Vi svenskar får ofta höra att vi inte har något att vara stolta över. Vissa har till och med påstått att vi är barbarer, och att allt gott i vårt land kommit utifrån. Ingenting kunde vara mer fel. Sverige är en nation som fostrat en rad män och kvinnor vars livsgärningar och uppfinningar haft betydelse för hela världen. Erkänn att det är svårt att föreställa sig en värld utan pacemaker, blixtlås och modersmjölksersättning!

En pacemaker är en elektronisk apparat som opereras in i kroppen, oftast under nyckelbenet, hos personer vars hjärta inte fungerar som det ska. Den läser av hur hjärtat slår och om det slår för långsamt eller oregelbundet skickar dosan elektriska signaler till hjärtat för att rätta till felet. 

Världens första pacemaker som opererades in i en människa tillverkades 1958 i Sverige av Rune Elmqvist (1906–1996) och opererades in samma år av hjärtkirurgen Åke Senning (1915–2000). Patienten hade ett svårt hjärtfel men tack vare pacemakern blev han 86 år gammal. Idag har över 3 miljoner människor världen över en inopererad pacemaker vilket är ett rutiningrepp som utförs med lokalbedövning.

Hon lärde världen mäta sänka

Barbro Hjalmarson (1919-2012) var sjuksköterska och vårdlärare, och uppfann vid sidan om sitt arbete den apparatur som nu används över hela världen för att mäta sänka. Hon uppfann också en vagga för blodprov, Triomix, där provrören skakas om ett bestämt antal gånger. Den idén kom hon på när hon arbetade som sjuksköterska och själv tog många blodprov. Varje provrör skulle vändas 10-12 gånger, vilket kunde bli stressigt om provtagningen fortsatte med ytterligare provrör som behövde vändas. Slarv med blandningen kan dessutom resultera i förstörda prover med felaktiga resultat som följd. Uppfinningen patenterades i Sverige 1994.

Aronsson, Sundbäck och blixtlåset

Det första blixtlåset patenterades redan 1851 och fler varianter togs senare fram av andra uppfinnare, men det blixtlås som vi använder idag uppfanns av Peter A Aronsson (1862–1936) och smålänningen Gideon Sundbäck (1880–1954). Det fick sitt genomslag under första världskriget, då det användes av den amerikanska armén i overaller och sovsäckar , och resten är som man brukar säga historia.

Kvinnan bakom Semper

Redan i början av 1900-talet gjordes det försök att framställa hållbar torrmjölk, men resultaten varierade och var ofta otillfredsställande. Det var först när Gävlefödda Ninni Kronberg (1874-1949) förbättrade tekniken som grunden lades till den torrmjölk och modersmjölksersättning som idag är till nytta i hela världen.

1927 ledde hennes näringsfysiologiska forskning till det första patentet i eget namn, då för ett mjölkserumpreparat avsett att användas för degförbättring. 1934 lade hon fram patentanspråk på en ny och förbättrad teknik för att framställa hållbar torrmjölk. Det patentet, och hennes vidareutvecklade följdpatent från 1937, kom att lägga grunden till en ny industri och barnmatsföretaget Semper AB.

Den geniala AGA-fyren

AGA-fyren är en typ av automatisk fyr som uppfanns av Gustaf Dalén (1869–1937) i början av 1900-talet. Fyrljuset styrs av acetylengas som i sin tur styrs av en solventil som stänger av gasen under den ljusa delen av dygnet. Gustaf Dalén tog fram fyra geniala funktioner som lade grunden till Aga-fyrens framgång: AGA-massan, solventilen, dalénblandaren och klippljusapparaten som delade upp gasen i bubblor som tändes och gjorde att fyrarna gav ifrån sig blänk. På det sättet sparade man nästan 90 procent av gasen.

Under sin livstid tog Gustaf Dalén fram hela 99 patent och 1912 fick han nobelpriset i fysik för sina insatser inom fyrtekniken.

Ett revolutionerande sätt att tillverka brännvin

Den 3 december 1748 valdes Eva Ekeblad (1724-1786), född De La Gardie som första kvinna in i Vetenskapsakademien. Anledningen? Hon var den första som uppfann en fungerande metod för att bränna brännvin av potatis, en innovation som gillades av stora namn som Jonas Alströmer. Det fanns många fördelar med att bränna brännvin på potatis, eftersom man då slapp använda förrådet av havre och korn för tillverkningen.

Det här är bara några av de många svenska uppfinningar som fått betydelse långt utanför Sveriges gränser. Här följer ytterligare några: Kullagret, respiratorn, mjölktetran, bultsaxen, primusköket, dialysatorn, miljöblöjan, bärselen, måttsatsen, kylskåpet, coca cola-flaskan, dynamiten, Spotify, titanimplantat och skiftnyckeln.

Jag vet inte vad du, kära läsare, tycker. Själv tycker jag det är motsatsen till kulturlöst barbari.

Bild: Ninni Kronberg (wikimedia commons)