BITTE ASSARMO: Centerextremistens haveri

Efter Martin Ådahls sanslöst infantila framträdande i programmet Sverige möts (läs Birgitta Sparfs krönika om ämnet här på Det Goda Samhället ) står det helt klart att den gamla sketchen Centerextremisten med Gösta Ekman har fått ny aktualitet. På den tiden det begav sig var begreppet ”centerextremist” ett skämt eftersom det knappast fanns några som var mindre extrema än just centerpartister. Idag är det tvärtom. Centern är i många avseenden ett av våra mest extrema partier, det formligen kryllar av religiösa fanatiker. Deras religion heter mångkultur och Martin Ådahl gav den ännu ett ansikte när han försökte förklara för den avhoppade muslimen Omar Makram att denne inte vet något om den kultur som frodas inom islam.

Precis som Birgitta Sparf skriver i sin text är det helt omöjligt för Martin Ådahl att förstå skillnaden mellan islamkritik och generaliseringar över enskilda muslimer. Han är fullkomligt fanatisk i sin tro på mångkulturen som samhällsbyggare, trots att han genom åren borde ha sett åtskilliga bevis för att hans religion är en bluff. Men han har varken sett eller hört. Sannolikt har han tvärtom täppt till både ögon och öron när sanningarna dykt upp, för att slippa ändra sin uppfattning och för att slippa överge sin frälsare.

Gösta Ekmans centerextremist ville stå ”extremt i mitten”. Det vill Martin Ådahl, likt sin ledare Annie Lööf, också göra. De kallar det dessutom ”den breda mitten” vilket är så absurt att man inte vet om man ska skratta eller gråta, eftersom Centern befinner sig i en ytterst smal fåra, dit få andra politiker verkar vilja bege sig numera. Men på Ådahl och hans centervänner biter inga fakta. De är fullkomligt övertygade att de har rätt – alltid och om exakt allt.

Jag tror faktiskt att Martin Ådahl rentav kände ett visst medlidande med Omar Makram och övriga som inte anammat Centerns heliga tro och därmed inte har förstått hur allt hänger ihop. Religiösa fanatiker agerar gärna på det sättet – de lägger huvudet på sned och ser medkännande på avfällingarna som inte förstår sitt eget bästa. Sedan börjar de tålmodigt förklara varför just de har monopol på sanningen, som Ådahl när han försökte förklara för Makram att han inte riktigt förstår hur islam fungerar. Om det inte hjälper blir det till att be en bön för den olydige.

I det här fallet hjälpte inte hans floskeltal så man får förmoda att Ådahl bad en enträgen bön i taxin hem från Filipstad. Kanske har Centern en egen uppsättning förböner, som de tar till när det är kris?

Oavsett hur det ligger till med den saken så har Martin Ådahl nu gett upphov till en ny meme som går som en löpeld på sociala medier. Den är vansinnigt kul och träffande, som folkhumorn ju ofta är.

Ådahl själv är dock inte road, utan tvärtom purken och kränkt, det framgår tydligt av hans surmulna protester. Och det är förstås föga förvånande för kränkthet går ju, som vi alla vet, hand i hand med religiös fanatism och extremism. Humor och självdistans står i total motsats mot den religion Ådahl bekänner sig till.

Man får därför förmoda att det nya uttrycket ”centersplaining” inte heller går väl hem hos Ådahl. Men efter hans totala haveri i SVT finns det inget bättre uttryck för självutnämnda antirasister som försöker förminska alla de invandrare som faktiskt kommit hit för att de vill slippa religiöst förtryck och leva i en demokrati.

Bild: Meme med Martin Ådahl i huvudrollen

Bitte Assarmo