Mohamed Omar: De rasifierade – en ny adel?

Mohamed Omar

Nyligen avslöjade Samhällsnytt att en rapartist från Lund uppmanade till mord på vita människor. I ett videoklipp säger han: ”Om någon vit kille eller vit tjej försöker snacka skit om dig – skjut dem!”

Mannen som kallar sig JCBUZ heter egentligen Jesse Ekene Nweke Conable. Han invandrade från Nigeria år 2008.

Så här sade han i videon:

Mina bröder och systrar, mina svarta bröder och systrar jag har ett viktigt meddelande till er. Jag vill bara säga till er alla mina svarta bröder och systrar där ute – ni är speciella och ingen är som er. Fortsätt kriga.

Vi svarta ska ta över – vi ska bli nummer ett – en vacker dag vi ska bli nummer ett – vi ska ta över de här vita. Så som de här vita tog oss som slavar vi ska ta de här som slavar och behandla de ännu värre.

Men just nu vi bara kämpar igenom, vi ska vara smartare, vi ska vara snabbare, vi ska vara bäst på allt. Vi ska deras bitches och vi ska ta deras pengar. Vi ska bli helt ärligt bli den bästa rasen någonsin. Det här är bara början, det börjar litet men tro mig vi kommer växa och bli större. Vi kommer vara den starkaste gruppen i Sverige – ingen kommer våga jiddra med oss. Bara vänta, en vacker dag.

De vita försöker jiddra med oss – då du vet vad som kommer komma fram [pistoltecken med fingrarna]. Vi ska visa de hur vi gör. Vi är krigare förstår du? Vi är afrikansk warrior – de är inte på våran nivå. Det här är bara början, black power, black power.

Om någon vit kille eller vit tjej försöker snacka skit om dig – skjut dem! Om de snackar skit om din familj – skjut dem!

De så kallade ”antirasisterna” har inte visat något intresse för Jesse Ekene Nweke Conables hatvideo. Om det hade varit en vit man som uppmanade till mord på svarta hade det så klart blivit starka reaktioner. Man skulle nästan kunna tro att de så kallade ”antirasisterna” tycker att vita är mindre värda än svarta.

Inte heller polisen bryr sig – eftersom vita utgör majoriteten i Sverige, så kan de inte skyddas av lagen om hets mot folkgrupp. Man tar inte hänsyn till att vita kan vara i minoritet i vissa områden eller stadsdelar.

I Strängnäs den 23 augusti 2015 blev en svensk småbarnsmamma överfallen och våldtagen av två asylsökande män, en från Syrien och en från Algeriet. ”I’m gonna fuck you little Swedish girl”, sade en av våldtäktsmännen. När han var färdig med våldtäkten spottade han småbarnsmamman i ansiktet.

Den rasistiska kränkningen i detta brott borde göra att brottet räknas som grövre. Vilken tröst är det för denna småbarnsmamma att folk med hennes hudfärg eller ”gammelsvenskar” fortfarande är i majoritet i landet som helhet?

Sociala medieföretag som YouTube och Twitter har tagit bort flera konton på grund av ”hat”, men av någon anledning så får hat mot vita människor vara kvar. På Twitter kan man skriva “I hate white people” utan att det leder till några konsekvenser.

Det var under min tid i Kenya som jag insåg att jag uppfattades som en vit man och att jag delar denna erfarenhet med världens vita människor. Vi klumpas ihop och anklagas för allt möjligt. I Kenya kallades jag ”mzungu”, ett ord man använder om vita.

Jag blev utsatt för hat eftersom jag fick stå för allt ont vissa menade att de vita hade gjort. Jag blev utsatt för förakt eftersom vita ansågs vara veka. Jag blev utsatt för avundsjuka eftersom vita ansågs ha allt och vara bortskämda. Jag blev också föremål för beundran för allt de som vita ansågs ha. Det var många och motstridiga känslor som riktades mot mig. Det viktiga i sammanhanget är jag att inte bara betraktad som en individ utan som en del av ett kollektiv – de vita. När det var fotbolls-VM hejade man i Kenya alltid på de färgade lagen. Fanns det inga afrikanska lag, så hejade man på Brasilien eller något liknande. Men hejade aldrig på vita.

Sommaren 2017 är jag på semester i Paris. Jag äkte med barnen till Montmartre för att besöka kyrkan Sacré Coeur. Därifrån har man utsikt över hela staden. På trappan på vägen upp mot kyrkan blir mina barn överrumplade av ett stort gäng afrikanska migranter som binder snören kring deras handleder. Jag ingriper och förklarar att de ska ge sig av, att vi inte är intresserade av snören. En afrikan blir aggressiv och kräver pengar. Jag säger till mina barn att ta av sig snörena och kasta dem. Afrikanen blir hotfull och säger: ”I will show you Black Power!” Jag undviker slagsmål genom att retirera.

Konflikten här handlade om att afrikanerna, utan att få lov, hade fäst snören på mina barn. Den handlade inte om ljus eller mörk hy. Men så fort afrikanen blev arg så tog han upp hudfärg: det var en en konflikt mellan vita och svarta och han skulle visa mig den svarta makten.

På detta sätt, genom att spela på européers rädsla för att uppfattas som rasister, rasism är ju numera den värsta synden man kan begå, kan icke-vita få som de vill. Man vågar inte sätta ner foten. Jag misstänker att det är därför som polisen inte gör någonting. Gängen med snör-bedragare trakasserar ju turister helt öppet på Montmartre. Jag kan tänka mig att om en polis skulle ingripa, särskilt om det är en ljushyad sådan, skulle upplopp kunna bryta ut. Det har skett förut.

Låt oss säga att jag inte retirerat utan tagit fajten med snörmånglaren. Vad hade kunnat hända? Jag hade åkt på en smäll, jag hade slagit tillbaka. Folk hade samlats. Han hade skrikit rasist. Det är inte omöjligt att polisen hade släpat bort mig, inte honom. Semester hade blivit förstörd.

Svarta och araber kan misshandla, råna och våldta etniska européer hur mycket som helst utan att det blir några upplopp. Du ser inga vita ungdomar som drar runt i horder och slår sönder saker, plundrar och bränner bilar för att uttrycka sitt missnöje över den rasism mot vita som faktiskt finns.

Inte ens de massiva jihadattackerna som dödat hundratals människor i Frankrike de senaste åren har fått fransmännen att gå ut och bråka på gatorna. Men när en svart eller en arab utsätts för en orättvis behandling, verklig eller föreställd, finns en risk för upplopp och kravaller där hela det franska samhället utpekas som rasistiskt. Är det detta som menas med Black Power?

I februari i år utbröt upplopp i den invandrartäta förorten Bobigny i Paris. Bilar och sopor sattes i brand och det kastades molotovcocktails. Orsaken var påstått polisvåld.

Håller de ”rasifierade” på att bli en ny adel i västvärlden, som man måste tassa runt av rädsla för att anklagas för rasism, samtidigt som det är fritt fram att hata och hetsa mot den krympande och åldrande vita befolkningen.

På Twitter skriver den ”rasifierade” amerikanske politikern Saira Rao så här:

Saira Rao företräder Demokraterna. Tweeten, som postades den 3 juni i år, finns fortfarande kvar.