DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Stolbova slöts den 17 februari 1617 mellan Sverige och Ryssland och avslutade därmed det Ingermanländska kriget 1610–1617.

Ingermanländska kriget mellan Sverige och Ryssland, som pågick mellan 1610 och 1617 kan betraktas som en del av Stora oredan, känt bland annat för försöket att sätta en svensk hertig på den ryska tsartronen. Det slutade med stora landvinster för Sverige i freden i Stolbova och var en av grunderna till bildandet av svenska stormaktstiden.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

I freden, som slöts i byn Stolbova strax söder om Ladoga år 1617, avträdde Ryssland Kexholms län och Ingermanland. För priset av dessa landvinningar – alltså mer än vad Vasilij förbundit sig att avträda – återlämnade Gustav Adolf Stora Novgorod och erkände Mikael som Rysslands tsar. Genom denna landvinning blev svenska riket en sammanhängande landmassa, något som hade sin stora betydelse särskilt de tider på året, då förbindelsen med Sverige över Östersjön var avbruten.

På gränsstenen vid Salmis norr om Ladoga lät Gustav Adolf rista denna inskrift:

”Här satte Sveriges konung sitt rikes gränser,
En nådig försyn låte hans verk bliva beståndande!”

Inför den riksdag, som samlades kort efter freden, uttryckte konungen sin glädje över vad man vunnit: ”Vad kunde vara härligare”, sade han, ”än att vi have tillbakadrivit denne vår mäktige granne, med vilken vi hava vistats av ålder uti ett ovisst tillstånd och farlig [be]lägenhet, och honom därhän bragt, det han haver måst till evig tid släppa de rovhus, därutur han oss tillförene beskadat haver, och nu bliva i denna Guds nåde från oss skild med sjöar, moras och strömmar, varutöver han icke så lättelig kan komma och oss skada tillfoga.”

Och denna seger vore sannerligen en stor Guds välgärning, ty ryssen vore en väldig fiende, som alltid ”yvdes över de store och vittbegrepne land, däröver han en herre är”.

Fortsätt läsa här

BILD: Gustav Adolf den store, kung av Sverige 1611-1632.