LENNART BENGTSSON: Kommer Europas skogar att gå upp i rök igen? 

Med Biden som ny president i USA förväntas den förnybara energin få ny vind i seglen med hopp om att koldioxidutsläppen skall börja minska på allvar. Enligt vad Biden utlovat kommer USA att återgå till Parisöverenskommelsen, vilken Trump nyligen lämnade.

Vad som inte tillräckligt uppmärksammats i Sverige är att USA sedan flera år förlorat ledningen i utsläppsligan för koldioxid. Inte ens västvärlden leder ligan längre. Under de senaste 15 åren har USA minskat sina koldioxidutsläpp med mer än10 procent. En väsentlig orsak är att naturgas har ersatt kol i elproduktionen. Utvinning av naturgas har snabbt ökat på grund av tekniken med hydraulisk uppspräckning (fracking). Numera är det Kina som står för huvuddelen av de globala koldioxidutsläppen. 2019 uppgick dessa till 30,3 procent (JRC Science Report on CO2 emission of all world countries). Det är 40 procent mer än USA och EU(27) tillsammans. För de kommande decennierna förväntas länderna utanför OECD att alltmer dominera de globala koldioxidutsläppen. Omfattande satsningar på kolkraft görs för att öka elproduktionen. Behovet av el drivs på av den stora befolkningsökningen och den snabba urbaniseringen i Afrika och andra utvecklingsländer.

Europa har tagit ledningen i energiomställningen med huvudinriktning mot energieffektivisering och ersättning av fossil energiproduktion med förnybar energi som biomassa, vind och sol. Europas vattenkraft är sedan länge närmast fullt utbyggd. Omfattande investeringar görs med hjälp av statliga subventioneringar och särskilda investeringsprogram. För att leva upp till åtagandena inom Parisavtalet har länder som främst Storbritannien, Nederländerna och Danmark ersatt delar av den fossila förbränningen med biomassa (pellets) från bland annat USA och Baltikum som resulterar i väldiga och naturförstörande uthuggningar. Förhållandet koldioxidutsläpp/energiproduktion är lågt för biomassa och endast cirka 1/6 av naturgas. Det betyder att biomassan släpper ut sex gånger så mycket koldioxid som naturgasen för samma energimängd. För de boreala skogarna som är huvudkällan för pellets får man vänta 50 – 100 år innan den producerade koldioxiden återvänder till biosfären. Detta är av ringa värde när man enligt Parisavtalets implementering önskar få ned huvuddelen av utsläppen under de kommande 10 – 20 åren.

Miljöskador för vindkraft har tidigare påtalats och här gäller dessutom problemet med att produktionen är kraftigt väderberoende liksom är fallet med solenergi. Att lagra energi i den omfattning som krävs (av storleksordningen flera TWh) är för närvarande inte möjligt vare sig tekniskt eller ekonomiskt. 1 TWh = 1miljard kWh. Teslas största batteri ligger på cirka 100 kWh.

Skall Parisavtalet bli genomförbart måste omfattande satsningar göras på kärnkraft liksom naturgas och för naturgasen extraktion och begravning av den producerade koldioxiden. Att använda biomassa kommer att skapa samma problem som detta gjorde före 1700-talet innan stenkolen kom till användning. Europas avskogning under medeltiden och fram till 1800-talet var enorm och har ännu inte kunnat ersättas i länder som England, Nederländerna och Irland.

Lennart Bengtsson