PATRIK ENGELLAU: Den härskande ideologin

Några personer tar illa vid sig för att jag ibland säger halvt på skämt, halvt på allvar, att jag är marxist. Skämtet ligger i att marxismen numera är så omodern att jag lika gärna kunde chockera folk med att insistera på att jorden är platt. Allvaret beror på att Marx, även om han i grunden hade fel eftersom hans ekonomiska fundament arbetsvärdeläran är tossig, försett framför allt sociologin med en formidabel verktygslåda full med instrument för att undersöka och tolka samhället.

En praktisk teori som han erbjöd världen är föreställningen att det i samhället finns en härskande klass som kontrollerar det mesta av det ekonomiska överskottet och vars egennyttiga syn på tillvaron snart förvandlas till samhällets dominerande ideologi.

När jag tillämpar detta banala tänkesätt på dagens Sverige kommer jag fram till att den härskade klassen inte längre, som vid tiden för första världskriget, är fabrikörskapitalisterna och jordägaradeln utan det politikervälde som – med naturnödvändighet börjar jag numera tro – växte ur demokratin i samband med att de valda ombuden tog makten över medborgarna och partimedlemmarna.

Politikerväldet kontrollerar ungefär halva BNP. Om någon annan grupp haft makten, varför skulle den gruppen då tillåta politikerna att ta pengarna? (Nej, de använder såklart inte pengarna till att stoppa i sina egna fickor. Härskande klasser tjänar inte bara sig själva utan det system som utgör deras maktbas. Politikerna måste försörja sina stödtrupper i det välfärdsindustriella komplexet liksom det karolinska enväldet var tvunget att underhålla den svenska krigsmakten.)

Men tillbaka till den härskande klassens ideologi. På den absoluta kungamaktens tid när kungarna ansågs tillsatta av Gud så var brott mot kungarna – majestätsbrott – de värsta nidingsdåd som kunde tänkas. Googla gärna på Damiens (bilden), en tjänare i Versailles som försökte mörda Louis XV med en pennkniv och för detta torterades med alla den fantasi som monarkin förmådde uppbåda.

Den härskande klassens ideologi har till syfte att föröka och stabilisera klassens makt. Politikerväldets ideologi är PK-ismen. PK-ismens mission är att utveckla och sprida idéer som legitimerar politikerväldet, att ge det skäl till ytterligare expansion samt att förmå politikerväldets motståndare – den medelklass av skattebetalare som försörjer politikerväldet – att tappa självförtroendet och tilliten till sin egen ideologi som är det sunda förnuftet.

Allt PK-tänkande, påstår jag, har dessa syften. För att sprida PK-tänkandet anlitas inte minst statsmedia som kostar skattebetalarna nio miljarder kronor om året. Härskare i alla tider har varit noggranna med att hitta säkra metoder att få ut sitt budskap. Tänk vilken fördel det var för Gustav Vasa att kontrollera kyrkan och därmed att genom prästerskapet, som vid reformationen plötsligt blivit statstjänstemän och på så vis beroende av kungen, åtminstone en gång i veckan ha direkt tillgång till varje medborgares öra.

Varför försöker ledande politiker som Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt övertyga vanliga svenskar att de inte har någon kultur utan bara töntiga hopplekar som små grodorna? Jo, för att beröva svenskarna den självsäkerhet som det kan skänka att stolt utropa ”Detta är mitt land!” och sedan hissa flaggan och ta en sup. För Reinfeldt är ingenting nyttigt i Sverige resultatet av svenska folkets duglighet och flit utan allt importerat. Svensken ska slås ned i skorna och kallas fascist så att han förlorar självtilliten.

Jag vågar hävda att alla politikerväldets idéer har motsvarande syfte. Att den som utsätter en svensk för hot om förnedringsurinering eller på annat sätt kränker honom inte kan dömas för hets mot folkgrupp är en signal från politikerväldet att svensken inte är värd rättsstatens beskydd. Det är fritt fram att förolämpa en svensk. Det påminner om apartheidtidens Sydafrika även om särbehandlingen här är mildare.

En relativt nyuppfunnen PK-idé gäller könsdysfori som innebär att exempelvis tonåringar får för sig att deras mentala kön är ett annat än deras biologiska. Det är en idealisk föreställning för politikerväldet. För det första motiverar den en avsevärd expansion av det välfärdsindustriella komplexet; här behövs utbildning, forskning, utveckling av kirurgisk teknik, ny juridik och fler terapeuter med mera. För det andra är det ett slag i ansiktet på sunt förnuftiga skattebetalare som inte bara ska betala för projektet utan också tvingas inse att deras genom beprövad erfarenhet bekräftade uppfattning om könens antal numera har blivit ogiltigförklarad av de svenska makthavarna.

Den mest storslagna PK-idén är miljöteorin om hållbarhet, elektrifiering och total ombyggnad av världens produktions- och konsumtionsapparat. Om det teoribygget ska förverkligas kommer världen att tvingas in i en planekonomi som inte står Stalins efter vilket Jordan Peterson vältaligt förklarar här. Energiomställningen ger politikerväldet total makt.

Se om du kan hitta någon PK-idé som inte på samma gång a) strider mot sunt förnuft och b) legitimerar ökad maktutövning och förstärkta anslag för politikerväldet och välfärdskomplexet.

Patrik Engellau