Gästskribent Michael Diamant: Svensk renässans: Låt oss bygga vidare på den nordiska klassicismen

Michael Diamant

Michael Diamant från Arkitekturupproret skriver att vi behöver bygga vackert och harmoniskt igen. Modernismen inom arkitekturen måste utmanas och helst bli till en parentes i historien. I Sverige kan vi bygga vidare på den sista traditionalistiska arkitekturstil vi hade innan de fyrkantiga lådorna tog över nämligen den nordiska klassicismen eller ”Swedish grace”. Husen kommer inte att bli dyrare att bygga men desto mer uppskattade av dem som ska bo där.

Många som har tröttnat på lådliknande nybyggen hittar nu till Arkitekturupproret. Föreningen vänder sig mot den eskalerande förfulningen av våra svenska städer som skett från 1960-talet och framåt. Arkitekturupproret vill se ett mer traditionsinspirerat byggande och de undersökningar som gjorts om människors preferenser pekar på att en stor majoritet föredrar traditionell arkitektur. I övriga Europa och i Nordamerika har det börjat byggas traditionsinspirerat i stor skala även om det i sin helhet alltjämt utgör en marginell del av all nyproduktion. Ett konkret problem är att det finns för få utbildade klassiska arkitekter.

I det dagliga språkbruket och inte minst bland samtida svenska arkitekter råder stor begreppsförvirring när denna nygamla arkitektur ska diskuteras. Benämningen “klassisk stil” är den vanligaste. Tyvärr är den missvisande och reducerande. Det finns nämligen inget som heter ”klassisk stil”. Det finns något som kallas ”klassicism”, men det är bara en av ett oändligt antal klassiska stilar. Att kalla allt för klassisk stil eller ännu värre ”gammal stil” riskerar dessutom att reducera arkitekturdebatten till en fråga om just ”stil”, det vill säga en fråga om smak, när det också handlar om ideologi.

Så när vi talar om klassisk eller traditionell arkitektur menar vi egentligen en hel tradition av olika stilar men som alla respekterarar vissa grundläggande principer som varit desamma ända sedan Antiken. Det handlar om mått, proportioner och fasadindelning. Målet är alltid att skapa en arkitektur som människan upplever som harmonisk. Med harmonisk menas att husen ska vara strukturerade efter en ordning utan att ordningen för den skull är enformig. Proportionerna ska upplevas som korrekta med människan som utgångspunkt och det ska finnas en viss igenkänning utan att byggnaden är en kopia av någon annan.

Typisk 1920-talsklassicism från Birkastan i Stockholm. Enkel men vacker med sina lysande pastellfärger och små antika stilelement.

För den modernistiska arkitekturideologin, som 99 procent av svenska arkitekter bekänner sig till, är tankegodset ett helt annat. Redan på 1930-talet skulle stilelementen och de vackra utsmyckningarna bort eftersom de ansågs förljugna. Det gick så långt att äldre byggnader angreps och “hyvlades” från sina vackra ornament. På 60-talet skulle en kulturrevolution äga rum. Gammal kunskap om proportioner och fasadindelning skulle fasas ut och ersättas av en ny och “rationell” arkitektur. Med start i det tidiga 2000-talet slutade människan vara i fokus överhuvudtaget och kulten kring det nya tog över helt.

För en typisk svensk arkitekt av idag är det viktigast att en byggnad är “nyskapande”, inte att den är bra. Med nyskapande menas konstiga vinklar, fönsterplacering huller om buller eller vägran att skapa slutna kvarter i uttalat nyurbana områden. Så länge byggnaden kan sägas vara ny i sin utformning kan den vinna beundran bland kollegor och vinna fina arkitekturpriser. Arkitekter är dock människor som alla andra. När de ska välja bostad åt sig själva hamnar de oftast i hus med traditionell arkitektur. De vill själva alltså inte bo i de hus de ritar åt andra.

Men vad kämpar då Arkitekturupproret och alla andra som tröttnat på den moderna arkitekturen för? Vad är vår vision? Slutmålet är inte att vi ska återgå till en äldre specifik stil, men att vi ska göra den klassiska arkitekturtraditionen levande igen. Utifrån denna tradition går det nämligen att skapa ett oändligt antal stilar som alla respekterar samma grundläggande kunskap om människan och hennes behov av harmoni i sin livsmiljö. Men för att hitta tillbaka kan man tillåta sig att knyta an till en viss stil och sedan utifrån den gå vidare fram mot nya skapelser.

1920-talsklassicismen är spartanskt men effektfullt ornamenterad.

Den sista klassiska arkitekturstil vi hade i Sverige innan modernismen tog över var den av många så uppskattade nordiska klassicismen (”Swedish grace”) från 1920-talet. Vackra pastellfärgade huskroppar kombineras med en sparsam och antikinspirerad utsmyckning. Stilen har använts till allt från enklare bostadshus till höghus och offentliga byggnader. Varför jag tror denna stil skulle fungera så bra som utgångspunkt är bland annat ekonomisk (att bygga hus handlar också om ekonomi). Tack vare sin enkelhet kan den nämligen inte anklagas för att fördyra bostadsbyggandet. Vi behöver bygga vackra hus, men vi behöver också bygga hus människor har råd att bo i.

En korrekt fasadindelning, pastellfärg och några få ornament kommer inte öka kostnaderna nämnvärt. Vad som däremot kommer att öka är antagligen försäljningsvärdet. Det har dessutom redan prövats att bygga nytt med inspiration i den nordiska klassicismen. Jag tänker på S:t Eriksområdet i Stockholm som uppfördes i slutet av 1990-talet. Området är idag mycket uppskattat och har för de åtta byggherrar som var involverade i uppförandet av husen varit en god affär med hög lönsamhet. Färgmässigt finns en viss återhållsamhet i S:t Eriksområdet. Slutmålet för en renässans för den nordiska klassicismen får gärna vara samma explosion av färg, form och kreativitet som kännetecknade de sista åren före första världskriget. Men gärna med nya utsmyckningar så vi kan säga att vi fick en nordisk klassicism för 2000-talet.

39 reaktioner på ”Gästskribent Michael Diamant: Svensk renässans: Låt oss bygga vidare på den nordiska klassicismen

  1. Jan Andersson skriver:

    Det handlar inte om lådor eller ”klassiska byggnader” utan om en toral okänslighet för former färger, strukturer och byggnadernas plats i sin omgivning.

    Samt givetvis byggnadens intryck och funktion för de människor som skall se och använda byggnaden, inklusive tillträdesvägar, parkeringar, buller och väderskydd och viktigast: utsikt från fönstren.

    Att döma av allt som byggs just nu kan man konstatera att sämre kunskaper om detta stora problem än idag har man aldrig haft. Ett bautamisslyckande för arkitektutbildningen och stadsplaneringen.

    Gillad av 6 personer

  2. tom crean skriver:

    Bra. Det hade det varit intressant med en expertkommentar runt renoveringen av någon kyrka i Stockholm för 70 miljoner (som väl blir 250) som jag väl är med och betalar. Tydligen skall kyrkan få fittmössefärg.

    Gillad av 4 personer

  3. miketheviking skriver:

    Tack Arkitektupproret!
    Stödjer er helhjärtat.
    Harmoni är nyckelordet och det finns det psykologiska belägg för.
    Pastellfärger kan höja humöret men den rena stenen eller vanlig puts ger också en naturlig känsla. Blankt stål, spegel glas och obehandlat betong tillhör väl de mest själsdödande man kan titta på. Oscar Properties-huset är som en förkalkad skitkorv som visar relativismen i all sin pinlighet.
    Det finns mycket fult i Stockholm, värst är nästan stålstaketet på Stockhom Waterfront som skymmer Stadshuset och sänder ångestsignaler ut i rymden.

    Det blir ju så här när degenererade tyckare och och självutnämnda kritiker med sällsynt förmåga att ”fastna” i mediasammanhang och som gärna kliar varandra på ryggen och tillåts dra ”smak och stil” till det osmakliga.
    Det har hänt med konsten och där är det tydligt hur effektivt media hjärntvättat folk i oheliga allianser mellan gallerister, kritiker och rena charlataner.

    Detsamma drabbade det arkitektoniska när ”nyskapare” på 30-talet och framåt började dekonstruera det grekiska, romerska och gotiska arvet och 60-talets push in i modernismen.
    Skräpet som görs nu visar bara att kulturmarxisterna även kontrollerar Arkitektutbildningen och faktiskt förlorat förmågan att skapa något harmoniskt, bobart och hållbart för framtiden.

    Heja!

    Gillad av 9 personer

  4. tc skriver:

    Noterar också det eviga Stockholmsfokuset. Res ut i landet om du vill se ful socialdemokratisk arkitektur. Stockholm är ju långt vackrare, man ser vad närhet till skattkistan gör.

    Gillad av 7 personer

    • Hortensia skriver:

      Instämmer verkligen, TC, men påpekar också, att det fortfarande finns vackra kvarter, ofta med gamla trähus, bevarade i många mindre städer och fattigare tätorter.

      Blåkopior av just 1920-talsbyggnader i Stockholm skulle vara lika malplacerade som alla dessa modernare rymdhuskuber i de allra flesta av Sveriges kommuner…

      … men alla arkitekter, oavsett deras egna bostadspreferenser, gestaltar ju vad kunden vill ha. Det är okunniga politiker och ängsliga byggherrar som bestämmer.

      Gilla

    • Rolf H Carlsson skriver:

      Kalix är ett av de riktigt fula exemplen där en idyllisk trähusstad förvandlades till en grotesk variant av betonglåde-agglomerat. Man lyckades också skilja staden från direktkontakt med den breda älv-/havsviken genom att låta E4 passera där

      Gillad av 2 personer

  5. Berglind skriver:

    Vid ett kort besök i Norrtälje stad nyligen såg jag ett skräckexempel på hur man kan döda en redan befintlig pittoresk liten stad. Detta genom att bygga två höga skyskrapor mitt i Norrtälje hamn. Om man enbart koncentrerar sig på de enskilda husen missar man lätt den historiska äldre miljöns helhet, ofta framväxt organiskt under flera århundraden. Ibland får man intrycket av att kommunpolitiker mest är intresserade av att bygga och efterlämna monument över sig själva. Med extremt höga lådor på höjden dödar man all småskalighet. I just Norrtäljes fall lär man hänvisa till två höga silos, som nu rivits. Som om fula betonggrå höga silos var något behjärtansvärt att hålla fast och hänvisa till. Det liknar mest en ursäkt för att få bygga vräkigt och ekonomiskt kortsiktigt. Med inriktning på säljbar vidlyftig utsikt för nyinflyttade Stockholmare.

    Gillad av 2 personer

    • uppstigersolen skriver:

      Inte nog med det. Först bygger man en skrapa och säljer lägenheterna. Några som inte kollat på ritningen inser inte att deras sjöutsikt kommer att försvinna när nästa skrapa placeras framför. Dyrt är det också. Taskigt med P-platser dessutom. Hemskt.

      Gillad av 2 personer

  6. Bo Svensson skriver:

    Det räcker med en regel för arkitekter och stadsplanerare, – unna andra det du uppskattar för egen del. – Skapa miljöer som du själv skulle trivas i.

    Jag lämnade branschen, när denna regel blev omöjlig att följa.

    Gillad av 2 personer

  7. Rikard skriver:

    Hej.

    Det finns en gammal idé som säger att en människas själ, sinne och karaktär kan ses i den människans yttre. Fet och slapp kropp döljer ett lättjefullt odisciplinerat sinne, t ex. Vek och klen utan muskler döljer en fegling. Det fanns också en idé om att en människa vars drag liknade ett djur delade egenskaper som man tillskrivet djuret på mytologisk grund: en lejonman av hår bärs av en man med ett lejons mod, och så vidare.

    Det tror vi ju inte på längre, inte som någon vetenskaplig sanning, men inom all estetisk verksamhet lever idéerna kvar, och arkitektur är ju i högsta grad estetisk verksamhet – planera områden och bygga hus kan byggherrar och jobbare göra utan arkitekt om det behövs – det omvända gäller knappast.

    Om man då tillämpar de ovan nämnda idéerna på de fula husen, dessa till det Platonska idealets gräns förenklade fasader, vad säger vårt sinne oss då?

    Att så som byggnaden ser ut, ser själen och hjärtat hos både beställare och arkitekt ut.

    Naket. Sterilt. Rensat från liv likt vitnade ben i en öken. Ett hot inte bara om död, utan om historiens död; något annat skall aldrig ha funnits, något annat skall aldrig komma att kunna finnas. Allt lika, överallt. En sanning. Ett rätt. Ett val. En är den andre lik.

    Metropolis.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 3 personer

  8. Elof H skriver:

    Modernismen förstörde otaliga svenska städer och oväderliga byggnader och miljöer försvann. Vad som behövs är ett långsiktigt återuppbyggnads-program för att reparera och återställa skadorna. Varför inte ett enprocentsmål där 1% av BNP årligen läggs på detta?

    Gillad av 2 personer

    • Bo Svensson skriver:

      Bättre är att försöka återskapa de villkor som krävs för att frigöra skaparglädjen i byggandet – och arbetsglädjen generellt. – Begrundande lyckade urbana miljöer verkar små tomter vara en nyckelfaktor och att expropriera för att tvinga fram storskaliga lösningar kvartersvis vara receptet för att förstöra stadsmiljön.

      Gillad av 1 person

  9. Tarnsjo skriver:

    Den som vill se nagot fult, res vagen mellan Uppsala och Sala. Nar du passerar Heby, ser du en stor silos, svartfargad av mogel. Den byggdes for att skymma sikten av den vackra, vitmalade 1400-talks kyrkan.

    Silosen har inte anvants de senaste 20 aren. Men den star forfarande kvar, ett monument over socialdemokratiskt (van)styre.

    Tarnsjo

    Gillad av 3 personer

  10. Arlitekten skriver:

    Heja Arkitektupproret. Efter drygt 40 års medlemsskap i SAR gick jag ur, då medlemstidningen ”Aritekten” svämmades över av inlägg om genuscertifiering, HBTQ-frågor etc i byggnadsgestaltning och arkitektutbildningen. Håller med om att Stockholm Waterfront är en katastrof och att förfulningen bara tycks fortsätta.

    Gillad av 3 personer

  11. MartinA skriver:

    Den stil du beskriver är något jag uppskattar, jag bodde i ett sånt område under en tid. Ett problem kanske är att för att det ska fungera måste hela områden ha en liknande stil? Men som du säger, det är möjligt att byggherrar får sin egen belöning om de bygger områden som folk faktiskt trivs i.

    Andrew Lloyd Webber:
    Much more damage was done to our heritage by town planners in Britain in the fifties and sixties than Hitler ever did.

    Prince Charles:
    You have to give this much to the Luftwaffe. When it knocked down our buildings, it didn’t replace them with anything more offensive than rubble. We did that.’

    Gillad av 1 person

  12. Elisabeth skriver:

    Bravo Michael Diamant. Jag stöder er helhjärtat.Jag har tidigare här luftat min vrede över feltänkt arkitektur i Lund, bl a ett rostigt plåtmonster som heter Domkyrkoforum, alldeles invid Lunds största turistattraktion, den fantastiska Domkyrkan. Nu håller man på att bygga något nytt och stort mitt i Lunds hjärta igen, på Stora Algatan, alldeles intill en annan av Lunds turistmagneter, friluftsmuséet Kulturen, Lunds Skansen ungefär. Där inne, på Kulturens område, kan man gå och beskåda byggnadskonst från flera sekler tillbaka. Varför inte inspireras av det sagolika 1700-talshuset som finns där ? Ja, Lund är en vacker, charmig stad som fortfarande är rätt hyfsat bevarad. Malmö är också en vacker stad trots att den for illa under de decennier när sossarna var enväldiga och Malmö var en glömd och smått föraktad avkrok. Så många kvarter med vackra 1800-talshus och byggnader från 1900talets första decennier. Men då kunde man bära sig åt som man gjort runt Gustaf Adolfs torg, man kunde smälla upp Åhléns-bunkern osv osv. Men nu, oj, det nya Malmö är en tummelplats för allsköns arkitektur och upptåg. Det är nog så att Malmö passar som en experimentverkstad mer än någon annan stad, det som möjligen passar i Malmö skulle bli en skönhetsfläck i exempelvis sköna, ljuva Stockholm. Men jag , och många andra, kan inte tänka oss att verkligen bo i dessa arkitekt-uppvisningar i glas och plåt. Vad är väl sånt mot ett gammalt stiligt tegelhus i jugendstil. Om man nu vill bo stan överhuvudtaget.

    Gillad av 2 personer

  13. Erik2 skriver:

    När väl tankefiguren om det starka samhället fått fäste i början på 1950-talet så öppnades portarna för denna arkitekturens brutalism. När allt enskilt, inklusive planerande av boendemiljöer, tagits över av politiker då blir det modellen och teorin som styr. Lutandes över modellbordet så ser man skönheten i det nya området. Stora grönområden, enskilda färgstarka hus som lyser upp. Det är vackert. Men på den individuella personliga nivån? Där försvinner de mänskliga proportionerna. Där försvinner det klassiska gaturummets trevnad. Där försvinner de mänskliga innegårdarna som ger hemtrevnad och trygghet. Ja, tänk vad man kan åstadkomma när man tar av sina medborgare alla deras pengar och låser fast dom i lagar och regler. Dagens fokus på enskilda byggnader är bara beviset på att denna storplanerande ansats har kappsejsat. Det som återstår är chockverkan i enskilda märkliga byggnader, det ger pengar till arkitekter och byggherrar. Så fick vi då den fascistiska korporativa samverkan mellan stat och företag även här.

    Gillad av 2 personer

  14. Sune Mangs skriver:

    Arkitekturuppropets företrädare vill nyansera begreppet klassicism och ”gammal stil”, men är totalt oförmögna att nyansera begreppet modernism.

    Så länge som Arkitekturuppropet själva klumpar ihop all modernistisk arkitektur som ”lådor” och inte inser att det finns modernism som iakttar mänskliga proportioner och som är anpassad för sin plats i stadsrummet, som solitära inslag, eller villaarkitektur, så är det alltför lätt att avfärda arkitekturuppropet som en inbilsk kälkborgerlig reaktion, viftandes med spårbundna planschverk för olika stilideal.

    Det är skillnad mellan ett parkeringshus från 60-talet okänsligt infogat i stadsrummet och en biblioteksbyggnad av Alvar Aalto. Det är skillnad mellan modernistisk stadsplanering, vilken på många vis varit destruktiv och förbisett kvarterstadens kvaliteter och och andra sidan modernistisk arkitektur. Det är skillnad mellan småskalig, högkvalitativ modernistisk arkitektur som respekterar proportioner, material och hantverkstraditioner och å andra sidan postmoderna märkesbyggnader vilka mera är uttryck för en själlös, kommersiell attraktionsekonomi eller industriell massproduktion från miljonprogrammet.

    Moderna Museet borde således egentligen ha uppförts utefter svenska stilideal från moget 20-tal, det låter ju genuint och hade naturligtvis aldrig riskerat att bli en falsk pastisch. Ja, om det nu överhuvudtaget borde ha uppförts, varför inte också påbjuda att konst, konsthantverk och design utgår från 20- och 30-talets Sverige, allting hade ju blivit så mycket mer harmoniskt.

    Gillad av 2 personer

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Sune mangs — Du hävdar att det finns bra exempel på ”modernistisk” arkitektur. Själv anser jag att det mesta som byggdes efter 1930 är uppvisningar i fulhet!

      Alvar Aalto designade meningslösa lådor som står på styltor, och skapar idiotiska tomrum under sig. Idioti! V-dala nation i Uppsala fick man så småningom bygga om för att få nån slags rätsida på eländet. Fyfan!

      Gillad av 1 person

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Är det Viipuris bibliotek du tänker på? Det ser ut som ett parkeringshus, även efter att man bl a med EU-pengar (alltså våra pengar) renoverade byggnaden i ett samarbete mellan Fnland och Ryssland.

      Den är ju ritad som en naken, steril, själlös låda från början, även om Aalto själv menade att han inspirerats av berg och strömmar. Det ändrar inte på att det är en platt, vit, slät fasad med islag av glas.

      Du kan ju ta och jämföra med Malmös gamla stadsbibliotek (bild-sök).

      Det blir inte vackert för att det är ritat av ett känt namn. Sedan kan du kalla andras smak för vilken ideologisk -ism du vill.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      Gillad av 2 personer

  15. Hovs_klipphällar skriver:

    Arkitektur handlar i hög grad om ideologi. Och modernistisk arkitektur avspeglar en naiv tro på att allt är möjligt, att historien är ointressant och att vi nu skapar den ”nya, perfekta människan”.

    Allt ska bli SÅ bra!
    Socialismen bygger på liknande tankar. En utopisk ideologi.

    I verkligheten blir resultatet att man producerar fulhet i massor. Arrogans och likgiltighet inför historien, och okunnighet om hävdvunna kunskaper, kan inte leda till annat.

    Det gläder mig att många nu fått nog av denna massiva fulhet i byggandet, och vill ha tillbaka det vi tappat bort. Själv har jag turen att numera bo i ett område som byggdes på 1920-talet, och som då fick en medveten gestaltning, fri från modernismens destruktiva påfund.

    Gillad av 2 personer

    • Jari Norvanto skriver:

      Fast det ”fula” kan vara vackert, om det inte dominerar. Betong kan vara snyggt. Räta block likaså. Gärna böljande former och naturmaterial som trä och sten, men de räta vinklarna är effektiva boytor och lätta att möblera.

      Gillad av 1 person

  16. Jan Hyllengren skriver:

    Den liberala materialistiska idén att allt kan mätas i vinst och sådan uppstår i en strävan att tillverka med allt billigare och effektivare medför oundvikligen en förfulning. Till synes på alla områden där sådant som svårligen kan mätas men tydligt kan ses som tex i arkitekturen. Häromdagen skrevs i DGS om skönhet och vikten av skönhet för välbefinnandet. Skönheten är tidlös och strävan är nedärvd även om idealen för det sköna uppenbarligen har förändrats och växlat beroende på tid och rum. Såväl katedralen som det grekiska eller buddistiska templet speglar människans strävan efter perfektion och harmonier genom tidlösa sanningar. Den kvinna vars former och utstrålning ger återklang av en antikens gudinna är en skapelsens triumf över fulhet, gemenhet, grymhet och alltså brist på harmoni.

    Gillad av 2 personer

  17. Johan skriver:

    Stöttar arkitektupproret och välkomnar ett tillvaratagande av den kompetens som finns för att skapa vackra och harmoniska byggnader som sprider värme och trivsel. Det kanske räcker nu med naivistiska lådor med en design som en 5-åring också kan rita. (All kred dock till barns underbara kreativitet dock)

    Gillad av 2 personer

  18. Jari Norvanto skriver:

    Om man bara hade följt Fredriks uppmaning till skolstrejk mot våldet, så hade allt varit bättre. Men man kan inte bara vara emot grejor, Man bör också vara för. Alltså kombinerar vi skolstrejk mot våldet med skolstrejk för arkitekturupproret.

    Gillad av 2 personer

  19. Göran Holmström skriver:

    Jurta säger bara Jurta, det som dög åt Djingis khan duger åt mig med.
    vackert naturnära och enkelt att flytta.
    Är faktiskt inne på om inte tält är det bästa boendet för människan. Hästen kan jag byta mot mc, öppen eld mot kamin och grill, Airag mot öl o wirre, mer effekt o godare än jäst hästmjölk.
    Ska bearbeta gumman om att få slå upp en jurta och bo där, tror det kan vara en intressant upplevelse.
    Minns med glädje sonens och mitt vintertältande, filtar var ett felval skulle kört på liggunderlag istället smälta snöänglar med ryggen var kallt.
    Men tror att en lyxjurta vore grejen, ett litet bubbelbad och ölkyl samt en bra säng,
    ja jag gillar ideen skarpt

    Gilla

  20. peerpede skriver:

    Hmm, då jag som hantverkare började i byggsvängen på sextiotalet i Danmark, då fanns det ett ‘krav’ att man för att bli arkitekt måste ha någon adekvat hantverksutbildning innan.
    Den tidens ritare visste vad de höll på med, dagens så kallade arkitekter gör jobbet bakom en PC och ett CAD-program, de brukar vara kring 25 – 35 år gamla och helt utan andre erfarenheter än de från skolan.
    Vad göra?
    Det går inte att återskapa alla raserade stadskärnor i Sverige, riva alla Komsumhus och andre arkitektonisk likartade byggen, typ Apotek, Systembolag med mera. där ser likadana ut från Smygehuk till Haparanda.
    När dog den sista Arkitekten här i Sverige?

    Gillad av 1 person

  21. Åke i Sörmland skriver:

    Som lök på laxen kan nämnas att lilla Trosa har fått sina höghus – på ett berg. Och arkitektritade villor, som ser ut som dåliga skrapihoplådor på stylter.
    En detalj aldrig nämnd är, vad händer med all inbyggd plast när dessa moderna hus är nedgångna efter 50 år?

    Gillad av 1 person

  22. Samuel af Ugglas skriver:

    Besökte ”Spritan” (spritfabriken) i Ödåkra och fick bevisat hur byråkrater lyckats med att ödelägga fina gamla byggnader från tiden före 1920. Och det är bagateller mot vad Hjalmar Mehr lyckades med i Stockholm. Det tycker jag vi borde upplysa svenska folket bättre om.
    Byggnadsnämnderna i kommunerna har överlevt sig själva, en genomkorrupt politikerverksamhet som borde avskaffas..

    Gillad av 1 person

    • ERROL skriver:

      Att påstå att byråkrater lyckats ”ödelägga” spritfabriken i Ödåkra är ungefär lika rimligt som att påstå att starke Tufve från närliggande Duvestubbe Gård är den som förstört byggnaden.

      Spritfabrikens lokalitet, dess industriellt dimensionerade lokaler och dess processindustriella inkrom, utgör en avsevärd utmaning för vilken fastighetsutvecklare som helst. Det är väl enkelt och naivt att tillskriva byråkraterna spritfabrikens förfall.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.