BITTE ASSARMO: Margit Söderholm förevigade det svenska kulturarvet

KULTUR Idag, när det svenska kulturarvet är under ständig attack från PK-etablissemanget, har jag letat i gömmorna och rotat fram mina gamla romaner av Margit Söderholm. Som få andra kunde hon förmedla just det där kulturarvet som så många idag förnekar, dels genom bygderomanerna som utspelar sig i det trolska Hälsingland under tidigt 1800-tal, dels med sin romanserie om livet för en adelsfamilj i Sörmland.

Margit Söderholm föddes i Stockholm den 17 mars 1905. Hon studerade till fil mag och arbetade som läroverksadjunkt. Men skrivandet var alltid viktigt för henne och hon debuterade som trettiofemåring med boken Skolflicksbekymmer.

Hennes stora genombrott kom dock några år senare, då Hemmets Journal anordnade en romanpristävling i samarbete med Wahlström & Widstrand och Svensk Filmindustri. Margit Söderholm vann tävlingen med en bok som hette Driver dagg, faller regn och resten är vad man brukar kalla historia. Romanen filmades 1946 med Alf Kjellin och Mai Zetterling i huvudrollerna, och blev en enorm succé.

Driver dagg, faller regn utspelar sig i Hälsingland under tidigt 1800-tal och blev inledningen till den ena av Margit Söderholms två romanserier, den som brukar omnämnas som hennes bygde- eller allmogeserie. De kännetecknas av passionerad kärlek – inte sällan över dåtidens klassgränser – och handlingen drivs framåt av konflikterna och intrigerna runt huvudpersonerna. 1948 gav hon ut All jordens fröjd och fyra år senare kom Bärgad skörd. Romanserien avslutades med Livets krona 1954. 

Men Margit Söderholms bygderomaner är mer än ”bara” kärleksromaner. Kännetecknande för dem är i ännu högre grad de levande miljöskildringarna. Margit Söderholm hade mycket goda historiska och kulturhistoriska kunskaper om den tid hon beskriver och på ett trovärdigt och levande sätt förankrar hon människorna i deras miljö och tid. Hon hade också en fantastisk förmåga att verkligen väcka miljöer till liv. Sällan har den hälsingska våren skildrats så färgstarkt som i Margit Söderholms romaner, och sällan har folkmusiken ljudit så klart från en romans sidor. Den som en gång läst om Jon och Marit, eller om Matts och Lisbet, glömmer dem aldrig.

Parallellt med bygderomanerna arbetade Margit Söderholm också med en serie romaner som utspelar sig i Sörmland, den så kallade Hellesta-sviten, som handlar om den adliga familjen Anckarberg. De utspelas i huvudsak på de två herrgårdarna Tyrsta och Hellesta och börjar med romanen Grevinna som kom ut 1945. Sammanlagt innehåller serien sju böcker, bland annat Bröderna (1950) och Jul på Hellesta (1954).

Även Hellesta-sviten har handlingen förlagd till tidigt 1800-tal och trots skillnaden i miljö har denna romanserie mycket gemensamt med hennes bygderomaner. Makt och kärlek är viktiga ingredienser för handlingens fortskridande, men även kulturhistoriskt håller romanerna för en noggrann granskning. Sålunda kan man ta del av hur en herrgård i Sörmland sköttes under 1800-talets första hälft, och hur makten fördelades mellan olika släktingar på konkurrerande gods.

Margit Söderholm skrev även andra böcker under sin verksamma tid, till exempel Resa till Delphi (1956) och den uppmärksammade och populära kärleksthrillern Moln över Hellesta (1955). Moln över Hellesta knyter an till romanserien om Hellesta men utspelar sig i författarens samtid och när den filmades 1956 med Birger Malmsten och Anita Björk i huvudrollerna blev den en succé.

Margit Söderholm var verksam ända fram till 1980, då hennes sista bok Flickorna Anckarberg gavs ut. Hon dog den 23 november 1986, 81 år gammal, och efterlämnade en diger litterär kulturskatt. Riktigt accepterad i de kulturella finrummen blev hon aldrig, men i gengäld blev hon en av våra mest lästa och älskade underhållningsförfattare och det är minsann inget dåligt betyg.

Bitte Assarmo