Sverigedemokraterna har, efter det eskalerande våldskaoset i Malmö, beslutat sig för att väcka en misstroendeförklaring mot justitieminister Morgan Johansson. Moderaterna och Kristdemokraterna ställer sig – i alla fall i skrivande stund – bakom. Moran Johansson är ytterst ansvarig för situationen, menar de, och det har de naturligtvis alldeles rätt i. Eller?

Nja. Kanske inte ändå. I alla fall inte om du frågar Liberalerna och Centern.

– Regeringen måste vidta kraftfullare åtgärder mot gängen. Men vi är inte beredda att stödja misstroendeförklaringen, skriver Liberalernas gruppledare Johan Pehrson i ett mejl till SVT.

På politikerspråk betyder det ungefär:

– Regeringen måste vidta kraftfullare åtgärder mot gängen men vi är beredda att stödja dem trots att de uppenbarligen inte klarar av det. Vi är ju trots allt ett av deras stödhjul och det prioriterar vi före medborgarnas väl.

Även Centern sätter lojaliteten mot regeringen före lojaliteten mot den skattebetalande samhällsbärande medelklassen. Partiets gruppledare i riksdagen, Anders W Jonsson, säger att man förvisso ska diskutera det hela men medger också att han har ”lite svårt att se hur det skulle innebära en lösning på den akuta situationen i Malmö”.

Jag tvivlar på att Jonsson inte förstår att entledigandet av en inkompetent justitieminister är förutsättningen för att den akuta situationen överhuvudtaget ska kunna lösas. Därför måste jag förutsätta att han och hans parti, i likhet med Liberalerna, helt enkelt hellre struntar i medborgarna. Av bekvämlighetsskäl, förstås, för det är klart att det känns både tryggt och lite småmysigt att huka sig under Löfvens vingars skugga.

Morgan Johansson kan alltså sitta tryggt och komma med förnumstiga tweets och uttalanden medan det sprängs, skjuts och mördas på gator och torg. Han behöver heller inte vara rädd att hans chef statsministern ska ställa några krav för Stefan Löfven har myndigt uttalat att han har ”fullt förtroende” för Johansson.

Han och hans parti tar inte ens misstroendeförklaringen på allvar utan vidhåller att det är ett ”politiskt spel”.

– Nu skramlar de igen. M och KD verkar på allvar vilja utnyttja mord på barn och oskyldiga för att ta billiga politiska poänger, säger Annelie Karlsson, S gruppledare i riksdagen, enligt TT.

Den som vill utkräva ansvar av landets justitieminister i en tid när den forna välfärdsstaten håller på att falla sönder ägnar sig alltså åt att ”skramla” och

vill ”utnyttja mord på barn och oskyldiga” i Socialdemokraternas skeva värld. Vad hände med de demokratiska rättigheterna? Vad hände med de skattebetalande medborgarnas rätt att få leva tryggt och säkert i det samhälle de bär upp med sitt arbete och slit?

En misstroendeförklaring är en grundlagsstadgad rättighet som är tänkt att fungera som ett skydd för demokratin – den demokrati som Socialdemokraterna ständigt påstår sig strida för – och de som väcker misstroendeförklaringen behöver formellt inte ens ange några skäl för det. Nu finns det dock ett skäl och ett gott sådant – och Socialdemokraterna väljer alltså att kalla det för skrammel. Mer respekt än så har de alltså inte för demokratin och medborgarna.

Morgan Johansson själv skriver nedlåtande på sin Facebooksida att han ”noterar” att Sverigedemokraterna avser att väcka frågan om misstroendeförklaring – ungefär som om det är en liten fis i rymden för honom. Han fortsätter malligt att försäkra att han, sedan han tillträdde som justitieminister, har haft som huvudfokus att ”bekämpa den organiserade brottsligheten” och skryter om den höga reformtakten, de skärpta straffen och polisens ökade resurser. Men om Johansson nu arbetat så enastående hårt och fokuserat utan att han lyckats åstadkomma något annat än en ökning av våldet, måste det inte innebära att han är ännu mer inkompetent än han skulle ha varit om han inte gjort något alls? Jag menar, att lägga ner så mycket kraft utan att åstadkomma något alls, är inte det själva essensen av inkompetens?

Att åtminstone två av oppositionspartierna – Moderaterna och Kristdemokraterna – ställer sig bakom Sverigedemokraternas misstroendeförklaring är naturligtvis positivt. Men att Liberalerna och Centern väljer att inte göra det är direkt oanständigt. Men vad kunde man förvänta sig av de små stödhjulen? Redan januariöverenskommelsen visade att de bitit huvudet av skammen för längesen.