HITTAT PÅ NÄTET: Svenskarna tar Wolgasts slott

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 25 juni 1630 landstiger Gustaf II Adolf med en svensk här på Tysklands kust för att delta i det som senare kommer att kallas det trettioåriga kriget.

Det svenska inträdet i kriget hade flera mål, ett var att försvara protestanternas rättigheter i Tyskland, ett annat att hindra Wallenstein från att bygga en östersjöflotta och invadera Sverige.

Wolgast är en stad i nordöstra Tyskland belägen vid Östersjön.

Under trettioåriga kriget intogs och plundrades Wolgast flera gånger av växlande krigsmakter. 1628 intogs staden av Wallenstein och hans trupper, 1630 av svenskarna, 1637 av de kejserliga och återigen av svenskarna år 1638. Efter trettioåriga kriget blev Wolgast svensk besittning.

Slottet i Wolgast var beläget på en ö vid Peeneflodens mynning. Slottet revs på 1820-talet, men ön kallas fortfarande ”Slottsön” och Wolgasts stadsvapen visar ett slottstorn mellan två gripar. Under 1500-talet var det en av de praktfullaste renässansbyggnaderna i norra Tyskland.

Utdrag ur boken Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne av Otto Wilhelm Ålund (1894):

I detta läger vid Stettin stannade Gustaf Adolf i två månader, sysselsatt dels med stadens ytterligare befästande, dels med mottagande och ordnande af de efter hand ankommande förstärkningarna, dels med lösandet af den fråga som vid denna tid gjorde honom de största bekymren, proviantfrågan. På det lilla område inom hvilket Conti inneslutit honom blef arméns förplägning med hvar dag allt svårare, och han var nästan uteslutande hänvisad till hvad Oxenstjerna sjöledes kunde sända honom från Preussen och Bjelke från Stralsund.

Men det förslog ej långt, och han måste vara betänkt på att bryta sig igenom den fientliga kedjan åt nå-gotdera hållet. Fiendens starka ställningar vid Oder i hans front ansåg han omöjliga att taga med den styrka han hade: återstod alltså att försöka en genombrytning åt sidorna, åt Vor- och Hinterpommern.

Det lyckades ock öfver förväntan. Lars Kagg, en af hans öfverstar som sedan steg till höga befäl, besatte redan i juli det viktiga Anklam vid Peene, som fienden, till Gustaf Adolfs stora förvåning, utrymt, och Kniphausen tog den 16 augusti det fasta slottet i Wolgast, den viktiga platsen vid Peenemynningen som tryggar förbindelsen mellan Usedom och fasta landet. Af de vorpommerska östersjöstäderna var nu endast det mellan Stralsund och Wolgast belägna Greifswald i de kejserliges händer.

Med samma lätta framgång skaffade sig Gustaf Adolf samtidigt luft äfven åt den östra eller hinterpommerska sidan. De kejserlige utdrefvos från det alldeles inpå Stettin belägna Damm, samt vidare från Stargardt och alla de ända ned till Östersjön i närheten af Haff belägna städerna. Den i svensk tjänst öfvergångne pomraren Damitz hade därvid gjort goda tjänster.

Läs hela boken Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne här

Redaktionen