Och om vitt svenskt maktprivilegium.

I Svenska Dagbladet kan vi läsa om läraren Mirjam Haj Younes i Göteborg som i sin lärargärning ägnar sig åt ren indoktrinering av sina elever.

Så här säger hon om Hovåsskolan i Göteborg där hon jobbar:

”Hon beskriver omgivningarna som ett medel-överklassområde.

– De flesta som bor här är vita och därför är merparten av eleverna också det, säger hon medan vi går in i skolan.”

Hon har dock gått där själv och säger att hon var den enda araben på skolan, och när hon var barn tittade de andra i skolan snett på hennes föräldrar eftersom de hade fel uttal.

Det verkar trots allt ha gått rätt bra för Mirjam. Nu är hon lärare på sin gamla skola och brinner för att på sitt jobb motverka alla former av rasism. Vilket enligt henne själv är extra viktigt eftersom hon är den enda läraren på skolan som är praktiserande muslim.

Detta säger hon om sina lektioner i engelska och bild, där hon alltid väver in frågan om rasism:

”Att elever ifrågasätter, inte håller med eller ställer frågor om så kallad ”omvänd rasism” ser Mirjam Haj Younes som en styrka.

– Att skapa diskussion är hela poängen, så länge det sker på rätt sätt och ingen blir arg. Självklart får jag inte med mig alla, men när de fattar att till exempel vithet inte är en hudfärg utan ett maktsystem där man har privilegier brukar det lugna sig lite.”

Haj Younes anser alltså att diskussioner i klassen är bra, om alla till slut fattar vad hon själv anser vara en sanning, att vithet är ett maktsystem där de vita har exklusiva privilegier. Då blir det lugnt igen och hon har uppnått sitt mål.

Problemet är bara att hennes påstående är så långt ifrån någon absolut vetenskaplig sanning som det går att komma. Det är en förvirrad postmodern intersektionell maktanalys, lika sann som påståendet att även män kan bli gravida och föda barn.

Om vi håller oss till Sverige så vore det intressant att en gång för alla få veta vilka vita privilegier jag har som Haj Younes och alla hennes diskriminerade likar saknar.

Är det att jag kan språket perfekt eftersom det är mitt modersmål? Är det att jag har ärvt en släktgård eller äger något så hemskt som en ärvd sommarstuga? Är det att jag har upparbetat yrkesmässiga kontakter sedan studietiden som skedde för mycket länge sedan?

Det är synpunkter som dessa som brukar anföras när inflyttade till Sverige, eller deras barn, anklagar befolkningen i landet de valt att flytta till för strukturell rasism. Påfallande ofta framförda från officiella kulturella och mediala plattformar som vi svenskar i allmänhet bara kan drömma om.

Min enda invändning mot detta är att allt jag räknar upp absolut inte är några privilegier i ett förtryckande vitt maktsystem. De är fullkomligt självklara och naturliga resultat av att vara svenskfödd i landet sedan många generationer tillbaka. Jämfört med att vara nyinflyttad från Mellanöstern. Bortsett från att långt ifrån alla svenskar har ett ärvt föräldrahem eller ens ett sommarhus.

Jag skulle också vilja veta vad exakt det är som jag fått som hon har missat på grund av den svenska rasismen och de vita privilegierna.

Har hon inte fått tillgång till det svenska skolsystemet, som för alla elever är helt gratis tack vare skattebetalarna? Nekades hon att ta studielån för sina högre studier på grund av att hon inte är vit? Hur kunde hon själv gå på en skola som hon benämner är till för svensk medel- och överklass, och hur kan hon jobba där nu?

Kort sagt; hur lyckades hon själv runda vad hon anger som det ogenomträngliga vita maktsystemet?

Hon uppvisar dessutom oroväckande rasistiska tendenser när hon lägger upp sin undervisning och väver in till exempel påstådd Afro-fobi:

”– Om jag pratar om mikroaggressioner ger jag exempel på det och varför det stör. Jag tar också upp historiska ord som Jim Crow-lagarna, och om vi ska läsa kända författare väljer jag framför allt ut de som inte är vita, till exempel Malcolm X, säger Mirjam Haj Younes och förklarar att hon i stället för en specifik lärobok – som inte är obligatoriskt att använda – använder nutida artiklar om demokrati och värdegrundsfrågor.”

Hon väljer alltså aktivt bort kända författare som är vita och väljer istället de som inte är det, i det nämnda fallet svarta. Vilket är ett utmärkt exempel på ren rasism. Någon hon säger sig bekämpa.

Hon har fått vissa klagomål från föräldrar, men hon sitter med ett oslagbart trumfkort på hand; den heliga svenska värdegrunden!

”Reaktionerna från elever har varit positiva. Ingen rektor har ifrågasatt hennes arbetssätt som helt håller sig till läroplanen.

– Ibland har jag fått klagomål från föräldrar som undrar vad rasism har med engelska eller bild att göra. Då har jag hänvisat till skollagen och förklarat att värdegrundsfrågor egentligen ska genomsyra alla ämnen.”

Vad som pågår i våra skolor i dag är ingenting annat än ren indoktrinering av våra barn. Med rektorernas goda minne, eftersom de också arbetar efter de fullständigt obegripliga och fabricerade värdegrundsprinciperna. Vilket jag ser som väldigt oroväckande.