Richard Sörman: Skoldebattörer som ropar efter kunskap tar ut sin frustration över vår perspektivlöshet på skolan

Richard Sörman

Många uttrycker idag en djup frustration över att barn och ungdomar inte lär sig något i skolan. Det heter att vi behöver kunskap för att kunna orientera oss i tid och rum. Det ligger säkert något i det. Men ändå. Tror verkligen intelligenta och tänkande människor att äldre generationers svenskar hade tillgång till en mängd utantillkunskaper som de hade lärt sig i skolan och att det var dessa kunskaper som sedan hade gjort dem till kloka och insiktsfulla medborgare? Tro de verkligen att kunskap är en garant för förnuft och perspektiv?

Karin Pihl, ledarskribent på Göteborgsposten, gick nyligen ut i en artikel och anklagade vår svenska skola för att inte längre förmedla kunskap. Hon berättar att hon på en middag träffat en person som kunde rabbla hela den svenska kungalängden från Gustav Vasa och framåt utantill. Det märkvärdiga vara bara att personen i fråga hade lärt sig detta efter och inte under sin skoltid.

Karin Pihl skriver att människor i hennes generation (”millenniegeneration” från 80 och 90-talen) fått lära sig allt om de mänskliga rättigheterna och allt om de brott mot mänskligheten som begicks i Tyskland under Andra världskriget. Hon skriver att de fått inpräntat i sig att de ska tänka självständigt och kritiskt. ”Men några faktakunskaper har vi inte. Jag har träffat folk i min egen ålder som inte vet att Finland har varit en del av Sverige. Jag har stött på människor som tror att Gustav Vasa blev kung i Sverige på 1700-talet, typ, Det här är inga dumskallar. Deras enda problem är att de har gått i svensk skola.”

Många är frustrerade över vår svenska skola. Problemet sägs vara att den inte levererar kunskap. För det är ju med kunskap vi ska orientera oss i tid och rum. Det är kunskapen som ska göra oss till ansvarstagande medborgare: Om vi inte känner vår historia, vet hur vår omvärld ser ut, och om vi inte kan skilja sanning från lögn då kan vi inte se på oss själva och vår framtid med nyktra ögon.

Jag är något skeptisk till den här diskussionen. Jag tror den uttrycker en orealistisk övertro på skolans möjligheter som bara leder fel. Och jag tror inte att man lärde sig så mycket mer i skolan på den gamla goda tiden. För att testa min teori ringer jag till min mamma som gick sju år i svensk folkskola på 1940-talet och som hela sitt vuxna liv läst böcker och tagit del av nyheter i tidningar och på TV.

”Vet du vilket århundrade Gustav Vasa levde?”

”Jag är inte helt säker, men jag tror det var på 1600-talet. Var det rätt?”

”Hur var det mamma? Hade ni mycket utantillinlärning i skolan på din tid? Jag kan inte minnas att vi hade det på 70- och 80-talen.”

”Det enda vi lärde oss utantill var psalmverser. Och vi behövde inte sjunga dem. Bara rabbla upp dem.”

Psalmverser? Varför inte? Det kanske inte skulle skada för dagens skolbarn. Att lära sig poesi utantill är bra träning för minne och koncentration och säkerligen ypperligt för språkutvecklingen. Men det är alltså inte så att alla äldre svenskar besitter alltigenom korrekta kunskaper om vår svenska historia eller att de behövde det för att var och en på sitt sätt bidra till att bygga upp ett framgångsrikt Sverige som kunde väcka avund och förundran i hela världen.

Naturligtvis finns det saker i svenska skolan som bör förändras. Men vi kan inte skylla våra problem med att hitta rätt i tillvaron på skolan. Det är knappast skolans fel att hela vårt samhälle gör allt det kan för att göra tillvaron så svåröverskådlig och obegriplig som möjligt. Skolans problem är ett resultat av vår perspektivlöshet, inte en orsak.

För hur svårt kan det vara egentligen? Behöver man verkligen kunna rabbla kungalängden utantill för att inse att det finns ett sammanhang som heter Sverige? Behöver man kunna namnen på alla våra landskap eller på de fyra åarna i Halland för att begripa att våra politiker har som ansvar att föra detta Sverige vidare till kommande generationer och att de bör ha som mål att lämna ifrån sig ett Sverige som är bättre än det de fick? Behöver man kunna Europas alla huvudstäder för att förstå att vi naturligtvis ska vara rädda om vår västerländska kultur och att det är den vi ska värna eftersom det är vi och inga andra som bär upp den?

Sanningen är att ”kunskap” kan användas till vad som helst och att det är förnuft och självbevarelsedrift vi behöver mer än några intryckta fakta i hjärnan. Kunskap är stort, men perspektiv och omdömesförmåga är större. Och kanske är det så att den frustration som många idag utrycker i förhållande till skolan egentligen är en frustration inför den perspektivlöshet som råder i samhället. Jag tror verkligen inte att kunskap kan råda bot på den perspektivlösheten. Det är något annat som måste till. Jag vet inte vad. Men antagligen någon form av gemensam erfarenhet som får ned oss på jorden. Må det inte bli för brutalt.

32 reaktioner på ”Richard Sörman: Skoldebattörer som ropar efter kunskap tar ut sin frustration över vår perspektivlöshet på skolan

  1. villervalle03 skriver:

    Dom stora och viktiga floderna i Sverige enligt skolkunskapen på -60 talet, Nissan, Ätran,Viskan och Lagan. Senare i livet fick jag se dom, besvikelsen var stor, vår lilla å hemma var avsevärt större, för att inte nämna de norrländska älvarna som användes som farleder för timmerflottning. Skolan ska ge näring åt alla som har en nyfikenhet på kunskap, den ska göda kunskapstörsten hos barn, barn frågar om det ena och det andra, vill veta. Det försvinner i den blinda och döva storskolan som inte ser barnens olika behov. Den gamla skolan var bättre, eleverna som ville lära sig fick ostörda göra det, det fanns auktoritet. Med kunskap kommer en form av vett, sen behövs det omdömesförmåga, vilket inte går att lära ut helt, liksom verklighets uppfattning, den växer med åren eller erfarenheten, hos de flesta inte hos alla. Sunt förnuft är en sällsynthet, nu för tiden.

    Gillad av 1 person

  2. Palle9 skriver:

    Richard: Mycket intressant resonemang, som du för. Påminner mig om när jag började mitt första arbete som civilingenjör. På denna arbetsplats fick jag lära mig att när man anställde en ny ingenjör, lade man stort värde vid om vederbörande hade bra betyg. Detta dock inte för att man menade att en stor mängd inhämtad faktakunskap vore det avgörande, nej man uttryckte det så här: det visar att personen är ”bildbar”. Med detta menade man att det faktum att personen visat att han/hon hade en dokumenterad förmåga att tillgodogöra sig kunskap utgjorde en bra förutsättning för att denne skulle kunna lära sig de specialtekniska kunskaper, som kännetecknade den särskilda bransch inom vilket företaget var verksamt.

    Gillad av 7 personer

    • Tomas skriver:

      På en av mina arbetsplatser gick man ut med devisen att man skulle prioritera anställning av civilingenjörer. Sedan befordrade man en medarbetare till chef som kallade sig ”nästan civilingenjör” dvs misslyckades med sin examen. Därefter ändrades policyn så att man betraktade alla med mer än 2 års anställning som likvärdiga.

      Gillad av 2 personer

    • olle reimers skriver:

      Den bokliga kunskapen saknar värde fram till dess den kan tillämpas i verkligheten. Kunskap transsubstansierad till hårda fakta.

      Gilla

  3. Bo Svensson skriver:

    Skattebetalarna är väl beredda att tilldela resurser åt ändamålet undervisning, för att försäkra sig om att det uppväxande släktet tar del av en massa kunnande som annars skulle riskera gå förlorat och för att de får förutsättningar att fungera väl i samhället.

    Min rekommendation är, att släppa från sig pengarna i takt med att det kunnande skattebetalrna bedömer värdefullt hamnar på plats i den studerande, varigenom denne får makt och medel att skaffa sig detsamma på en fri undervisningsmarknad.

    Problemet medveten fördummning sedan av befolkningen botas genom goda förutsättningar för en väl fungerande samhällsdebatt vilket kräver god ägarspridning i massmedia och rätt nivå på konsekvenserna av att försöka begränsa yttrandefriheten.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Rätt nivå på dessa konsekvenser, om det inte räcker med mindre, kunde vara en utvidgning av begreppet naturlig död som inte motiverar fortsatt utredning eller rättslig åtgärd, till att omfatta även våldsam död som drabbar den som tar initiativ för att begränsa en fri samhällsdebatt.

      Gilla

  4. gmiksche skriver:

    ”Kunskap är stort men perspektiv och omdömesförmåga är större”.

    Vad annat än kunskap baserar perspektiv och omdömesförmåga på? Det som man lär sig i skolan är ju bara en del av ens ”kunskap”. En annan del är de erfarenheter som livet ger. De kan inte skolan lära ut. Men skolan kan få ungdomarna att bortse från andras livserfarenheter genom att pränta in i dem att de, oavsett vilka kunskaper och erfarenheter de har, ändå vet bäst. Med Greta som exempel. Inte att undra att perspektivet förvrids och omdömesförmågan skadas om skolpolitiken i stället för att lära ut fakta satsar på att ideologisera ungdomarna. Med den föränderliga värdegrunden som grädden på moset.

    Gillad av 5 personer

  5. malinkim skriver:

    Skribenten hävdar att kunskap kan användas till vad som helst. Det finns en poäng i det, men kunskapsbrist skapar människor som kan användas till vad som helst. Svenskarna hade aldrig kunnat förmås att tro att de saknar kultur och att de knappt existerar som folk, om de hade fått med sig kunskaper om sin egen historia. Jag skulle också vilja påstå att de senaste årens politiska haveri knappast hade kunnat uppstå om svenskarna hade haft större kunskap om sitt samhälle. Kunskap ger motståndskraft mot manipulation. Om den svenska skolan har slutat att förmedla objektiva fakta går eleverna därifrån med ett kunskapsmässigt vacuum, som antingen aldrig fylls eller kan fyllas med skräp från vilket håll som helst. Ett folk utan en vettig kunskapsgrund kan inte genomskåda vinklade verklighetsbeskrivningar, snedvridna faktapresentationer och manipulativ retorik. Är inte just det ett av den svenska samtidens största problem?

    Gillad av 12 personer

    • Stefan Sewall skriver:

      MALINKIM Skrev: ”Svenskarna hade aldrig kunnat förmås att tro att de saknar kultur och att de knappt existerar som folk, om de hade fått med sig kunskaper om sin egen historia. Jag skulle också vilja påstå att de senaste årens politiska haveri knappast hade kunnat uppstå om svenskarna hade haft större kunskap om sitt samhälle. Kunskap ger motståndskraft mot manipulation.”

      Helt rätt. Mycket bra skrivet. Nu behöver jag inte själv skriva det.
      Folk måste ha en viss grad av grundkunskap. Kunskapen skapar ens personlighet och ens styrka. Om man vet vem man är, var man hör hemma och vilket ursprung vi har så kan man känna styrka och ha ett perspektiv så att man inte blir manipulerad. Årtal är försås inte helt viktiga. Alla kunskapsförnekare exemplifierar med årtal och kungalängd som absurd onödig inlärning. De stora dragen i historien är däremot viktiga och de stora skeendena för perspektivet. Att Egyptierna och Rom fanns och gick under. Att feodalism och påvar och kardinaler förtryckte. Hur kristendomen började och vad Jesus sade, i motsats till inkvisitionens dårskap. Islams krigiska utbredning. Att upplysningen kom och upplyste och befriade. Franska och amerikanska revolutionerna som början på våra fria liv. Kommunismens uppkomst och fall och de ungefärliga tidsperspektiven. Den industriella revolutionen och var och hur den började. Hur fattigt det var innan. Man måste ha ett visst hum för att ana vad som är sant och falskt i dagens lögngenomsyrade tillvaro.

      Gillad av 6 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Du tager miste. Årtal och liknande information är utmärkta både för att sortera och organisera sin egen kunskap och för att bedöma kvaliteten på andras kunskap. Precis det som behövs i skolan. Inte meningslöst alls!

        Du börjar analysen i fel ända, i enstaka fakta. Du måste börja med skolans syfte i stället.

        Gillad av 2 personer

      • Christer E skriver:

        Ingen bättre börda bär än mycken mannavett, står det i Havamal. Mannavett är inte detsamma som kunskap, man jag vill hävda att kunskap är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för det som kallas mannavett.

        Att allt kan hittas på webben är till stor del sant, men för att kunna leta måste man veta vad man letar efter, ha en baskunskap om ämnet. Till exempel, varför seglade båtarna som sedan upptäckte Amerika ut från Cadiz och inte från ett muslimskt Casablanca?
        Inte helt enkelt, men kräver en hel del bakgrundskunskap.

        För att hitta detaljer om något slag under det nordiska 7-årskriget måste man först veta att det fanns ett nordiskt 7-årskrig, osv, osv.

        Gillad av 3 personer

  6. perbblog skriver:

    Du glömmer en sak. Kunskap är inte bara att kunna rabbla fakta, det är inte kunskap. Kunskap är att förstå sammanhanget och därmed kunna applicera på andra skeenden. Man kan t ex lära sig att Sovet och Stalin hade död på 100 miljoner människor och att andra diktatorer har ungefär samma historia. Därmed kan man inse att nästa diktator kommer att bli minst lika despotisk som dom. Det verkar inte som om dagens skolbarn förstår det, och det är illa. Det finns massor med fler exempel.

    Gillad av 8 personer

  7. Jari Norvanto skriver:

    Pihl, Teodorescu, Boström, Boscanin, Cwejman och vad de heter kommer som bäst med halvvägsanalyser, aldrig till kärnan. Skulle man tränga djupare i analysen som kommenterande läsare, raderar Matrix en.

    Gillad av 5 personer

  8. Fredrik ÖSTMAN skriver:

    Du har förstås rätt i att det inte är kunskaper i sig som är det avgörande. Likväl är just kunskaper (tillsammans med förmågor som att skriva, sitta still, hålla tider, lyssna och ha ett schema) det som vi motiverar skolan med. Det är en vilseförande liberalistisk avledande manöver att ensidigt fokusera på kunskaper i skolan.

    Gillad av 5 personer

  9. Fredrik ÖSTMAN skriver:

    Vilken roll spelar då kunskapen i skolan? Den spelar två huvudsakliga roller. Den ena är precis den du efterlyser: Kunskap om nationens gemensamma språk och historia, om dess mytologi, dess riter, dess kultur, om de är ”sanna” eller ej, fungerar som det sammanhållande kitt som ger livet i nationen mening och därmed möjliggör en effektiv statlig administration, en rättsstat och ett militärt försvar. Den andra är att sortera eleverna efter intelligens och förmåga. Kunskap är direkt bundet till intelligens. Vi kallar det kristallisering av intelligens när vi använder tidigare lagrad kunskap för att sortera in ytterligare kunskap i samma system i vår håg. Genom att bedöma efter kunskap kan vi välja rätt elever att föra vidare till högre stadier — och i rätt takt. Självklart behöver nationen denna elit för att kunna utföra de uppgifter som jag räknade upp under den första punkten. Likaså är det förstås så att alla andra medborgare kan använda sina stegvis lägre kunskaper i sina stegvis modestare yrkesliv.

    Gillad av 6 personer

  10. Fredrik ÖSTMAN skriver:

    Vilket fel begår liberalisterna när de hänvisar till ”kunskap” i skolan? De önskar att betrakta kunskap som en dissocierad abstraktion, något som som man brukar säga ”existerar i vakuum”. De tänker sig kanske att alla eller åtminstone vem som helst kan ha kunskaper eller få sig kunskaper inympade i en psykologiskt optimalt utformad skola, vilket för till ett missriktat fokus på det som kallas pedagogik, som förväntas ha denna egenskap, och till certifiering och diplomering och erkännande- och avkännandeförfaranden av lärare och till lärarkårens avprofessionalisering och toppstyrning och vidare till en skola som har lägre, inte högre, förmåga att uppfylla sina uppgifter. Liberalisterna bortser ifrån den sinnevärldsliga observationen att det är eleverna som lär sig (”learn”, ”lernen”) i skolan, medan läraren bara undervisar eller lär ut (”teach”, ”lehren”), en underordnad roll.

    Kunskap kan abstraheras, men inte dissocieras, från sin innehavare. Det gör inte kunskapen subjektiv, men här skall vi kanske sluta beskriva alla de fel som liberalister gärna begår. Eleven som nationsmedborgare, inte läraren som informationsinympningstrollkarl, måste vara skolans medelpunkt. Inympningen av kunskap eller information utförs av dem emottagande hjärnans egen intelligens och i enlighet med dennas kapacitet och tidigare utformning. När man dissocierar kunskap från dess bärare gör man sig till förnekare av den individuella intelligensen och erfarenheten och förmågan och självständigheten.

    Gillad av 6 personer

  11. Vaknauppnu skriver:

    + vanligt folkvett som skall läras ut hemifrån annars har vi barns som regerar skolan istället för att lyssna lära och ha en chans att ta in kunskap. Sen att vara artig,vänlig hjälpsamma etc……

    Gillad av 2 personer

  12. uppstigersolen skriver:

    Jag gick i skolan på femtitalet och början på sextitalet. Vissa ämnen gillade jag så där blev det bra betyg. Andra ämnen, som historia och geografi, intresserade mig inte. Där fick jag mediokra betyg. På senare år är jag mycket intresserad av både historia och geografi. Antagligen var sättet att lära ut dessa ämnen tråkigt, för min del felaktigt, så intresset fanns inte. Hur lär jag mig nu? Genom självstudier, i många fall på plats. Då får man både historia och geografi. Kungalängder, årtal för fältslag samt veteproduktionen i Georgien och liknande som prioriterades i skolan var ju torrt så det knakade.

    Gilla

  13. MartinA skriver:

    För hur svårt kan det vara egentligen? Behöver man verkligen kunna rabbla kungalängden utantill för att inse att det finns ett sammanhang som heter Sverige? Behöver man kunna namnen på alla våra landskap eller på de fyra åarna i Halland för att begripa att våra politiker har som ansvar att föra detta Sverige vidare till kommande generationer och att de bör ha som mål att lämna ifrån sig ett Sverige som är bättre än det de fick?

    Ja. Det behöver man. Men bättre för vem egentligen? Det är ju huvudfrågan. Nu när etnisk samhörighet har demoniserats under rubriken ”rasism” så är själva tanken på nationalstaten förbjuden. Alltså poängen med kungalängder och sånt är ju att ta en besläktad befolkning och sedan ge dem ett sammanhang för sitt vi. Svensk är den som ser tillbaka på en gemensam historia med andra Svenskar.

    Bättre för vem? Och ”Sverige”? Det har ju blivit bättre för den stora del av medborgarna från platser som är ännu fattigare och våldsammare och mer dysfunktionella än vad Sverige blivit? Och för ideologerna, de har skapat värderingarna och har besegrat de förtryckande strukturerna. Kanske Maos kulturrevolution inte bara var ett cyniskt maktspel? Kanske insåg kommunisterna att kommunismen var ekonomiskt underlägsen, efter stora skuttets misslyckande. Och därför sökte ideologisk överlägsenhet i ständig, återkommande revolution.

    Gillad av 2 personer

  14. Per G Eriksson skriver:

    Kan bara konstatera att när jag träffar ”akademiker”/affärsfolk/ingenjörer från Asien och gamla Sovjetunionen så är de flesta av dem väldigt allmänbildade inom många områden t ex Europas länder och huvudstäder, Amerikas delstater och dess delstatshuvudstäder – dessutom kan de räkna.

    De flesta svenskar, även de med hög utbildning, verkar inte kunna någonting utanför sitt eget lilla område, inte ens de svenska landskapen kan prickas in på blindkarta.

    Gillad av 4 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Därför att man i dessa kulturer inte har upphört att sortera folk och ordna dem efter klass och duglighet. Det blir då meningsfullt att tillägna sig de atttribut som används för sorteringen. Klass. Bildning. Vi läste här om dagen att Bittes mormor alltid såg till att vara hel och ren. Därför att andra sorterar och bedömer efter detta attribut. Som du är klädd blir du hädd.

      Detta är utanför Sverige absolut grundläggande etik.

      Gillad av 2 personer

  15. Arne anka skriver:

    Ja då tar du fel. Självklart behövs ren faktakunskap, hur skall du annars bygga ett sammanhang? Vad är byggstenarna? Vilken ordning? Problemet är exakt samma som vid naturvetenskap men eftersom riktig naturvetenskap, i synnerhet fysik, bygger på matematiska samband som hänger ihop så krävs mekanik innan man meningsfullt kan förstå kvantmekanik osv. Newtonsk gravitation innan allmän relativitetsteori. På samma sätt är det ju för historia och vår förståelse av samhället, utan en guide så landar man i slumpmässiga lösryckta slutsatser.

    Att man kan söka kunskap själv utan en solid grund är en villfarelse, som ett exempel så saknas det NO-lärare i min dotters klass. Det gör väl inget, de kan ju söka kunskap själv, nu elektricitetslära, det är helt kaotiskt, en korrekt förklaring på 10 minuter motverkar timmars kaos och oförstående. På samma sätt med klimatet, de skulle lära sig om växthuseffekten själva, min dotter hade med sig en stencil om iskärnor som enda material. Varför skulle samma problem inte inträda i alla ämnen?

    Man tar sig för pannan, detta är vänsterpropaganda rakt av. Varför INTE använda den mekanism som människor använt sig av sedan innan vi var grottmänniskor, nämligen att låta de som vet mer lära de som vet mindre? Hela vår civilisation bygger på detta och Sörman verkar inte inse det. Endast makten tjänar på att folket är korkat utan kunskap.

    Nästa fråga är repetition, självaste Von Neumann sade att matematik förstår man inte, det vänjer man sig vid.

    Gillad av 7 personer

  16. sva990 skriver:

    Det är möjligt att du har rätt. Men för min del anser jag att baskunskaper som sitter, en hyfsad allmänbildning och egna erfarenheter från diverse olika områden, praktiska som teoretiska, är helt nödvändiga parametrar för att man skall kunna hitta fram till ny, värdefull kunskap. Inte minst är det tidigare nämnda viktigt för att man skall kunna formulera så koncisa och träffsäkra frågor till herr Google (som herr Engellau brukar säga) att herr G ger ett kvalitetsmässigt och volymmässigt godtagbart och användbart resultat.

    Gilla

  17. Maj Rehnberg skriver:

    Ni som diskuterar här glömmer en viktig parabel och som alltid förtigs.
    Att människans förmåga att ta in och tillgodogöra sig kunskaper beror på om kroppen är frisk.
    När jag var tre år 1955 fick jag vad man då kallade reumatisk feber i hjärtat. Jag låg på sjukhus i 2 1/2 månad. De fick bukt med det men förstörde också min goda tarmflora. Ibland hade vi det riktigt fattigt och åt mest sås och potatis. Min pappa var konditor och vi flyttade runt och han försökte starta bärande företag. Han blev endast 51 år och dog i en femte hjärtinfarkt.
    När jag nådde tonåren gick jag upp i vikt och hade väldigt dålig kondis. Då hade jag haft amalgam i några år och jag hade också en candidainfektion. Det här har jag fått kunskap om väldigt sent i livet. Det visste vi inget om då.
    Ni kan väl läsa Peter Wilhelmssons bok om Candida och Ingrid Franssons bok ” Hjälp vad ska jag äta?” En människa som lider av candida i de värsta stadierna är så glömsk så att man inte minns vad det är under locken i kastrullerna som man nyss satt på spisen.
    I femman hade jag full pott både på historieskrivningen och matteprovet och jag tänkte att jag skulle gå in för att läsa läxorna och få bra betyg. Men jag orkade inte det utan satt mest och drömde framför böckerna.
    Om det varit nu hade jag säkert ägnat mig åt dataspel , diet på läsk och godis. Suttit uppe långt in på natten och rubbat min sömncykel.
    En stökig elev i en skola i Norrtälje fick genomgå behandling med vitaminer och mineraler och blev en elev som kunde sitta stilla och lyssna. Men det var inget som fortsatte att prova. Mycket enklare att peta i ungarna skolmedicinens gifter.
    Skolmedicinen vill inte erkänna att förstörd tarm och påföljd av elak candida.
    Känner ni till att det startat en förening för metabol hälsa och att det funnits en i flera år som ger ut tidningen ” Hälsofrihet” Andra bra tidningar är ” 2000-talets Vetenskap” och ”Alma Nova”.

    Gillad av 2 personer

  18. skorpan3 skriver:

    Vardagskunskap är avgörande för ett rikt vardagsliv. All den kunskap jag får och fått genom att se och härma, lyssna och förstå, blanda teori med praktik samt att vidga perspektiv. Att ödmjukt ta del av andras kunskap och kompetens samt praktisera och använda mina referenser och transformera till kommande generationer. Vardagskunskap ser jag som underskattad och ska föras fram i ljuset för sammanhållning. Tänk så mycken vardagskunskap som var och en har som går till spillo. Min tanke går till en mormor som hellre ser att barnbarnet går på dagis i stället för dagmamman, då den tidigare lär förskolebarnen hur man gör en QR-kod. Dagmamman lär barnen vardagliga kunskaper vilket inte ligger i tiden.

    Gillad av 1 person

  19. lookslikeanangel skriver:

    Super Model

    Hon var femton år. Skoltrött – inte så lite heller!
    Så en dag, när hon var i gallerian med sin mamma,
    blev hon uppmärksammad av en modell-agent.
    Blev till en internationell karriär.

    I början var mamman med, sen fick hon stå på
    sina egna vackra ben. Smal från början, men
    tillsagd att gå ner i vikt – förstås!

    Men alla får nu inte lukrativa modellkontrakt.
    Behöver gå i skolan. Helst en bra utbildning,
    som ger möjligheter och vidgar perspektiven.

    Egentligen är det fruktansvärt egocentriskt
    att hetsa mot utbildning, särskilt när man
    själv har fått en guldbiljett.

    Gilla

  20. Klas Göran skriver:

    Skolkunskaper är inte bara kungar och årtal.

    Det är ingen slump att ämnen som språk, historia, geografi, matematik, fysik, kemi, biologi och religion har lärts ut i flera hundra år i vår del av världen.

    Har man grundkunskaper i dessa ämnen förstår man världen, landet och kulturen som omger en. Det spelar ingen roll om vetenskapen går framåt: har jag en gång lärt mig fysikens och kemins grunder, kan jag ta till mig nya naturvetenskapliga rön och foga in dem i min existerande bild av sammanhangen. Samma sak med historia och geografi etc. Det är först när man har kunskaper som man kan ifrågasätta och kritisera dessa i förhållande till varandra.

    Jag förstår ärligt talat inte vad Sörman är ute efter.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.