den kommer från ett kollektiv av kapitalister om du frågar mig) men att moratoriet genom själva utvecklingsstoppet kan lägga allt till rätta och samhället börja blomstra som aldrig förr.

Sedan finns mer jordnära bedömare som inser att de gått i svensk skola och därför knappt kan någonting användbart, inte ens skriva läslig skrivstil, och därför är dömda att göra en klassresa ned till gigg-ekonomin och börja konkurrera med hitresta pakistanare på Wolt och Foodora om att leverera pizza till den medelklass de själva tillhörde bara någon vecka tidigare.

Det är inte första gången i världshistorien som folk oroat sig för att den tekniska utvecklingen ska undergräva deras ekonomi och livsstil. Ett exempel är ludditerna, de engelska textilarbetare som i början av 1800-talet förstörde de moderna textilmaskiner som gjorde deras egna hantverksmässiga metoder hopplöst obsoleta.

Men här kommer min fråga till dig som jag gärna, ifall du har lust, skulle vilja få besvarad.

Jag kan förstå ludditerna och alla deras reaktionära – i bemärkelsen teknikfientliga – likatänkande genom historien. Så klart att de slängde träskorna i maskinerna för att få stopp på framåtskridandet. De visste vad de gjorde ty riskerna i form av svält och fattigdom var så uppenbara. Men så är det inte med AI annat än just hotet att medelklassen ska förvandlas till pizzabud eller, om medelklassen är journalist, ska få sparken rakt av eftersom AI är bättre på allt inklusive stavning och val av personliga pronomen.

Själv blir jag inte klok på vad uppståndelsen kring AI egentligen handlar om. På ludditernas tid var riskerna synliga och påträngande men så är det inte nu. Trots att jag läst sådana mängder AI-litteratur så fattar jag inte riktigt vad faran är. Jag har till och med krupit in lejonets håla för att bekanta mig med dess stinkande andedräkt. Sökmotorn Bing har nämligen trasslat sig in i och på något vis slagit rot i min dator. Jag ställde en del svåra frågor, till exempel ”Vad är noll?”, och fick väluppfostrade, artiga och troligen korrekta svar utom när jag frågade om centerpartiet och sverigedemokraterna vilket Bing förbindligt undvek att svara på. Han hade inte licens för sådana spörsmål. Det kändes om att kommunicera med Skolverkets utvecklingsbyrå.

Min poäng, om det nu är en poäng, är alltså att ludditernas oro går att begripa medan alla de artikelförfattare – och de är legio – som gripits av AI-frossa är svårförståeliga. En kompis föreslog att svaret nog ligger i moratoriemysteriet. Det har hänt något anmärkningsvärt i en värld, sa kompisen, där den näst rikaste mannen i världen, Elon Musk, vill att politikerna, snarare än rikt folk som han själv, ska styra över AI. Hur kan det bli någon trovärdig logik av det?

En möjlighet är att AI är precis så oklart och tills vidare oanvändbart som det verkar på mig. Det har utvecklats av galna techies i företag som vadat i pengar som till stor del kommer från den amerikanska staten (som var tvungen att lugna folket med mutor när coronat slog till). AI har inte utvecklats för att säljas till en angelägen marknad utan för att det funnits programmerare och pengar plus en förvrängd självsäkerhet hos sådana som Musk. Men nu måste det tjänas pengar på AI och då gäller det att engagera staten om den privata efterfrågan faller från. Och hur får man staten att öppna plånboken? Man ser till att skrämma folket. Lär av klimatpolitiken! Bara man skärrar folk att rädas jordens undergång så kan staten förmås att göra vad som helst.