BITTE ASSARMO: Public service vilseleder om slöja

Det finns ingen hejd på public service och deras ständiga försök att normalisera det strukturella kvinnoförtryck som råder inom islam. Den 15 februari hade Monica Saarinen en verklig högtidsstund då hon i Studio Ett i P1 kablade ut budskapet att även kristna kvinnor täcker håret. Inslaget illustrerades med en muslimsk kvinna i hijab, trots att den huvudbonad som är vanligast bland kristna kvinnor, mantilj, har ytterst lite (om något) gemensamt med den hårt knutna hijaben, såväl utseendemässigt som i hur den används.

Än en gång ser vi alltså hur skattefinansierade public service försöker förvränga verkligheten för att, i toleransens namn, fortsätta sitt outtröttliga påverkansarbete i strävan efter att normalisera hijab.

Monica Saarinen inleder med att berätta att det minsann inte bara är muslimska kvinnor som täcker håret av religiösa skäl. ”… även bland kristna i Sverige och utomlands kan det förekomma att kvinnor döljer håret” konstaterar hon triumferande. Det hon dock inte avslöjar förrän en bra bit in i programmet, är att den kristna mantiljen enbart bärs i kyrkorummet under mässa och bön.

Eftersom det hör till ovanligheterna att kristna kvinnor täcker håret har det förstås inte varit helt lätt för Saarinen att finna någon att intervjua, men som tur är har hon lyckats hitta en kvinna som gör det, nämligen Josefin de Gregorio, författare och litteraturredaktör på Svenska Dagbladet. Hon täcker sitt hår under de svenskkyrkliga gudstjänsterna och förklarar också att hon funnit stöd för detta i bibeln och urkyrkans praktik.

Vän av ordning kan förstås fundera över varför den som tror på urkyrkans praktisk är medlem i en kyrka som grundades först på 1500-talet, men det är inte intressant i sammanhanget. Det intressanta här är att Sveriges Radio desperat vill jämställa bruket av mantilj under gudstjänst med att täcka håret i alla sammanhang utanför hemmet och därmed normalisera en förtryckande och könsdiskriminerande klädsel.

I studion finns också Pontus Håkansson, som är producent på Ekot och som bevakar frågor som rör kristendom och svenska kyrkan. Han berättar att svenska kyrkan inte har någon bestämd åsikt om huruvida kvinnor ska täcka håret under bön eller mässa. Monica Saarinen är inte helt nöjd med den informationen utan frågar så ivrigt att hon snubblar över orden:

”Har dom aldrig haft de’rå? Alltså, det måste dom ju ha haft förr i tiden, jag är uppvuxen på västkusten, där ty… va-a-a… där… Ja men ändå precis, det var ändå en ganska… sträääng… eeh… så att säga… kod för hur man skulle uppföra sig.”

Vad hon menar är, såvitt jag förstår, att hon såg kvinnor som bar hatt i kyrkorummet. Själv såg jag, under min uppväxt, äldre kvinnor som bar hatt på både EPA och under kaffestunden på konditoriet, men jag har aldrig dragit slutsatsen att de gjorde det på grund av ett förtryckande påbud från svenska kyrkan.

Monica Saarinen gör stor sak av att Josefin de Gregorios val att bära huvudbonad under gudstjänsten är fullt frivilligt och något mellan henne själv och Gud. ”Du gör det för din egen skull!” säger hon med eftertryck flera gånger och de Gregorio bekräftar.

Det är inte svårt att räkna ut var Saarinen och P1 vill förmedla med detta. Om kristna kvinnor täcker håret frivilligt är det klart att även muslimska kvinnor gör det. Mullorna i den muslimska världen är således inte alls några förtryckare – frågan är om de inte rentav underlättar för kvinnorna att komma närmare Gud. Att det är förenat med stenhårda straff att som kvinna välja bort huvudbonaden i den muslimska världen tas överhuvudtaget inte upp i programmet. Allt är bara gulligt och trivsamt och mysreligiöst.

Inte ens inom den katolska världen är mantilj längre särskilt vanligt. Men även om så vore är det en enorm skillnad mellan denna slöja och en hijab, vilket bilderna ovan mycket tydligt visar. Och det förklarar varför Sveriges Radio väljer att illustrera programmet med en muslimsk hijabist. Hade de lagt upp en bild på en kvinna i mantilj hade det nämligen blivit än mer uppenbart att hela inslaget är typiskt P1-nonsens, och ett pinsamt försök att framställa förtryckande klädsel som något oproblematiskt.

Bilder: Skärmdump från P1, skärmdump från Veils by Lily

Bitte Assarmo