ANDERS LEION: Sänket med rekordförtroende 

Redan i början på året skrev jag här på DGS ”Vad har vi alltså här? I bästa fall har vi en människa som aldrig lämnat trotsåldern. I värsta fall har vi en klassisk diktatorstyp: trångsynt, självtillräcklig och med behov av total kontroll.  

För mig vittnar hennes blick om detta. Den uttrycker alltså främst rädsla”. 

Jag beskrev alltså den Magdalena Andersson som nu blivit ett blytungt sänke för sitt parti. Hon har samtidigt, enligt opinionsmätningar, högst förtroende av alla partiledare.  

Många ser nu det jag såg då. 

Hur skall detta kunna förklaras: en partiledare som före sin utnämning sågs som en räddning för sitt parti, men som allt mer uppenbart blivit ett blytungt sänke, och ändå enligt mätningarna fortfarande har rekordstort förtroende? 

Det vore lätt, men orättvist, att skylla på tidningar och TV. Som framgår av min text framförde tidningarna mycket negativt om henne redan vid hennes utnämning till partiledare. 

Jag tror förklaringen är den följande: Magdalena Anderssons höga opinionssiffror är ett uttryck för och ytterligare ett exempel på den önskan om frälsning, det hopp ett plågat folk alltid hemfaller åt när en ny kandidat till en president- eller statsministerpost presenteras. Klassiskt är de Gaulles rop till fransmännen i Algeriet: ”Jag har förstått er!” De trodde och hoppades att han menade: ”Jag skall göra det ni vill”. Det gjorde han inte. Han gjorde tvärtom.  

I år sågs – och ses kanske ännu – Magdalena Andersson som frälsaren. Svenskarna kommer att bli lika besvikna som fransmännen i Algeriet. 

Tidigt såg de socialdemokratiska valstrategerna hur oväntat svårt Magdalena Andersson hade det i sin nya roll och försökte gömma henne så mycket som möjligt – vilket givetvis var ogörligt i den valrörelse som hon skulle vinna åt partiet. 

De Gaulle valdes och kunde genomföra sin räddning av det svårt utsatta Frankrike. Magdalena Andersson kan inte väljas till en given post. Hon kan bara få fler eller färre röster till sitt sakta söndervittrande parti. Hon kommer att få färre röster än någon i hennes omgivning kunde tro i början av året. 

Att hon över huvud taget sågs som det socialdemokratiska partiets räddare säger mycket om tillståndet i detta förvirrade och desorienterade parti, med ett enda mål för sin existens: att bli kvar vid makten. 

Anders Leion