Den artificiella intelligensen – räknas till exempel ett flygplan som färdas femtio gånger så fort som en människa springer? räknas en hund som AI med tanke på att den kan minnas tusen gånger fler dofter än en människa? – har levt i fredlig samvaro med den äkta varan i ett halvt sekel utan annat gruff än när människan vid enstaka tillfällen muckat gräl genom att skriva nedlåtande böcker om robotarna i olika science fiction-böcker.

Med tanke på denna långvariga och fredsamma samvaro mellan robotar och folk är det underligt att en helt ny typ av fientlighet eller i varje fall avoghet blossade upp mellan de två kontrahenterna under årets första månader. Det började med att elbilstillverkaren och rymdfararen Elon Musk tillsammans med 50 000 av sina bästa vänner skrev ett skräckslaget öppet brev till alla med naturlig intelligens och varnade för alla de andra som hade onaturlig eller artificiell intelligens. Här är ett urval av det ofog som de omänskliga intelligenserna enligt Musk skulle kunna ställa till med. Uppenbarligen har de onaturliga existenserna föresatt sig att förinta oss naturligt förekommande människor:

Ska vi automatisera bort alla jobb, inklusive dem som fyller oss med glädje? Ska vi utveckla icke-mänskliga sinnen som så småningom kan bli fler än vi, överlista oss, göra oss föråldrade och ersätta oss? Ska vi riskera att förlora kontrollen över vår civilisation?

En av de hätskaste fienderna till våra artificiella vänner med konstgjorda hjärnor visar sig vara den uppskattade journalisten Peggy Noonan på The Wall Street Journal. Hon varnar för att AI-utvecklarna utgör ”djupa risker för samhället och mänskligheten… de är låsta i en okontrollerbar tävlan för att utveckla och distribuera allt kraftfullare digitala sinnen som ingen – inte ens deras skapare – kan förstå, förutsäga eller tillförlitligt kontrollera.”

Därför föreslår hon liksom Musk och åtskilliga andra ett halvårs moratorium där ingen mer AI-utveckling ska får inträffa. Om ingen annan griper in bör regeringen deklarera moratoriet. Tekniken bör tillåtas fortsätta först när det är klart att dess ”effekter kommer att vara positiva” och riskerna ”hanterbara”. Beslut om de etiska och moraliska aspekterna av AI ”får inte delegeras till icke-valda tekniska ledare.”

Så här fortsätter hon i The Wall Street Journal, tidningen som en gång ansågs för den mest framgångsrika amerikanska kapitalismens intellektuella högborg:

Männen som uppfann internet, alla stora webbplatser och vad vi kallar Big Tech – det vill säga de människor som gav oss de senaste 40 åren – är nu ensamma ansvariga för att resa de moraliska och etiska skyddsräcken för AI. Detta beror på att det är de som skapar AI. Vilket borde ge oss en rysning av verklig rädsla.

Meta är till exempel stort inom AI. Meta, tidigare Facebook, har genom åren anklagats för att i hemlighet samla in och missbruka användardata, invadera användarnas integritet och fungera monopolistiskt. Som denna tidning berömt rapporterade visste Facebook att dess Instagram-plattform var giftig för vissa tonårsflickor, mer än andra medieplattformar, och höll sin egen forskning hemlig medan den förändrade nästan ingenting. Det visste att dess algoritmer uppmuntrade ilska och politisk polarisering i USA men stoppade inte detta eftersom det kan minska ”användarengagemanget”.

Det här är de människor som kommer att skapa de moraliska och etiska skyddsräcken för AI? Vi lägger mänsklighetens framtid i händerna på. . . Mark Zuckerberg?

Det tog bara några veckor innan Dagens Nyheters chefredaktör tog sig an nyheten. Då skulle väl berättelsen bli mer balanserad, tänkte jag, och inte bara koncentrerad på hur AI skulle bli mänsklighetens undergång, detta särskilt som tidningen nyligen anammat devisen ”För en upplyst värld”.

Jodå, AI skulle medföra ”framsteg”. Redan idag finns tekniska hjälpmedel som tillåter en reguljär universitetsstudent att prestera på tentan som om han varit en ”toppstudent”. Det låter kanske bra för den som är lagd åt det hållet. Men hur ”hanterar vi farorna?” frågar DN darrande av oro, till exempel om vi förlorar ”jobbet att producera powerpointbilder” vilket om det går riktigt illa just kan ha överlåtits åt en AI-robot.

Den frågan vill även jag ställa. Det är väl inte första gången som människan uppfunnit något som hon fått tillbaka mitt i ansiktet. Men skulle vi därför ha valt bort de senaste tvåtusen årens oförutsägbara framsteg? Om försiktighetsprincipen hade tillåtits styra samhället så levde vi fortfarande på järnåldern. Vad är det västerlandet oroar sig så förskräckligt för när det gäller teknisk utveckling?