SVT skulle inte vara SVT om de inte försökte frisera sanningen om den eskalerande kriminaliteten och det dödliga våldet. Sin vana trogen slår man nu på stora trumman för att Järvaområdet faktiskt hade färre skjutningar 2022 än året innan. Detta kallar man, utan några som helst belägg, för ett ”trendbrott”.

– Nu fick vi ett mord på juldagen. Självklart blir det… eh… en, en reaktion… utifrån en sån här hemsk händelse. Eh… Men det har vart… eh… eeh… det har vart lugnt ändå.

Det säger Anders Djurestad, tf lokalpolisområdeschef Järva, i en intervju i SVT:s lokala nyheter. Han tycks mycket nöjd med utvecklingen i Järva och förklarar vidare:

– Vi har legat på väldigt höga… eh… nivåer av skjutvapenvåldet och… mord, från 2017 och fram till 2021.

Detta kallar SVT alltså för ett ”trendbrott”. Under 2022 har det nämligen ”bara” skett två dödsskjutningar i Järva, jämfört med nio året dessförinnan och fem 2020. Inte sedan 2019 har antalet dödsskjutningar varit färre.

Detsamma gäller ”vanliga” skjutningar. Mellan 2019 och 2021 sköts det ett tjugotal gånger om året i Järva. Facit 2022? Endast nio!

Reporterns tonfall låter oss förstå att det här är något alldeles makalöst fantastiskt och att nio skjutningar på ett år inte är så mycket att orda om. Och Anders Djurestad vet varför Järva nu är så framgångsrikt:

– Nyckeln är att vi jobbar ejenklien [SIC!] individbaserat. Vi jobbar utifrån frågeställningen vem ska skjuta eller skjutas inom två veckor. Och då får vi ju liksom en… en prioritering mot individer… eh… ååh… Dom vi tittar på då, dom… ja men dom är ju dom som är topp… eh… prioriterade. Alltså som riskerar att… dö.

Denna individbaserade strategi är en del av projektet Trefas, ett samarbete mellan socialtjänsten, kriminalvården och polisen. Projektet startade 2019 och permanentades 2020 och handlar i stora drag om att avvärja nästa skjutning. Det är alltså ingen långsiktig strategi för att få bort de kriminella från det offentliga rummet, utan om att göra upp individuella handlingsplaner för varje kriminell individ som förväntas skjuta eller bli skjuten. Genom motivationssamtal och andra åtgärder ska de kunna förmås att hoppa av brottets bana.

– Men de ska också veta att om de inte vill lämna så agerar vi kraftfullt med de resurser och befogenheter som finns, säger Elin Månsson, som är samordnare för avhopparverksamheten på socialförvaltningen i Stockholms stad och samordnare för Trefas-arbetet.

Kraftfullt? Jo, tjena. Det tror jag när jag ser det.

Anders Djurestad beräknar att polisens individstrategi har räddat livet på 54 kriminella personer i Järva under 2022. Däremot får vi inte veta något alls om huruvida de har lämnat den kriminella miljön eller inte. Eftersom han ingenting säger om det är det sannolikt så att de flesta av dem fortsätter som förut, men nu i vetskap om att de får polisens hjälp om det uppstår ett akut hot mot dem.

Med ett så lyckat resultat gör man nu sitt bästa för att hjälpa andra polisområden, som Södertälje, säger han:

– Ja men Södertälje… eh… har ju precis som vi var 2021… haft en… eh… jättetuff… eh… sommar och höst. Kan man ta några russin ur kakan från oss och det blir framgång där, ja men då har vi… eh… framför allt hjälpt att rädda liv.

Jag ska omgående förtydliga att jag är mycket positiv till att polisen räddar liv. Däremot upplever jag hela det här reportaget – och även lokalpolisområdeschefens uttalanden – som ett sätt att flytta fokus från problemet. För det är ju så att antalet skjutningar och dödsskjutningar hela tiden varierar i antal från år till år och från förort till förort. Vi vet dessutom att antalet dödsskjutningar var högre 2022 än något tidigare år sedan de här kriminella gängen etablerade sig. Att då kalla detta för ett ”trendbrott” är att ta ut segern i förskott och lokalpolisområdeschefens segervissa uttalanden känns både nonchalanta och tillkämpade.

Bild: Skärmdump, SVT nyheter