Gästskribent INGEMAN ARBNOR: Om ord, mening och fördumning  

I ett par av mina böcker har jag använt begreppen normalpatologi och visdum för att gestalta fenomenet (m)ord på ord och bara visor. De tangerar ett fenomen man i Tyskland kallar ”Volksverdummung”. Normalpatologisk är den som delar förståndsmässig sjukdom med många och på så sätt känner sig frisk. En så kallad PK-it! Och den visdumme kan rabbla normalpatologiska ramsor på ett förnumstigt sätt – inte minst tramsramsan ”alla människors lika värde” – men förstår inte innebörden, eftersom vederbörande förlorat sin förmåga att hysa egna tankar om allmänt accepterade tankar. Alltså mycket lättmanipulerade PK-iter av olika valörer. Båda delar dock samma värdeavgrund! Den senare är mer aktiv än den andre genom sin förmåga att också kunna mässa instrumentella ramsor, regeletik och allehanda värdegrunder.

Jag har ofta ställt kritiska frågor till journalister och statliga/kommunala tjänstemän samt företagare när de slängt sig med ord som ”extremt, grönt, hållbart, klimatsmart” och hänvisat till klimatförändringar som orsak. Jag har även frågat visdumma om ovannämnda tramsramsa. Om jag får några svar är de ofta så logiskt absurda att jag inte kunnat avhålla mig att svara med en kort redovisning av de faktafel och logiska felslut han/hon byggt sitt resonemang på. Då uteblir svaren från deras sida. Dvs ett typiskt utslag av såväl normalpatologi som att vara visdum. 

Jag skrev för en tid sedan till en journalist på en lokaltidning om de fel han lyckats förmedla via sin artikel om klimatet och refererade en del vetenskapliga fakta och poängterade vad naturlagarna kunde berätta om det han i ren normalpatologi mässat om. Då svarade han bl.a. så här: 

”Jag ger mig inte in i alla dina hårklyverier […] Så jag vet också lite, även om jag inte kan argumentera så stiligt som du. Dock är det inget som imponerar på mig alls […] Jag tar ingen som helst notis om ditt babbel […] Var bussig o hör aldrig av dig igen!”  

Det han kallade ”hårklyverier” och ”babbel” var mina citat från kända vetenskapliga akademier och tidskrifter, kompletterade med några metodologiska analyser av hans bristande förståelse för kausalitetens villkor. Jag ansåg mig nämligen ha en viss insikt i just sådana frågor då en av mina böcker i vetenskaplig metodik fortfarande används vid flera universitet runt om i världen.  

Uppenbarligen blev denne journalist inte imponerad av vetenskapliga fakta och logiska resonemang, och tog heller ingen som helst notis om dem. Bättre än så kan väl inte de mentala effekterna av normalpatologi och att vara visdum beskrivas. Han var inte ens öppen för att börja tänka själv utan ville bara servera övliga ramsor till folk som villigt tuggar i sig dem. ”Volksverdummung”.

Till SVT har jag också ställt en del frågor, bl.a. frågan huruvida de rensat för alla bakomliggande och mellankommande faktorer som kan ha påverkat sådant de kallat ”extremt” om klimatet i allehanda torra och våta sammanhang. Är det de ”meteorologiska parametrarna” som varit extrema eller är det ”konsekvenserna av vädret” som varit det? Och vad kan i så fall de extrema konsekvenserna bero på? Fick inga svar! Jo ett, och det löd: 
”sluta gnäll”!  

För Stockholm angav man ”snökaos” som orsak när trafiken inte kom fram. Notera ordsammansättningen ”snö” och ”kaos”! Vad det handlade om var dålig beredskap som bakomliggande faktor och den korrekta denoteringen av orsaken blir därför ”snöröjningskaos” och därmed ”trafikkaos”.

I Skåne har vi enligt polisen problem med de ”olycksdrabbade elcyklarna”. Det är alltså cyklarna som är drabbade av olycka – hur nu en sådan olycka ser ut. När någon kriminell ska beskrivas då har vederbörande ”halkat in på brottets bana”. Vore också intressant att få skåda ett sådant omkulldrattande. Den här formen av normalpatologi där man plockar bort ansvariga subjekt och ersätter dem med något alla eller ingen ska känna ansvar för – det har blivit den vanliga visan. När det råder effektbrist och elen inte räcker till frågar SVT minister Strandhäll om vems fel det är. Hon svarar utan att journalisten replikerar: ”Nä men det här är ju ingens, ingens fel”. Tydligare än så här kan väl just ingen, mer än Strandhäll, förklara sin visdum som ”ansvarig”.  

Ungefär som när Kalmar drabbades av strömavbrott i december. Då påannonserade SVT orsaken som ”extremväder och snökaos”, men allt berodde på (extrem?) underlåtenhet att rensa kraftledningsgatorna, varför grenar föll över ledningarna när snön föll på träden. Dumheten har inga gränser – kanske som en konsekvens av undermålig skolning vid våra akademier. En professor jag tidigt handledde under dennes doktorandstudier uttryckte sig om vårt nuvarande läge på följande sätt i ett mejl: ”Lätt att man blir insnöad – gäller det mesta av akademin av idag, dessvärre. Mycket omtugg i forskning. Det mesta kunde läggas ned […] Egentligen skulle förkärlek för lallande positivitet kunna ingå i en kravprofil för chefsbefattningar av idag.” 

Ge gärna ett bidrag till det ukrainska folket som just nu lider mer än vi: https://www.operationaid.org/ 

Ingeman Arbnor / www.arbnor.se 

Gästskribent