HITTAT PÅ NÄTET: Curry Treffenberg föds 1 mars 1825

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Curry Treffenberg (1825-1897) var ämbetsman och konservativ politiker. Han var landshövding i Västernorrlands län 1873-1880 och i Kopparbergs län 1880-1892. Han representerade ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagarna 1859–1860 och 1865–1866. Efter representationsreformen tillhörde han Andra kammaren 1869 och 1873–1875 samt Första kammaren 1885–1897.

Anfadern Anders Curry, sannolikt från en skotsk släkt, var militär i Karl X Gustavs armé och stupade under Köpenhamns belägring 1659. Hans båda söner, också de officerare, adlades 1687 av Karl XI och antog namnet Treffenberg.

Utdrag ur Svea folkkalender (1898):

Det var den 6 december 1865 som Curry Treffenberg blef känd i Sverige utanför tjänsteberöringens och de enskilda bekantas krets. Det var då han besteg sin bänk på riddarhuset, grep tag i närmaste lyktstolpe och, vänd mot justitie-stats-ministern på en af friherrebänkarna till höger om landtmarskalkens bord, höll sitt stora tal emot representationsreformen.

”Den mest dramatiska scenen i denna öfverläggnings fyra akter, som upptogo hvar sin dag, var herr Curry Treffenbergs tal,” skrifver Louis De Geer i sina Minnen. ”Redan hans kraftfulla gestalt måste väcka uppmärksamhet. Det stora hufvudet med sina svarta, starkt krusiga lockar och sina eldiga ögon bar vittne om en passionerad själ. Härtill kom en ovanligt stark, välljudande stämma och en lågande deklamation, som skulle ha gjort heder åt en stor tragisk skådespelare …”

Ett väldigt, dramatiskt intryck gjorde också talaren, men knappast ett politiskt. Talet var bildrikt, poetiskt, och i högsta grad häftigt. Talaren afbröts af yttringar af både klander och bifall. ”I själfva verket var oväsendet obeskrifligt, dock endast med oljud, som knappast beledsagades af en enda gest”, säger De Geer. Otvifvelaktigt har talaren drifvit en och annan af de tveksamme öfver till bifallsmännens led, knappast omvändt någon af dessa.

Emellertid nedsteg Curry Treffenberg som en namnkunnig man, hvilken visat sig som god talare, fullödig anhängare af den Boströmska statsläran och en orädd kämpe – med det varmaste hjärta.

Han var då omkring 40 år, född i Göteborg den 1 mars 1825. Hans far lämnade fäderneslandet i sonens gossår och denne uppfostrades hufvudsakligen af sin morbror, konrektorn i Skara N. L. Ahlberg, dels på landtegendomen Asbräcka invid Göta älf, dels i Skara, från hvars gymnasium Curry 1843 dimitterades till Uppsala. Tidtals var han ”student på kondition”, promoverades 1851 till filosofie doktor och aflade två år senare juridisk ämbets-examen. Efter några års tjänstgöring och förordnanden blef han 1860 länsnotarie och 1862 landssekreterare i Vesterås län.

Fortsätt läsa här

Redaktionen