HITTAT PÅ NÄTET: Mårtensmässa

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Mårten är en svensk-dansk form av Martin och dagen den 11 november är uppkallad efter biskop Martin av Tours som levde på 300-talet. Martins- eller Mårtensmässan var i Sverige före reformationen inledningen på en fasteperiod och föregicks därför av fastlagen då man åt i överflöd.

Senhösten var en tid då det passade bra att äta gäss eftersom de då var färdiggödda. Under medeltiden var i Sverige Martinshelgen en av höstens stora fester.

Utdrag ur Lärobok i fäderneslandets historia (1899) – ”Samhällsskick och odling under den äldre medeltiden”:

Allmogen lefde ungefär på samma sätt som under forntiden. Bönderna klädde sig liksom då i vadmal och skinn. De bodde fortfarande i ryggåsstugor med vindöga i taket; eldstaden var dock flyttad intill väggen och ofta försedd med murad ugn och skorsten. Hedendomens seder och vanor fortlefde långt in i den kristna tiden. Bönderna gingo vanligen beväpnade. De voro snara att gripa till yxan och togo sig hellre rätt med våld, än de begärde lagens hjälp. Men sederna ombildades småningom genom kristendomen och genom en förbättrad lagstiftning (fridslagarna m. m.) De stora hedniska festerna ersattes af kyrkliga högtider. Den gamla julen eller midvinterfesten firades nu till åminnelse af Jesu födelse, den hedniska vårfesten kallades Valborgsmässan (den 1 maj) och höstfesten Mårtensmässan. Alla sådana fester firades ej blott med mässor och böner utan äfven med gillen och gästabud.

Läs hela boken här

BILD: Medeltida träskulptur föreställande Sankt Mårten, biskop av Tours. Farstorps kyrka i Skåne.

Redaktionen