PATRIK ENGELLAU: Två praktiska tumregler

Människans lott är att fatta beslut under osäkerhet eftersom alla beslut gäller framtiden – det passerade kan vi i alla fall inte göra något åt – och framtiden är oförutsägbar. Det är vanskligt att bestämma saker när man på det hela taget famlar i blindo och därför försöker människan reducera osäkerheten med hjälp av olika tankekonstruktioner.

En tankekonstruktion som för det mesta fungerar effektivt är föreställningen att ingenting ändras och att framtiden blir som historien, till exempel att vädret i morgon blir ungefär som idag eller igår. Nästan allt vi gör följer detta mönster. Om jag går förbi Systembolaget behöver jag inte gå in och köpa vin idag utan kan riskfritt skjuta upp ärendet till i morgon för Systemet kommer att ha vin även då ty det har Systemet haft så långt tillbaka man kan minnas. Tumregeln är att man för det mesta prickar rätt om man drar ut existerande trender.

En delvis annorlunda beslutsmetod är att lita på experter. Det finns experter på allt, till exempel experter som vet hur jordens medeltemperatur kommer att utvecklas under de närmaste hundra åren och hur bruttonationalprodukten kommer att förändras under innevarande år. För finansministrar och andra betydelsefulla nationella ledare är sådant viktigt att veta.

Vad finansministrarna emellertid måste känna till – utöver att experterna ibland har sina egna dolda motiv till förutsägelserna vilket jag tror många klimatexperter har eftersom det delvis handlar om deras egna jobb och framtid – är att experterna också är underställda lagen om framtidens genuina osäkerhet och att de också är benägna att använda samma tumregler som vi andra, nämligen att dra ut förefintliga trender och kanske justera lite efter hur det känns.

Denna expertinstinkt kan man upptäcka hos nationalekonomer som siar om BNP-utvecklingen. (Jag kritiserar dem inte ty det finns inga kända metoder som alltid ger säkrare förutsägelser.) Till exempel har EU brigader av sylvassa nationalekonomer som gör BNP-prognoser. De drar också ut trender. Därför skulle man förvänta sig att en tillväxtprognos för 2021 som gjordes 2020, när coronat fick BNP att krympa, skulle vara mer pessimistisk än en aktuell prognos som görs när världen anar ett hoppingivande ljus i tunneln.

Så är det också. I början av förra året när coronat anföll Europa och det kändes att allt skulle mattas av förutsåg EU att tillväxten i Sverige år 2021 skulle bli 1,5 procent. Men nu har vaccinet förändrat stämningarna och nationalekonomerna liksom alla andra piggnar till och förutsäger nu en tillväxt på 2,7 procent för detta år. Eftersom det känns så bra nu föreställer sig ekonomerna att tillväxttakten ökar till 4,0 procent nästa år.

Den andra tumregeln är inte vetenskapligt säkrad utan mer intuitiv. Den säger att samhällena har en väldig förmåga att återställa sig efter störningar om de bara får lämnas i fred. ”I fred” betyder utan klåfingriga politiska åtgärder. Jorden verkar vara medfött hållbar alldeles av sig själv. Praktiskt taget alla hot mot mänskligheten som förutsagts av experter har kommit på skam. Naturresurserna har inte tagit slut, skogsdöden har inte inträffat, ozonhålet försvann, allmän svältdöd har inte drabbat människorna. I stället har nästan alla människor på jorden bara fått det bättre trots experternas varningar. Detta är något att betänka, särskilt för pessimistiska siare som jag själv. Kanske kan till och med Sveriges råddiga belägenhet reda ut sig.

Bilden visar den amerikanska ekonomins fantastiska återtagningsförmåga i dessa dagar. Detaljhandelns omsättning ökar dramatiskt sedan coronatappet i början av 2020 som troligen förvärrades av de drastiska nedstängningar som genomfördes i åtskilliga delstater. Nu öppnas ekonomin i hela landet och folk börjar köpa för pengarna de sparat under den svåra tiden och som de fått i stimulansbidrag från staten (fast undersökningar visar att de bara köper för en liten del av de federala bidragen och i stället använder pengarna till att spara eller betala av på sina skulder). Företagen kan knappt hitta arbetskraft för att producera så det räcker till den svällande efterfrågan och BNP för 2021 väntas öka med 6,4 procent.

Patrik Engellau