Många av vårt samhälles dominerande debattfrågor drivs av emotionella eller sociologiska överväganden snarare än av insikter och förståelse. Jag tror att frågan om den ekonomiska tillväxten är en sådan. I en serie intervjuer som Dagens Nyheter håller med partiernas ekonomisk-politiska talespersoner är det nu miljöpartiets tur att tala genom Janine Alm Ericson (bilden). Hon menar att ”det ekonomiska systemet idag inte tar hänsyn till vilka effekterna blir på miljön och klimatet” och att vi inte kan ha ”evig ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till naturens gränser”.

Varför ska jag bry mig om miljöpartiet, ett svärmiskt, miljöreligiöst parti med starka inslag av fanatism som har fel i det mesta, se exempelvis på hur det går med energipolitiken som varit något av partiets egen lekstuga? Men det är inte bara miljöpartister som menar att ekonomisk tillväxt till sin natur utarmar jordklotet, att resurserna tar slut och att det därför är ett överlevnadsvillkor för mänskligheten att vi slutar flyga, köra bil, äta kött och så vidare, kort sagt att vi stoppar den ekonomiska tillväxten.

Jag anser att människor med sådana uppfattningar har missförstått den ekonomiska tillväxten. De tror att ekonomisk tillväxt bara handlar om att åstadkomma fler ton stål, snabbare flygplan och större sjukhus och att bränna mer gas och olja.

De har fel.

Tankefelet ligger i tron att den faktiskt konstaterade korrelationen mellan hittills registrerad ekonomisk tillväxt och materialåtgång visar något slags orsakssamband. Med hjälp av denna sorts tankefel kan man bevisa vad som helst, till exempel att nedgången i barnadödlighet leder till att ozonhålet växer.

Tillväxt är i själva verket namnet på den process varigenom det mänskliga samhället efter hand löser sina problem. Om människorna anser sitt viktigaste problem vara brist på stål och snabba flygplan så leder tillväxten till att det produceras mer stål och snabba flygplan. Om människorna anser sitt viktigaste problem vara miljöförstöringen så leder tillväxten till att nya miljövänliga prylar och produktionsprocesser utvecklas och kommer igång.

I naturen är tillväxt ett hälsotecken. Friska träd växer. Sådant som inte växer har antingen drabbats av sjukdom eller gått i ide. Människan är en del av naturen och det mänskliga samhället inklusive dess ekonomi är också en del av naturen. När det mänskliga samhället är friskt lyckas det mobilisera sina resurser för att lösa sina problem. Då registrerar Statistiska Centralbyrån ekonomisk tillväxt.

Om vi i stället för tillväxttakt hade talat om omvandlingstakt hade vi bättre fångat processens sanna karaktär. Omvandlingen av samhället kan ta många olika former, varav den ökade produktionen av vissa fysiska volymer bara är en enda. Om människorna bygger om sitt samhälle på ett sätt som fördelaktigt påverkar deras livsstil och livskvalitet så kommer SCB att registrera tillväxt även om det går åt färre fysiska resurser. När ett folk i frihet löser sina problem, vilket normalt kräver omvandling av prylar, processer, ja, hela livsstilar, då kommer statistikerna att konstatera att tillväxt inträffat. Tillväxtsiffrorna är således bara statistikernas endimensionella metod att i efterhand registrera ett märkvärdigt och unikt mänskligt beteende.

”Märkvärdigt och unikt” är faktiskt i sammanhanget väl valda ord. Undersöker vi historien upptäcker vi att tillväxt är ett synnerligen ovanligt tillstånd. Det vanliga är inte att ett folk grips av föreställningen att de kan lösa sina problem och faktiskt också gör det; det vanliga är att samhällena drar sig för sådana heroiska bedrifter och i stället lever kvar i sina svårigheters träsk i tron att problemen inte kan undkommas och till och med får för sig att stoppa den process – tillväxten – som är den statistiska konsekvensen av att människor löser sina problem på ett fredligt och frihetligt sätt.

I sista hand är de rådande värderingar som bestämmer hur den ekonomiska tillväxten gestaltar sig. Om folk bryr sig mer om att försköna sina hus och bära vackra kläder och sköta sin munhygien än om att köra Tesla så kommer tillväxten att medföra ett uppsving för arkitekturen, skräddaryrket och munhygienisterna medan de sällsynta jordartsmetallerna får ligga kvar i jorden.