BIRGITTA SPARF: Satir eller verklighet?

Studio Ett har 220125 ett inslag om sverigedemokraten Ulf Karlström som petats från sin post som ordförande för IF Metall på SSAB i Luleå. Från P1:

”Hör vår reporter Erica Sundén, som är på plats utanför SSAB:s stålverk i Luleå tillsammans med Tobias Nilsson som är arg IF-Metall-medlem, Martin Gunnarsson, förbundssekreterare IF Metall och Niklas Selberg, lektor i juridik vid Lunds universitet, som studerat på den här typen av uteslutningar.”

Det absurda är att denna petning vilar på begreppet ”Allas lika värde”. Ett begrepp som är fullständigt obegripligt, konstruerat utifrån en fantasi om ”korrekt värdegrund” och baserat på en felöversättning från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Jag tycker att FN:s skrivning om ”Allas lika värdighet” är svår nog att begripa. Vad menas med det? Men ”Allas lika värde” är absolut rent nonsens. Hur yttrar sig detta? Hur genomförs det i praktiken?

Det är det ingen som vet. Ändå är det denna devis som i dag ligger till grund för all statlig, kommunal och facklig verksamhet.

Gunnarsson på IF Metalls huvudkontor i Stockholm förklarar varför de valt att peta den i december demokratiskt valde ordföranden Karlström. Anledningen är att SD i sin politik inte delar åsikten om ”Alla människors lika värde”.

Karlström, som inte medverkar i reportaget, har tidigare sagt att han kan skilja på sitt politiska uppdrag och sitt fackliga. Skulle det visa sig att han inte klarar det kommer han att avgå. Han tillstår alltså, indirekt, att hans parti inte lever upp till ett helt befängt hittepå-begrepp.

Nilsson, en av de fackliga medlemmar i Luleå som röstat fram Karlström, är visserligen arg, men han kan också till viss del förstå sitt fackförbunds handlande.

Slutligen förklarar lektor Selberg att IF Metall handlat helt korrekt eftersom man inte har rätt att vara med i en förening om man inte godkänner och uppfyller stadgarnas krav.

”Alla människors lika värde” har blivit vår tids nya trosbekännelse och ersätter tron på ”Fadern, sonen och den helige ande”. Misstanke om avvikelse från den rätta läran tolereras icke. Då kastas man ut ur den demokratiskt valda församlingen.

Här har vi alltså fem vuxna, inklusive reportern och programledaren, som under ett 14 minuter långt inslag i P1 seriöst diskuterar en fråga som är baserad på en fullkomligt obegriplig ideologi, en ren fantasi som är omöjlig att applicera på verkligheten.

IF Metall kunde lika gärna stipulera i sina stadgar att medlemmarna måste tro på Kalle Anka och inte på Jultomten. Vilket vore lika juridiskt bindande och mera begripligt.

Genom att tydligt påvisa att inte alla omfattas av ”Allas lika värde” anser sig IF Metall bevisa att man försvarar ”Allas lika värde”.

Man river även från centralt håll upp ett lokalt demokratiskt fattat beslut och hävdar att man därigenom skyddar de demokratiska värdena.

Man kan tro att detta är hyfsat god satir. Men det är direkt hämtat från verkligheten. Vilket gör att man inser att satiren är död. Stendöd!

Birgitta Sparf