OPINION Har något så gott och föredömligt som Sverige och svenskarna – och politikerna, politikerna! – någonsin tidigare existerat i verkligheten eller i fantasin? Har det funnits någon varelse eller något samhälle som med sådan entusiasm velat offra sig på godhetens altare?

Om du inte tror det så har du fel. Varelser som svenskarna har faktiskt funnits tidigare, kanske inte i verkligheten, men väl i litteraturen. Jag tänker då på gnurglan, en seriefigur som för några årtionden sedan förekom i serietidningen Knallhatten. Knallhatten tecknades av Al Capp och är kanske mer känd under sitt amerikanska ursprungsnamn Li´l Abner.

Gnurglorna, som hette Shmoos på originalspråket, var små och mjuka och älskade människorna så mycket att de dog och förvandlade sig till mat om bara en människa tittade på dem med hunger i blicken. De hade inget störande skelett eller motbjudande inälvor utan bestod enbart av god mat som anpassade sig efter den ätande människans smak. De kunde alltså uppträda som hamburgare, biff Stroganoff, chokladglass, Janssons frestelse, Napoleonbakelser eller vadhelst den hungrige önskade sig.

Al Capp var troligen en högt bildad person med specialkunskaper inom såväl antik som nordisk mytologi ty gnurglan framstår som frukten av en förbindelse mellan den fornnordiske galten Särimner – som åts upp varje kväll för att sedan återuppstå och vara redo att förtäras igen nästa morgon – och den grekiska Hydran, ett månghövdat kvinnligt monster som fick två nya huvuden för varje huvud som höggs av. Gnurglan var nämligen odödlig ty för varje gnurgla som dog för att ätas upp så föddes det genast flera nya, fullvuxna avkomlingar. Gnurglan var som en mer välutvecklad Särimner som återföddes inte som en enda individ utan som flera.

Vid ett första påseende kan man få intrycket att gnurglan är en symbol för den humanitära stormakten Sverige som vill vara allt för alla hungriga och behövande. När exempelvis Stefan Löfven sa att ”mitt Europa bygger inga murar” så menade han egentligen att Sverige är ett ymnighetshorn av gnurglor. Hur många fäder har inte hört sina fjortonåriga döttrar apropå migrationen indignerat utropa: ”Pappa, vi har råd!”?

Jag kan emellertid avslöja att allt detta är fake news. Det har aldrig funnits en galt som hette Särimner och kunde börja stekas på nytt varje morgon. Det har aldrig funnits en Hydra som sköt nya huvuden som maskrosor på våren. Det har aldrig funnits några gnurglor som glatt offrat sig för att föda andra.

Myten om gnurglorna illustrerar bara det svenska politikerväldets världsuppfattning. Politikerna vill tro att svenska skattebetalare är gnurglor och hittills har skattebetalarna motvilligt deltagit i låtsasleken.

Men snipp, snapp, snut
Snart tar sagan slut.
Åker Sverige ur historien ut?