Idag används i Sverige bara vacciner av mRNA-typ (Pfizers eller Modernas) för dem som är yngre än 65. Det är en fantastisk ny teknik att snabbt ta fram vacciner och de har också visat sig vara effektiva och ge få kortsiktiga biverkningar. USA och ett antal andra länder har nu godkänt dessa även för att ges till barn. Det europeiska läkemedelsverket (EMA) har godkänt dem, i Danmark och Tyskland är de också på gång att börja ges till barn. Godkännandet gäller för barn från 12 års ålder, men Pfizer driver redan på för att få det godkänt från 2 års ålder. 

I Sverige tvekar Barnläkarföreningen och FHM ännu. Troligen kommer dock en rekommendation framåt hösten att dessa vaccin får/ska/bör ges även till barn och unga. Därför behöver alla föräldrar och alla unga hjälp att själva utvärdera risker och fördelar med att å ena sidan ta vaccinet, eller att å andra sidan riskera att få Covid. 

Covid drabbar människor enligt en mycket specifik åldersprofil. Dödligheten för barn och unga är nära noll. Att unga har ett fullgott skydd i sig själva innebär att deras immunförsvar är fullt kapabelt att självt hantera smittan. Således behöver unga människor generellt sett inte detta vaccin.  

Därför ställs det extremt höga krav på ett vaccin, det måste vara helt fritt från allvarliga biverkningar för att vi ska kunna motivera att det ges till barn och unga. Boten får aldrig bli värre än soten.  

Vi är en familj med tre barn, som snart kommer att ställas inför frågan om våra barn ska vaccineras. Precis som alla andra barnfamiljer i Sverige. Hur resonerar vi? Hur ska vi göra? Den här artikeln är ett försök att reda ut de olika för- och nackdelarna med vaccinering av barn mot Covid. 

FÖRDELAR MED VACCINERING TILL BARN OCH UNGA 

1. Skydd mot Covid-19. Även om dödligheten är väldigt låg för barn och unga, så är den inte noll. I USA har man uppåt tre miljoner registrerade covidfall bland barn, och av dessa har 300 dött. Det är 0,01 procent av alla fallen.  
   För vaccinet (Pfizer) gäller att det visat sig ge 100 procent skydd för barn (mindre testgrupp med 12 – 15 åringar), dvs vi kan räkna med ett nästan fullständigt skydd för barn och unga. Vaccinet skyddar också de som ändå insjuknar mot de mer allvarliga formerna av Covid.  
    

2. Skydd mot långtids-Covid. Viruset kan hos vissa bita sig fast på olika håll i kroppen och orsaka långvariga symptom av mer eller mindre allvarlig natur, ibland upp till ett år, ja i sällsynta fall ännu längre. Covid skiljer sig därvid inte från många andra virussjukdomar, som även de uppvisar vanliga långtidseffekter. I Storbritannien har man statistik som visar att cirka åtta procent av barn som fått Covid senare utvecklar långtids-Covid (siffrorna är betydligt högre för vuxna). Symptomen vid långtids-Covid är ofta diffusa och inte nödvändigtvis orsakade av viruset självt. Här vet vi inte tillräckligt än eftersom fenomenet nyligen uppmärksammats. Helt klart är att eftersom vaccinet skyddar mot Covid så skyddar det även mot långtids-Covid. 
    

3. Skydd mot inflammatorisk multiorgansjukdom (MIS-C). Detta är en allvarlig, men mycket ovanlig biverkan av Covid-19 som drabbar barn. I Sverige har endast ett hundratal fall registrerats. De som insjuknat botas, inga dödsfall har skett i Sverige. Vaccinet skyddar även mot MIS-C. 
    

4. Sociala fördelar. Att vara vaccinerad kommer att göra livet något lättare. Man slipper självisolering, man får resepass, enklare tillträde till evenemang. Där finns också en altruistisk komponent, att man är med och stoppar smittspridningen genom att bidra till att skapa flockimmunitet. Här bör dock noteras, att den grupp som är mest utsatt, våra gamla och sköra, nu fullvaccinerats, alternativt aktivt avsagt sig sin rätt till fri vaccinering. 
    

5. X-faktorn. Både viruset (Sars Cov2) och sjukdomen (Covid-19) kan ge upphov till hittills okända sjukdomar och trauman, samt predisponera folk till att få sjukdomar i framtiden. Spikproteinet har i labbförsök visat sig kunna ge sig på vårt DNA, ge upphov till förändringar i hjärnstammen och även orsaka epigenetiska omprogrammeringar av vitala organ. Vaccinering ger immunitet och därmed även skydd mot dessa potentiella sjukdomar. 

NACKDELAR MED VACCINERING TILL BARN OCH UNGA 

1. Allergier mot beståndsdelar i vaccinet – anafylaxi. Läkemedelsverket samlar in data över biverkningar från vacciner, en av dessa är allergiska reaktioner. mRNA-vacciner kan i sällsynta fall (ett av 100 000 vaccinerade) orsaka anafylaxi, dvs en akut, kraftig allergisk reaktion som kan vara livshotande (se bilden). Den drabbar snabbt men behandlas också lätt och snabbt i samband med vaccineringen. 
    

2. Autoimmuna reaktioner. Dessa uppstår i cirka 0,01 procent av alla vaccineringar, Även mRNA-vaccin kan orsaka autoimmuna reaktioner enligt upphovsmannen bakom mRNA-tekniken, Drew Weissman (förmodad framtida nobelpristagare i medicin). Personer med autoimmuna sjukdomar har inte varit med i försöksgrupper när vaccinerna tagits fram. 
    

3. Blödningar. Ett av de allvarligaste sjukdomstillstånden under covid är att ådrornas insida angrips, och därmed även vitala organ som lungor och hjärta. Men även vaccinerna bildar spikproteiner i vissa av kroppens celler, vilket kan ge upphov till allvarliga blödningar (av typen idiopatisk trombocytopen purpura, ITP). Statistik visar att dessa sker i ett fall per 0,1 – 1 miljon vaccinerade. Särskilt om man blir vaccinerad under pågående infektion kan det ge upphov till problem med blödningar. Blödningarna kan botas.  
    

4. Hjärtmuskelinflammation. Detta är en mycket vanlig biverkan för unga. I Israel har hela befolkningen vaccinerats med mRNA-vaccin och där har hela en på 5 000 vaccinerade unga män drabbats. I EU rapporteras lägre andel. I flertalet fall botas den drabbade inom några veckor, men inflammationen kan i svåra fall övergå i kroniska hjärtbesvär, såsom arytmi. 
    

5. Försämrat immunförsvar. Det har i ett flertal [1, 2, 3 med flera] forskningsrapporter visats att upprepade vaccineringar mot vanlig influensa hos både yngre och äldre leder till en sämre beredskap hos immunförsvaret när det ställs inför nya typer av virussmittor, exempelvis det nya, elaka Sars Cov2. Immunförsvaret blir enligt forskningen lite slöare när vi låter det vila genom att få hjälp av ständiga vaccineringar.  
   Hos väldigt många av de som avlidit i Covid har immunförsvaret helt överväldigats och i stället triggat en dödlig så kallad cytokinstorm. Vi kan inte utesluta att detta i vissa fall beror på att äldre influensavaccinerats årligen vilket gjort deras immunförsvar mindre alert. Motsvarande argument gäller för barn och unga – det är en klar nackdel att ha ett relativt sett något sämre immunförsvar när nästa pandemi drabbar oss. 
    

6. Barn och unga har hittills aldrig vaccinerats mot influensa. Covid är en pandemi, som nu efterhand övergår i en endemi, också enligt WHO. Fyra olika coronavirus är redan endemiska. Efterhand kommer vi att se även Sars Cov2 för vad det är: en variant av vår årliga influensa.  
   Vi har i Sverige tidigare inte rekommenderat vaccinering mot den årliga influensan annat än för dem som är över 65, samt gravida. Nu driver läkemedelsindustrin på för att vi alla ska vaccineras, även de yngsta barnen. Dessutom kommer vaccineringen att behöva upprepas ofta, i takt med att viruset muterar. Om industrin lyckas i sitt uppsåt, kommer vi alltså gå från ett läge där i stort sett inga barn och unga vaccinerats mot influensa, till ett läge där alla rekommenderas vaccinering, oavsett ålder. Är detta önskvärt? 
    

7. Läkemedelsindustrin. Vaccineringar är big business och det finns en massiv apparat för att få allt fler att vaccinera sig mot allt fler åkommor. Nu försöker industrin också få hela befolkningen att ta upprepade vaccineringar mot coronavirusets olika muteringar. Media och beslutsfattare är okritiska. Ur propagandasynvinkel är det en imponerande bedrift att korporativet av politiker, myndigheter, företag och massmedia lyckats få så många människor att tro att de behöver covidvaccin, fastän de inte gör det. Men ska vi verkligen låta oss styras av dessa kommersiella och korporativistiska krafter i en fråga som sakligt sett är helt öppen? 
    

8. Sociala aspekter. Det har riktats kritik mot att vi mer eller mindre i onödan ska ”lyxvaccinera” våra barn och ungdomar i den rika västvärlden, medan miljoner dör i fattiga länder pga. att de inte har tillgång till vacciner. Hellre då skicka våra vacciner till bättre behövande, särskilt som de mer effektiva mRNA-vaccinerna är så dyra att länder i tredje världen väljer att inte köpa in dem.  
    

9. Obeprövad teknologi. mRNA-vacciner är effektiva, men de är också en helt ny teknologi, som aldrig satts in i masskala. De har heller inte slutgodkänts av FDA eller EMA, eller av läkemedelsmyndigheter i något västland. För närvarande pågår ett de facto fullskaleexperiment med dessa vacciner i befolkningsskala.  
    

10. X-faktorn. Vaccinerna kan ge upphov till hittills okända långsiktiga biverkningar. Pfizer har i försök med möss visat att mRNA från vaccinet lagras upp i äggstockarna, samt att det kan ta sig in i hjärnan. Om detta gäller inte bara för möss, utan även för våra barn och ungdomar, ja det återstår att se. Någon försöksverksamhet på människor för att utreda detta sker ej på grund av etiska skäl. Vi kan inte heller utesluta att hetsen att snabbare än snabbt ta fram de nya vaccinerna, kombinerat med de lockande enorma vinsterna av att få dem implementade på hela befolkningar på skattebetalarnas bekostnad, har lett till att man mörkat/r långsiktiga biverkningar. Vi har exempelvis narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringen i relativt färskt minne. 

Varför ska vi då ge vaccin mot Covid till fullt friska barn och unga, som knappt blir sjuka när de smittas? Var och en måste själv avgöra detta, själv väga fördelar mot risker med vaccineringen. Beroende på individuella hälsotillstånd och predispositioner kommer olika punkter i genomgången ovan att vara mer eller mindre viktiga.  

Själva väljer vi att avstå från att vaccinera våra tre barn. Vi ser inte att fördelarna kommer ens i närheten av de nackdelar som redan är kända enligt punkterna 1 – 8. Till detta kommer ”the unknown unknowns” enligt punkterna 9 och 10.  

Gabriel Oxenstierna är fil.dr. i nationalekonomi vid Stockholms universitet, författare till böcker för finansmarknaden, bland annat boken Placeringsrådgivning, (15 uppl. 2020). Delar av hans böcker handlar om etik, normer och regler.