OPINION Ökad otrygghet bland medborgarna leder till krav på fler poliser. Politiken lyssnar och lovar att leverera. Det finns en bred politisk enighet om behovet av fler poliser och i princip alla partier utlovar idag 10 000 nya poliser, om än med något olika tidshorisont. Men är detta löften som det finns någon som helst chans att infria? För att testa realiteten i dessa utfästelser behöver man kunna matematik och googling på ungefär en femteklassares nivå, så låt oss räkna.  

För att vara lite snälla utgår vi från det som S, C, L och Mp har slagit fast i Januariavtalet – att det ska finnas 10 000 fler polisanställda 2024. Detta har senare preciserats till att 70 procent ska vara poliser och 30 procent civilanställda. I maj 2018 gick rikspolischefen ut och sa att om man väger in pensionsavgångar med mera så är rekryteringsbehovet cirka 22 000 personer fram till 2024. Nu börjar det bli intressant. 

Om vi är antar att relationen poliser/civilanställda är 70/30 även i det totala rekryteringsbehovet innebär det att det behöver utbildas totalt 15 400 poliser fram till 2024. Det senaste sex antagningsomgångarna hoppade i snitt tolv procent av de antagna aspiranterna av utbildningen inom tre veckor. Därför måste man anta minst 17 500 polisaspiranter för att nå målet. 

Polisutbildningen är fem terminer lång. Det ger att alla dessa 17 500 polisaspiranter måste ha påbörjat sin utbildning senast halvårsskiftet 2022 för att kunna stå redo med batongen i hand den sista december 2024.

Hur går det då med rekryteringen? Mellan 2016 och 2018 har vi fått 15 (femton) fler poliser. Antalet poliser har gått från 20 025 till 20 040 enligt polisens årsredovisningar. 

Under 2019 antogs drygt 1 700 nya aspiranter. Med samma andel avhopp som tidigare ger det oss cirka 1 500 nya poliser. Nu återstår det 16 000 poliser att utbilda – på fem terminer. Det behöver alltså antas minst 3 200 polisaspiranter per termin om målet ska klaras av, mer än tre gånger så många som idag.

Det finns dock lite som tyder på att detta har någon som helst möjlighet att bli verklighet. Endast vid två av de nio senaste antagningsomgångarna har man lyckats fylla alla utbildningsplatser trots högt söktryck. I snitt har åtta procent av alla som sökt utbildningen antagits. Nyligen kom siffrorna för vårintagningen 2020 och det står klart att man endast kommer att ta in 651 polisaspiranter trots 1050 utbildningsplatser och rekordmånga sökande. Många känner sig kallade men få bedöms som lämpliga – vilket förmodligen är bra.

Men man kan väl locka tillbaka de poliser som har lämnat yrket, tänker någon. Jo visst, men enligt siffror som SVT tagit fram från Polismyndigheten så har 1 931 poliser lämnat yrket för andra jobb mellan 2012 och 31/5 2018.

Även om man på ett mirakulöst sätt skulle lyckas locka tillbaka samtliga av dem så motsvarar det endast lite drygt en tiondel av rekryteringsbehovet.

Det är således svårt att se att det ständigt upprepade löftet om 10 000 nya polisanställda inom en snar framtid är något annat än fria fantasier, fromma förhoppningar eller fagra försäkringar om bättre tider för att skapa bilden av handlingskraft inför väljarna. Frågan är om de går på det och vad det gör med väljarnas förtroende för politiken.

Robert Thorburn har i mer än tio år arbetat som kommunikationsrådgivare och projektledare i frågor som är aktuella i samhällsdebatten, framförallt åt Svenskt Näringsliv. Han har också byggt temporära tankesmedjor och driver en grävmaskinsfirma som hobbyverksamhet.