HITTAT PÅ NÄTET: Gustav Vasa kröns till kung av Sverige

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 12 januari 1528 kröntes Gustav Vasa i Uppsala domkyrka till kung av Sverige. Han är den andre svenske kungen som har kallats landsfader, pater patriae. Den förste som kallades så var S:t Erik, som blev martyr i Uppsala den 18 maj 1060.

I Olaus Petris predikan vid Gustav Vasas kröning framhåller han helgonkungarna S:t Olof och S:t Erik som förebilder som den nye kungen bör efterlikna.

När Gustav Vasa valdes till kung på mötet i Strängnäs den 6 juni 1532 lovade han att regera efter ”Sveriges och S:t Eriks lag”.

Utdrag ur Gustaf Vasa ett 400-års-minne (1896):

Lördagen den 11 januari 1528 öppnades riksmötet, hvars närmast föreliggande ändamål konungen genast angaf; men i anseende till den oro, som ännu jäste här och där i landet, ville han ”icke betrösta sig att med någon kröning binda sig”, om han ej finge ny trohetsförsäkran. Denna afgafs villigt; men några önskningar uttalades till förmån för det kyrkligt bestående, och de upptogos med foglighet.

Följande dag, söndagen den 12 januari, utfördes den högtidliga kröningsakten vid högaltaret i Uppsala domkyrka. Rikshofmästaren Thure Jönsson bar därvid guldäpplet, riksmarsken Lars Siggesson svärdet och herr Holger Karlsson spiran. Kronan bars icke, utan var uppställd på altaret; huru den påsattes konungen, är ej omtaladt, men biskoparne synas därvid ej fått biträda. Däremot fingo de tre nyvigde biskoparne verkställa smörjningen och vigningen. Högmässa hölls af biskop Magnus Sommar. Olavus Petri, tjänstgörande som rikshärold, utropade, att Gustaf nu vore krönt och smord till konung, han och ingen annan. Därpå satte sig konungen på sin tronstol vid altaret och afgaf sin konungaförsäkran; man bemärkte på många håll med öfverraskning, att löftet om vidmakthållande af kyrkans privilegier nu uteslutits. Kröningspredikan hölls af Olavus Petri. Därpå slog konungen 13 ansedda män till riddare; till dem hörde Lars Siggesson, Erik och Ivar Fleming, Johan Thuresson, Måns Bryntesson och Peder Hård. De framträdde, den ene efter den andre, till tronen, där de fingo riddarslaget och aflade riddareden.

Fortsätt läsa här

Redaktionen