MOHAMED OMAR: Det vore roligt att återuppliva Nikolaustågen i Sverige

Idag är det den 6 december och Nikolaidagen. Det betyder att det igår var Nikolausafton eller Nikolaidagens afton. Då har man en stor julfest i Nederländerna där Sankt Nikolaus, kallad Sinterklaas, delar ut presenter till barnen. Sinterklaas har en svart knekt, ”Zwarte Piet” (Svarte Petter), som följeslagare.

I min stad Uppsala finns det många studenter från Nederländerna. Jag känner några av dem och vet att vissa har åkt hem till Nikolausafton. Holländska emigranter tog med seden till USA, där man kallade honom Santa Claus.

Det finns en seglivad myt som säger att jultomten är turk. Varje år upptäcks detta ”pk-faktum” av någon som ser sig manad att förmedla det till alla korkade svenssons som lever i villfarelsen att julen är en svensk högtid.

Journalisten Lisa Bjurwald kämpar mot vad hon uppfattar som högerextremism. Hon har skrivit flera böcker i ämnet.

På Twitter den 23 november förra året skrev Lisa Bjurwald:

Ok, vem vågar berätta för Jimmie att tomten är turk…

Budskapet är att Jimmie Åkesson är okunnig och behöver undervisas. Hon länkar till en artikel i tidningen Världens historia. Där kan man läsa:

Den sannolika inspirationen till jultomten är biskopen Sankt Nikolaus, som på 300-talet levde i staden Myra i våra dagars Turkiet.

Det står alltså inte att ”tomten är turk”.

Myra var på den tiden en grekisk stad.

År 2017 var det Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman som, dagen före julafton, passade på att undervisa svensson om att jultomten är turk: ”Nu tändas tusen juleljus – och tomten är far till de fejkade nyheterna”.

Extra pinsamt för Wiman eftersom han i krönikan anklagade sina politiska motståndare för att sprida ”fejk news”. Så gjorde han sig skyldig till just det!

Wiman påstår att Sankt Nikolaus, en av förebilderna för vår tids jultomtefigur, på engelska Santa Claus, var en ”turkisk biskop”.

Sankt Nikolaus blev känd för givmildhet. Han är också omtalad för att ha utfört mirakler under sin livstid. Mest omtalat är att han med sina böner sades hjälpa skepp i storm.

Det finns en berömd målning av holländaren Jan Steen (1626-1679) som visar hur hans familj firar Nikolausdagen, ”Het Sint-Nicolaasfeest”, målad på 1660-talet.

Jan Steen försökte sig på mytologiska och bibliska ämnen, men framför allt utmärkte han sig som skildrare av det holländska folklivet, i vardag såväl som fest, den rike borgaren såväl som bonden och tiggaren. Med humor och realistisk detaljrikedom målar han scener från skolan, verkstaden, köket och krogen.

I Nikolausfestmålningen har den lilla flickan en massa presenter i skon som ställts ut i spiselvrån. Men den stygge pojken får smisk med riset i stället. S:t Nikolaus ansågs ha kommit ned genom skorstenen, som en av de äldre pojkarna också pekar på.

Det finns två versioner av målningen. Den mest berömda av de två, som förvaras i Rijksmuseum Amsterdam, målades för en katolik. I den versionen fick flickan en docka klädd som ett helgon. I den andra versionen, som målades för en protestant, har flickan i stället fått en stor pepparkaka.

Sankt Nikolaus har varit känd i Sverige sedan landets kristnades. Det svenska namnet Nils, och smeknamnet Nisse, kommer av Nikolaus. Vissa forskare tror också att ordet nisse, i betydelsen tomtenisse, har samma ursprung.

I många svenska hamnstäder finns det en kyrka helgad åt honom, sjöfararnas skyddshelgon. Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm heter Sankt Nicolai kyrka och sägs ha uppförts år 1264 tack vare gåvor från Birgel jarl, Stockholms grundare.

I August Strindbergs novell Bjälbo-jarlen (1906) beskriver han en procession till Sankt Nicolai kyrka vid Stockholms grundläggning:

Många stormän hade nu infunnit sig i jarlens hov för att övervara firandet av den nya stadens grundläggning. Ty från den dag Stockholm fått privilegier och egen stadslag (Bjärköarätten) kan den anses vara till såsom självständig kommun, frigjord från allmän landsrätt.

Festen öppnades med en procession till bykyrkan helgad åt Sankt Nikolaus. Den var visserligen bara kommen något över grundmurarne, men man såg fotstyckena av de fyra pelarraderna, som sedan skulle bilda de fem skeppen; och inom grundmurarne var ett litet träkapell upprest.

Processionen var lysande av färgprakt, guld och silver, blänkande stål, mörkblått järn. Först kom jarlen med ett slags hertigkrona, och vid hans vänstra sida rikets konung, den unge mannen Valdemar som var krönt.

I svenska skolor firade man på medeltiden Nikolausfesten den 6 december. En skolgosse valdes och kläddes ut till biskop. Så fick han gå i spetsen för ett tåg av glada elever och lärare runt staden. Jag tycker att Nicolauståget påminner om Luciatåget. I båda fallen är det åtminstone någon som klär ut sig till ett helgon och leder en procession.

Det vore roligt att återuppliva Nikolaustågen i Sverige. Man kunde även imitera holländarna och låta helgonfiguren ha en svart följeslagare vid namn Svarte Petter. Vi hade tidigare en svart figur i de svenska julspelen på trettondagen: en av de vise männen. Julbocken, som blivit sällsynt på julafton nu för tiden, kunde också få vara med på Nikolausdagen. Då får han gärna vara elakare än på julafton. I flera länder i Mellaneuropa har ju den fromme biskopen en djävulsk följeslagare i bockfiguren Krampus.

För den som vill anordna en Nikolausfest nästa år finns det Svarte Petter-kostymer att köpa här

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Mohamed Omar