Patrik Engellau: Pressens roll

Patrik Engellau

Det finns en romantisk föreställning om att pressen av samma högre makt som inrättade samhällsordningen har tilldelats en särskild uppgift i tillvaron, nämligen att i kraft av statsmakt vara medborgarnas ombud som kontrollant av de övriga statsmakterna. (De övriga statsmakterna är tre stycken i länder som följer Montesquieus tredelningslära. I andra länder kan antalet statsmakter vara något annat. I Sverige räknas normalt två stycken, tidigare kungen och regeringen, numera snarare regeringen och riksdagen. I Sovjetunionen räckte det med en statsmakt. Hur Putins Ryssland räknar vet jag inte.)

Det kan nog vara sant att pressen tidvis och ställvis faktiskt spelar den roll som den romantiska föreställningen artikulerar. Erik Gustaf Geijer citerar den franske historikern och tänkaren Tocqueville som i verket Demokratin i Amerika sjunger pressens lov. (”En af de bästa böcker jag läst och någon kan läsa”, säger Geijer):

… denna utomordentliga, af godt och ondt så blandade makt att, utan den, friheten ej skulle kunna lefva, och att, med den, ordningen [endast] med möda skulle kunna bibehålla sig.

Tocquevilles mening, om jag läser den rätt, är alltså att utan pressen finns ingen frihet och utan friheten ingen ordning (vad nu ordning betyder, men det är troligtvis något vi önskar värna om).

Det här var under 1800-talets första hälft. Demokrati i modern bemärkelse fanns bara i USA, men demokratin som idé och statsskick livade sinnena även i andra länder. Geijer funderade över relationen mellan pressen och demokratin. Pressens ”ändamål”, sa Geijer, är den ”fria yttrande-rätten”. Men man kan inte vara säker på att pressen alltid förverkligar sitt ändamål, fortsätter han, ty pressen ”i sig sjelf blott är medel” som kan vändas mot sitt ändamål. Att den fria pressen kan vändas mot sitt ändamål betyder att den kan välja att verka mot yttrandefrihet snarare än för yttrandefrihet som man hade trott och hoppats.

Den fria yttranderätten kan undertryckas såväl i despotier som i demokratier, säger Geijer, ”i de förra utan press, i de sednare med och genom pressen”. Det enligt min mening häpnadsväckande är att det svenska kulturoraklet Geijer för nästan tvåhundra år sedan förklarade för oss att pressen och den ”fria yttrande-rätten”, alltså yttrandefriheten, är helt olika och av varandra oberoende storheter. En fri press kan samexistera med förtryck:

Naturligt nog; då öfverallt, hvarest en makt herrskar enväldigt, det må vara despoten eller massan, den fria diskussionen, enda vilkoret för lagligt framåtskridande, undertryckes, så att samhället i stället måste röra sig genom tidtals återkommande revolutionära ryckningar.

Hur är det då idag? Personligen skulle jag instämma med Erik Gustaf Geijer – tack för att jag plågar mig själv med att skriva en text om dagen vilket tvingar mig att forska och snoka och på så vis upptäcka vad exempelvis Geijer haft att säga i dagsaktuella frågor! – i för det första att pressens uppgift borde vara att försvara och göra sig till ett verktyg för yttrandefriheten och för det andra att man inte kan lita på att den utför sin uppgift eftersom den bara är ett ”medel” som anpassar sig till maktförhållandena.

Jag tycker det är på pricken. Den dominerande pressen i Sverige idag är ett ”medel” som har vänt sig mot sitt ”ändamål” där ändamålet är att främja yttrandefriheten och därmed det fria åsiktsutbytet och till slut sanningen.

Den här bloggen, ynklig, underfinansierad och svag, har i alla fall ambitionen att tillsammans med andra likasinnade media utgöra ett levande alternativ till etablerade media.

62 reaktioner på ”Patrik Engellau: Pressens roll

  1. Klara skriver:

    Tidigare gick journalisterna i polemik mot etablissemanget. Nu ÄR de så kallade MSMjournalisterna etablissemanget i form av den så kallade etablerade journalistiken.

    Dock tycks många MSM-journalister förlora jobb och positioner nu.

    Gillad av 1 person

    • Richard skriver:

      ”Dock tycks många MSM-journalister förlora jobb och positioner nu”

      Det är med gammelmedias konsumenter som med sossarnas väljare (svenska väljare, inte importerat röstboskap); de dör av ålderdom. Så det är inte konstigt att journalister förlorar sina jobb. Kundunderlaget minskar kontinuerligt.

      Så nu hjälper det inte att man gjort journalisthögskolan till en anstalt för vänsterindoktrinering, att privatägd MSM är monopoliserad av en liten klick med samma agendor som politikerna eller att man har kontroll över SVT.

      Därför försöker man ta kontroll över nätet genom olika sorters censur (Morgans lagändringar, deplattformering, m.m.) och oligarkägda företag som försöker monopolisera nyckelfunktioner (Google, Facebook, m.fl.).

      För att ordet ska kunna vara fritt måste alla slags monopol motverkas; statliga, överstatliga och privata. Det måste finnas maktdelning.

      Gillad av 6 personer

  2. Lettigimeerad Schournalisst Hej Hej skriver:

    Obs att detta nedan citerade skrevs 2016, hur är det idag?

    ”Det utbildas för många journalister
    1 000 nyutexaminerade journalister tar varje år plats på arbetsmarknaden. Samtidigt minskar jobben. Mot den bakgrunden slår utredaren av en ny rapport fast att antalet utbildningsplaster bör reduceras kraftigt.”

    Och obs att det inte står den bassiluskiska tandtroll-fabriken nedan, utan att det är en annan fabrik:

    ”Rapporten Journalistfabriken som har gjorts på uppdrag av Journalistförbundet presenteras i dag. Rapporten är den fjärde i Journalistförbundets serie om otryggheten i mediebranschen. Siffrorna visar att arbetsmarknaden är övermättad; antalet journalister som utbildas är för många och antalet jobb för få. Och de nyutbildade slåss om de lediga jobben med journalister som står utan arbete på grund av nedskärningar.”

    https://www.medievarlden.se/2016/12/det-utbildas-manga-journalister/

    Gillad av 1 person

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Då får de väl arbeta med något riktigt jobb istället?

      Rensa diken, sanera banvallar, klimatsäker ogräs- och skadedjursbekämpning, städning, dagisfröken, montör inom restaurangbranschen (det är ju det du får på vanliga restauranger; monterad, inte lagad, mat), kassabiträde i nattöppen jourbutik, bensinmacksföreståndare, trafikvärd (alltså konduktör/biljettkontrollant), elevassistent i utsatt område, nattskötare inom psykiatrin, tidningsbud, brevbärare, ordningsvakt/väktare/entrévärd, croupier, servitris, mattvätt, fönsterputsning, hushållsnära tjänster som trappstädning, och så vidare. Eller så får de väl köa hos Samhall och OSA? Jag hade gärna hört vad en journalist från Kungsholmen eller Söder, eller Örgryte eller Limhamn-Bunkeflo tyckt om att jobba heltid utan inflytande över vare sig arbetsuppgifter, tid, schema eller något annat, för s:a ca 14 000:- före skatt, inklusive kvällar, helger och nätter.

      Du vet, alla de där små grå osynliga människorna som bara utgör bakgrund mot Den Stora Journalistens liv; alla vi som har eller haft jobb, inte karriär.

      De är så välkomna så i gemenskapen här under samhällstrappan till bättre folks våningar. Klassresan går ju som bekant tur-och-retur.

      Nej, jag och min frygiska mössa av folie tror att den där utredningen mer handlar om en viss desperation i hur man skall behålla status och lön artificiell hög – är det något folk med karriär inom politik, stat eller media/kultur inte vill så är det konkurrensutsättas.

      Eller ha prestationsbaserad lön…

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      Gillad av 3 personer

  3. M skriver:

    Pressen som medel för att uppnå något är en fin utgångspunkt. Detta något måste kunna formuleras som en modell med ägarintressen bakom, men också som uttryck för kommersiella intressen (lösnummer, reklam). Detta något måste vara den uppgift media ägarna definierar för sina media och sannolikt styrt av att man vill hålla sig väl med olika intressenter och samtidigt vidmakthålla eller utöka sitt omfång. Vilka är intressenterna?
    – Ägare
    – Reklamköpare
    – Prenumeranter
    – Ledning (ledarredaktion)
    – Statsmakter
    – Politiker
    – Medarbetare
    – Befolkningen i stort
    Intressant är ju också om man ska se olika mediaprodukter som konkurrerande eller samarbetande. För att vidmakthålla sin position samarbetar man nog i praktiken och följer ett gemensamt spår. Det är riskabelt att avvika. Men om man inte avviker blir man samtidigt ointressant och lik alla andra. Men konsensus tänkande tar över. man vinner kontroll över marknaden och konkurrenter och även över de olika intressenterna, som inte förväntar sig annat än det dagliga och inarbetade. För att sticka ut och visa sitt värde så är man skandalobservant, vilket också innebär ett hot för vissa intressenter. Håll er på mattan annars sätter vi igång ett drev. Likaså kan en och annan icke konformist legitimera huvudbudskapet

    Gillad av 1 person

  4. Törnrosa skriver:

    ”Den här bloggen, ynklig, underfinansierad och svag, har i alla fall ambitionen att tillsammans med andra likasinnade media utgöra ett levande alternativ till etablerade media.”

    Och det gör ni bra.

    Man kunde inte lita på att alla journalister ”gjorde sitt jobb” i alla lägen. Men det fanns – åtminstone på min tid – en konkurrens. Presstödet infördes och många orter hade därmed både andra och tredjetidningar som folk kunde vända sig till om de kände sig illa behandlade. Jag jobbade på förstatidning och vi fick allt skärpa oss utan något extrastöd.

    Det jag ser av MSM i dag är utslätat, snuttifierat och propaganda. Gitter inte engagera mig i vare sig tidningar eller radio och TV. mvh

    Gillad av 6 personer

  5. Lars Bernhoff skriver:

    Traditionell media, dvs tidningar och Public Service lever på förutsättningen att det finns en ägare som betalar vilket för tidningar är prenumeranter/lösnummerköpare om möjligt och annonser. Tidningsläsandet minskar. Förutsättningarna är därmed inte sådana att pressen kan svara för yttrandefriheten generellt när den dessutom inte har utrymme för alla åsikter. Det innebär inte heller att den generellt motarbetar sanningen, men den har inte ens ambitionen att ta på sig rollen som bevakare av yttrandefriheten. Public service har inbyggda uppenbara svårigheter att bevaka yttrandefriheten i någon större utsträckning.

    Förhoppningarna ställs allt mer till nya media som tex bloggar, men för mig är Kvartal.se och Ledarsidorna.se ett bra exempel på att i allt försöka vara oberoende och släppa fram många olika välgrundade åsikter från kunniga journalister och representanter från tex forskningen. Lovvärt och viktigt. Kvalitetsbloggare typ DGS växer i betydelse men får självklart finansieringsproblem. Vi som donerar måste göra det utöver att ha kvar prenumeration på vanliga tidningar, de innehåller ju mer än åsikter dvs tex nyheter.
    Ledare är bland det minst lästa i en tidning generellt och det är främst bland de äldre som ledare läses. https://som.gu.se/digitalAssets/1453/1453876_27-andersson-o-weibull–hur-l–ser.pdf. Tyvärr den grupp som har minst andel riksdagsmän. Färre äldre trots att vi blir friskare och äldre!

    Den kommersiella verkligheten är grym och tränger undan seriös journalistik. Om de yngre hämtar samhällsinfo från främst tex Facebook så är det i högsta grad oroväckande.
    PEs konklusion innehåller allt för mycket sanning. Kvalitetsmedia och kvalitetsbloggare på nätet är nödvändigt för att stärka yttrandefriheten och initierat åsiktsutbyte. Vi måste hjälpas åt att få dem att överleva.

    Gillad av 3 personer

    • Bo Svensson skriver:

      En verklig kvalitetsblogg kunde det bli, om man fick betala ett öre per nedslag, så att man fick starkare incitament att bara skriva när man hade något att tillföra och kortfattat. – Då blev det intäkter för att bekosta snabbare kontroll av inläggen som kunde släppas genom snabbare och ge bättre flyt i meningsutbytet.

      Jag följer redan de reglerna och bidrar ungefär som jag skulle få göra om de redan gällde.

      Gilla

    • Gunnar Eriksson skriver:

      En ideskapelse / konstruktivitet : pensionerade journalister borde vara en slumrande ärlig faktabas för folket. De kan skriva fritt utan drabbas ekonomiskt med avskedande . Ja , om de vill ställa sig i opposition till fejkade nyheter . Föreslår att tidningen namn blir : FEJKNYHETER eller FEJKNYTT !

      Gilla

  6. Vaknauppnu skriver:

    Du gör ett strålande jobb Patrik! Vi är många som tycker det och är tacksamma för denna oas i öknen. Det finns nu ännu en anledning för att uppmana oss alla läsare av denna blogg att bidra för att trygga inflödet av medel för denna bloggs högre syften. Påminn oss gärna om den Patrik:)

    Gillad av 2 personer

  7. Eva Danielsson skriver:

    Ja, den romantiska idén om etablerade media som försvarare av yttrandefrihet, sökande efter objektiv sanning och granskare av makten, kan vi skrota. Vi tvingas betala för SVT och SR och dagspress via skattsedeln. Journalister hämtas från de välindoktrinerades led plus att de vet att deras utkomst och karriär är beroende av staten, dvs av regeringen, allltså ett inbyggt korrupt arrangemang.  Regim-media har pengarna och tiden och mängden kanaler på sin sida. Och hamrar in maktens tvärtomberättelse om vad som sker.
    I detta krig om vår civilisations vara eller inte vara.
    Så just nu skulle det vara bättre för samhället att skrota public service och slopa presstödet. Om man skulle vilja ha något slags fungerande demokrati.
    DGS och liknande bloggar och andra forum må vara små och fattiga, men de ger många av oss styrka att inte ge upp om vårt förstånd, att veta att man inte är ensam om sin verklighetsuppfattning. Alternativa media ger också hopp om att många bäckar små kan bli en å som till slut påverkar tillräckligt många människor för att det ska börja hända något. Åt rätt håll.

    Gillad av 13 personer

    • M skriver:

      TV3, TV4, TV5, TV6, TV7, TV8, TV9, TV10, TV11, TV12 är privata. Räcker inte det? DN, SVD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgsposten, Norrköpings tidningar, LT, LV, Omni, DI, Veckans Affärer, Privata Affärer, Avanza, Handelsbankens web ekonomi är privata. Räcker inte det?

      Myndigheters och företags websidor är publika, räcker inte det?

      Partierna har websidor, räcker inte det?

      Du predikar en lösning, men för vilket problem?

      Gilla

      • Eva Danielsson skriver:

        M
        Förutom DN som är den största dagstidningen, så får övriga tidningar statliga bidrag,  SvD i storleksordning 60 miljoner per år. Från början motiverades presstödet med att det var bra om fler än de största nyhetstidningarna skulle kunna överleva, det behövdes lite konkurrens. Med tiden kanske presstöder blev den viktigaste inkomsten för många mindre tidningar, och vem vill bita den hand som föder en. (Tänk ETC:s tricksande dessutom)
        För att se andra kanaler än SVT och TV4 krävs särskilda abonnemang. Det kanske många kostar på sig. Men jag tror också att det ändå är just SVT o TV4 som har flest tittare, men jag kan ha fel i det. Och SVT liksom SR påstod i alla fall innan skattefinansieringen infördes, då det fortfarande gick att smita från TV-avgiften, att de var äkta oberoende och objektiva  kanaler. Jag orkar sällan titta mer än fem minuter, men mer behövs inte förrän programledare och nyhetsuppläsare lyckats föra fram stöd för klimathotshetsen samt kritik mot SD i någon form. Oftast som något självklart och färdigdiskuterat.

        Jag skulle vilja dra in allt skattestöd till public service och övrig press och må bästa media överleva på vad läsarna/tittarna betalar ur egen ficka plus reklamintäkter.
        I yttrandefriheten namn och med chans till större objektivitet, flera perspektiv och rentav en vital debatt om riktiga problem, med riktig journalistik….
        Om någon rik svensk person eller ett svenskt företag vill driva media för sina slantar så vet man ju åtminstone vems intressen som då bevakas och skyddas.
        Ett avvecklande av alla bidrag till föreningar, samfund och studieförbund o d, med vidhängande myndigheter, bör förstås ske samtidigt.

        Gillad av 7 personer

      • M skriver:

        Visst, jag förstår din reaktion på SVT/SR, men jag frågar fortfarande efter vilket problem du försöker lösa med tanke på den uppsjö av privata medier som finns och som inte heller har stöd i nämnvärd utsträckning exempel på det är TV4 och DN. AV någon anledning så förmår inte de privata alternativen erbjuda kvalitetsjournalistik trots att de har både prenumeranter och reklamintäkter. Om nu SVT/SR är så usla (vilket jag i mycket håller med om) så skulle väl konkurrensen svart göra dem obsoleta? Förvisso har de privata alternativen färre betalande kunder, men ändå har t.ex TV4 råd med nyheter, morgonsoffor, TV4Fakta och likadant är det med Aftonbladet och Expressen. Förvisso har man svårigheter med finansieringen och det hänger ju mycket på att betalningsmodellen låser prenumeranter till en tidning, men trots det så är det väl så att när man jämför den förhållandevis billiga skatten/avgiften för SVT/SR per person med den möjliga konkurrensen så förefaller inte problemet med usel journalistik i första hand bero på stats stöd eller brist på finansiella resurser. Så vilket problem försöker du lösa?

        Jag vill inte käfta egentligen om detta, men jag tycker det är väsentligt med en rimlig diskussion om media eftersom jag delar din åsikt om att det ser för jäkligt illa ut (men inte i alla delar).

        Gilla

      • Redaktionen skriver:

        Så är det. En tankevärld som är kulturellt förankrad kan inte förändras på kort sikt med pengar. Folks, inklusive journalisters, uppfattningar går inte att köpa. Det är ett luttrande faktum.

        Patrik

        Gilla

      • M skriver:

        Fredrik, det du säger om fria är väl pudelns kärna. Så länge de för agenda journalistik och önskar påverka samhället i den ena eller andra riktningen kan de väl aldrig bli fria utan måste ha uppbackning av någon maktbas exempelvis åsikter och tankar som förs fram av partierna i Sverige riksdag, Svensk Näringsliv, LO, ägaren, privat eller statlig osv. Det juridiska systemet anses ju oberoende, vad skulle hända med det oberoendet om de började köra på med egna agendor? Vad jag kan se så är det väl endast ett renome som skaliga, faktaorienterade, rapporterande media om tillståndet i landet som kan ge ett oberoende, att avhålla sig från och avslöja propaganda och skeva vinklingar och snett nyhetsurval. Den verkliga makten i samhället ligger hos resursstarka organisationer och ägare. Media är ju också en outnyttjad plattform för expertis från olika institutioner som nationalekonomi eller juridik eller ekonomisk historia eller psykologi dvs klargörande beskrivningar av tillståndet i världen, men det har ju också urartat till braskande vinklingar och inlägg. Det finns tyngre kunskap därute än vad journalister själva förmår tillhandahålla.

        Som det är nu så sprattlar väl media i en situation de själva skapat med succesivt alltmer urholkade intäkter och konkurrens från andra informationskällor som bloggar, institut mm ersätter. Ändå så behöver vi saklig och pålitlig information, det är ju grunden för medias existens, inte agendajournalistik (som lilla Greta). Men kanske det bara är sportsidorna i Expressen som drar?

        Gilla

      • Eva Danielsson skriver:

        M och redaktionen
        Jag är inte kunnig eller speciellt intresserad av mediafrågor, men jag tänker ändå att det är osunt med statlig finansiering av public service. Hur bildas själva kulturen och den politiska inriktningen inom public service? Har det ändå någonting med utnämningar till styrelsen och tillsättningar av chefstjänster som i sin tur anställer resten av personalen, att göra? Eller finns det bara redan vänster/mp-programmerade att välja på? Kulturen bestäms i så fall redan av vilka som söker sig till utbildningar inom media vilket kanske endast härmande, trångsynta och upplysningsfientliga ungdomar gör? Så public service kanske inte kan bli annat än en megafon oavsett typ av finansiering.
        De enstaka journalister som har försökt gå emot vänsterkulturen inom DN , t ex Barbro Backberger (Julia Caesar) och Bengt Olsson, har ju fått känna på hur utrensningsmekanismer fungerar i alla fall. Man går inte emot ägarnas linje ostraffat.  Det gäller på DN men inte för public service? Ja, jag har väl fel i det då.
        Vilka äger då SVT/SR? Svenska folket egentligen, men den generöst tilltagna budgeten  administreras av staten, regeringen. Men det skulle alltså inte ha betydelse för kulturen och vilka åsikter som public service levererar? Så halva befolkningen får stå ut med den andra halvans åsikter genomgående i alla sorts program, eftersom mediefolk har sin kultur och sina åsikter oavsett vilka som sitter i regeringen och ”äger” det medium de är anställda inom? Även under ett lite längre tidsperspektiv? Åååkejj.
        Att söka sig till betalkanalutbudet eller inte, så länge både SVT och TV4 finns ”gratis” är ju en annan frågeställning. De som aktivt av sig själva söker olika perspektiv kan hitta många privatdrivna media inkl s k alternativa media. Jag är ändå inte riktigt nöjd med att det som folk i allmänhet serveras för sina skattepengar (och därmed inte tvingas göra ett aktivt val), och som presenteras som objektiva och oberoende kanaler, i själva verket är så ensidigt vinklat, det är inte saklig och pålitlig information, tyvärr. Men det skulle alltså inte bli någon skillnad i journalistiken även om de t ex gjordes om till betalkanaler. Åååkejj.
        Fast då skulle jag kunna välja bort att betala för dem och det gör skillnad för mig i alla fall

        Gilla

      • M skriver:

        Eva, jag håller helt med om att det har betydelse hur man tillsätter ledning och finansieringen som sådan, men jag tror att den klassiska intressentmodellen ger ett bredare perspektiv (se mitt inlägg tidigt längre upp). Jag tror inte heller att utbildningen har så stor betydelse för att forma kulturen inom media institutionerna, betydelse ja, men praktiken och erfarenheten och kulturen inom dessa institutioner är mer väsentliga. Det tar tid att bli professionell och utbildningen är en grund. Kultur sprids ju även vitt inom samhället

        Budgeten tas ju av riksdagen, men som ett paket, så SR/SVT ingår i denna, men jag är inte säker på hur avgiften bestäms, om det görs separat av riksdagen vid sidan av budgeten?

        Om något är offentligägt eller privat ägt är ju i sig ganska ointressant, du far efter att man kan rösta med fötterna och avstå privata alternativ, men jag är ganska övertygad om att en grundläggande media rapportering och även andra gemensskapsgivande program har en extern dimension vid sidan av lönsamhetsintresset, är ett samhällsintresse och jag tror att Sverige är för litet, för få invånare, för att framgångsrikt kunna få fram stora privata media koncerner som förmår konkurrera. Redan idag har vi en oerhörd dominans av Bonniermedia och en pågående konsolidering av mediaföretag och denna av Bonniers monopolistiska konkurrens tränger in även i Public Service eftersom ledning och medarbetare måste hålla sig anställningsbara även utanför bolaget. Likaså är det internationella och svenska nyhetsbyråer (TT, Reuters,AP m.fl) som står för mycket av nyhetsmaterialet (ofta dessutom åsikter kopierat från New York Times).

        Även privata oligopol kan driva agendor och det ser vi ju hos DN i många avseenden. Konkurrensen ökar ju nu dessutom efterhand med olika web platser och sociala forum för diskussion så jag tror inte att situationen kommer att se likadan ut om tio år. Utländsk media är ju också tillgänglig på ett sätt den inte var för femton år sedan, särskilt för de som kan hantera engelska. Situationen förefaller likartad i USA (mer av hörsägen) med stora svårigheter för media och nedläggningar och en koncentration inte minst CNN och Fox. Dessa driver agendor från sitt håll.

        Dessutom så är det ju så att trots förfallet är SVT/SR mest pålitliga och ger i grunden den information som andra mediaprodukter kopierar, kommenterar mm och då med mindre kostnader för det (men de är svaga). Du skrev innan att är det privat så vet du vilka åsikter man står för? Det är ju inte säkert eftersom den information som utelämnas har man inte och förövrigt gäller väl det även SVT/SR?

        Styrelsen för SVT/SR har stor betydelse och utses av regeringen och har att leverera enligt regleringsbrev eller vad det nu kallas i sammanhanget. Senaste ordförande jag minns var Mats Svegfors, gammal chefredaktör Svenska Dagbladet. Till styrelsen utses proportionellt för olika svenska organisationer. Styrelsen tillsätter VD.

        Oavsett politisk uppfattning så kommer många att reagera på vad man anser vänstervridet eller högervridet. Vi är nog lika dompterade ideologiskt från vänster såväl som höger. Man drev ju länge från borgerlig sida avreglering av TV marknaderna och det blev ju resultatet. Man ville ha ökad konkurrens. Men marknadskrafterna har uppenbarligen inte löst problemet med kvalitet och rapportering.

        Jag tror man bör behålla Public Service och se dem som kvalitetskonkurrent till privata media (som man dessutom hållit under armarna med statsbidrag, vilket jag inte tror är av en sådan storleksordning att de styrs av regeringens åsikter – det finns trots alt en tradition att undvika ministerstyre, men givetvis håller sig media inom ramarna för vad deras intressenter tål, det är faktiskt förvånande hur dreven går kring politiker och regeringsfrågor mellan varven.

        Jag tror att man borde förändra styrningen av Public Service, kanske lägga den under riksdagen ungefär som Riksbanken, som har lyckats bevara ett oberoende, med ett fullmäktige från de olika partierna som utser styrelse, godkänner VD och sektionschefer på nivån under VD (på förslag från VD) och ger dessa tidsbegränsat mandat och utser äldre, kvalificerade, meriterade personer som har nära till pensionen för att säkerställa oberoende (Mats Svegfors blev ju landshövding sedan, den egna karriären och reträttposter är viktigt). Men det är en skiss från min sida, det finns säkert rimliga invändningar. Egenintresse från mediabolagen styr mycket av debatten i Sverige. Media utredningen lade ju förslag om att branschen skulle utse kommite för bedöma medias kvalitet och om de var berättigade till statsmedel…orimlig tro på branschen, granskning måste ske av instanser utanför branschen.

        Hursomhelst är mediabranschen under stort förändringstryck nu, inte minst pga den tekniska revolutionen, Papperstidningen är på väg bort. Nya aktörer kan slå sig in och nya format presenteras. Jag tror det är väsentligt att stödja media under den omvandlingen för att på sikt ta bort statsstöd och att behålla Public Service.

        Man ska också ha i minnet att media och politikerna lever i symbios! Politikerna står för nyheterna! Media når folket!

        Gillad av 1 person

      • M skriver:

        Fast om man verkligen kan säga att det är vänster som dominerar SVT/SR är jag inte säker på, det beror på hur man definierar vänster, jag tycker snarare det är någon slags kombo av nyliberala miljöpartister med patos att påverka och förändra människors värderingar! Är det vänster? Inte i traditionell mening. Är t.ex. miljöfrågan vänster? Knappast. Är svensk utrikespolitik vänster eller höger förutom dumheter som att regeringen erkänner Palestina och media rapporterar om det utan att påpeka att folkrättsligt krävs att man har kontroll över territoriet? Det drog med sig en det parlamentariker ute i Europa, men om jag minns rätts så var det inga som beslöt hänga på. Jag tycker problemet är att de lägger fokus på egen moral och snyfthistorier (för att inte prata om barnprogrammen förståss,,) istället för att hålla en hög nivå på rapportering och hur väsentliga analytiker ser på företeelserna. Mycket fokus på lilla Greta… Och kulturnyheterna ska vi ju inte prata om. Dagliga doser av hur fantastiskt bra det är med invandringen. Men är det verkligen vänster? Är det inte globaliserad nyliberal morla? Och i praktiken…ointressant, men det stör jämnmodet. Går inte att se på. Har förövrigt sluta följa nyheter på TV om det inte sär så att något hänt och jag är intresserad av bilder därifrån. Dessutom störande med narcissistiska kvinnor som kromar sig och utstrålar att de minsann är så duktiga…

        Gillad av 1 person

  8. Thomas Ek skriver:

    När president Trump lämnar Vita Huset, då kommer MainStream Media falla ihop likt ett korthus. Vad som sker därefter är svårt att säga. Skilda ideologiska plattformar orsakar redan idag vardagliga spontana våldsaktioner bland ”vanligt folk” i USA. Vi lever i en omvälvande och intressant tid.

    Gillad av 2 personer

  9. Tomas skriver:

    Någon enstaka gång kan man finna rester av journalistens tänkta uppgift att granska makten. Nu när Bilan har fått falla hos SVD (och man unnat en ofrivillig finansiär som jag att läsa en olåst ledare) finner man idag Kärkkäinen som milt men obönhörligt sågar den oduglige justitieministern, som obönhörligen försöker begå mord på delar av det fria ordet.

    Gilla

  10. Benny skriver:

    Kan meddela att i Ryssland är media betydligt mer frispråkiga än här i Sverige! Media i Sverige kan inte annat än beskrivas som regim-media. Man låtsas även att SR, SVT skulle vara fria och oberoende vilket ju bara är en nonsensfloskel utan innebörd. Verkligheten visar något helt annat..

    Gillad av 6 personer

  11. Rikard skriver:

    Hej.

    Pressens roll?

    Att trycka till så att det blir tillplattat, och ingen sticker opp.

    Att skriva att ”hund bet man”; inte ”man bet hund”. Normalkonsumenten vill veta att världen fungerar så som han blivit lärd, och så som hans sociala grupp säger att den är; inte hur den verkligen ser ut eller fungerar.

    Det vill inte de som pressar på och håller trycket i flödet högt heller.

    Du vet att det är en viktig nyhet om pressen skriver om det; pressen är ju det som skriver viktiga nyheter.

    Fundera på den ett slag, så ser du att journalistisk alltid skall stavas propaganda, i alla tider.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gilla

    • Christer E skriver:

      Det är en rejält stor kam att dra allt över, att jämställa journalistik med propaganda.
      Visst finns sådan typ av journalistik (The Sun, Daily Mail, Aftonbladet, P3 (fast jag lyssnar i princip aldrig, så jag kan ha fel här), Fox News, etc.). Dagspressen ser ut att ha sämre kvalitet än de mer analyserande skrifterna. Som du skriver, ”man bet hund” är betydligt mer uppseendeväckande än motsatsen, dvs den journalist som vill ha ”clicks” letar efter den sortens händelser.
      En anledning till den lägre kvaliteten kan vara resursbrist, att normaljournalisten inte längre har (eller får) tid till längre analyser. En annan förklaring kan vara de nya artikelskrivande robotarna.

      Någon nämnde kvartal.se som ett utmärkt alternativ/komplement till klassisk journalistik och jag håller helt med. Därutöver finns analyserande periodiska skrifter, t.ex. The Economist (har bra analyser, men jag håller inte alltid med om slutsatserna), The Atlantic (intressant att när den tidningen har ett intressant reportage, så dyker samma ämne ofta upp i den svenska pressen).

      Med den internationella/globala miljön vi alla numera marineras i, är det närmast ett medborgarfel att inte ta del av åtminstone delar av den utländska/internationella journalistiken.

      Gilla

      • Bo Adolfsson skriver:

        Bland propagandajournalistiken glömde Du Guardian, Det Spiegel, New York Times och Washington Post.
        Har dessa någonsin uner tre år haft ett positivt reportage om president Trump? Detsamma gäller SR och SVT oftast tar från dessa när det gäller Trump.

        Gilla

      • Christer E skriver:

        @ Bo Adolfsson
        En märklig logik, att negativa skriverier om Trump automatiskt definieras propagandajournalistik.
        Kan du inte tänka dig möjligheten att när så många tunga skrifter har så mycket kritiskt material om just Trump, att det kan finnas fog i detta?

        F.ö. hade The Atlantic för ett par nummer sedan hela framsidan prydd med texten
        IMPEACH

        Gilla

      • Stefan Sewall skriver:

        Christer E skrev: ”Det är en rejält stor kam att dra allt över, att jämställa journalistik med propaganda.”

        Håller inte med om detta.
        -Man måste inse att ALLT, ALLT, ALLT ÄR PÅVERKAN och har propagandaeffekt i nyhetsprogram och debatt- och samhällsprogram.

        Framför allt urvalet. Vilka ämnen och frågor man tar upp. Vilka man väljer bort eller minimerar.
        Sedan hur man behandlar ämnet, från vilken utgångspunkt, med vilka följdfrågor, som därmed blir reportern slutsatser. Vilka experter eller auktoriteter man väljer att intervjua eller citera vars åsikter får komma till tals och vilka som väljs bort.

        Nyhetsuppläsarens tonfall och ansiktsuttryck avslöjar helt hur redaktionen i fråga ställer sig i ämnet. Jag har varit uppmärksam på detta sedan 1962.
        Jag minns t.ex. nyhetsankarets chockade, mkt ledsna ansikte när ett plötsligt meddelande kom in mitt under Aktuellt, fem i åtta, om att Kennedy blivit skjuten, nov. 1963. Helt klart tyckte redaktionen bra om Kennedy. Sven Lindahl personifierade Aktuellt då, tror jag.
        Jag undrar hur ledsna nuvarande rapport-uppläsare skulle se ut om Trump skulle bli skjuten.

        Proportionerna mellan olika ämnen: När en fråga får dominera med långa inslag och återkommer envist ofta i nyheterna, visar kanalfolket att detta ämne är mkt viktigt, och med vilket de vill bry de röstberättigades hjärnor. Tjatar de om miljön varje dag som förstanyhet ökar stödet för MP. Skulle de varje dag börja nyheterna med långa reportage om vardagsbrott och hemska överfall och gruppvåldtäkter och sådant elände, så skulle SD eller M vinna väljare.

        Många frågor är mindre viktiga och blir snabbt avklarade eller förtigs helt. Många samhällsproblem ignoreras och tigs ihjäl till folks förtvivlan.

        Man har en agenda, vilket märks, när man kritiskt långtidsobserverar och jämför med andra länder.
        På 70-talets andra hälft var arbetslösheten den viktigaste fråga som fanns, kunde man förstå eftersom varenda rapportsändning innehöll en massa babbel om arbetslösheten 1976-1980. Vänsterfolket på rapport hatade väl Fälldin/Bomanregeringen och ville max-köra vänsterns favoritfråga för att sänka borgarna. Läget i Kambodja fyllde inte nyheterna 1976-77. Det framgick först långt senare att Khmererna mördat 25-30% av befolkningen.

        Varför pratas jättemycket och jätteofta om ett litet problem, medan stora samhällsskeenden inte eller mycket litet blir berörda? Pedofiler var på tapeten runt 1995 t.ex.. Då verkade det som var tredje man var en ondskefull pedofil. Varenda aktuellt/rapportsändning tjatade länge och väl om pedofiler. Alla dagis blev farliga spioncentraler. Hade man små döttrar på dagis fick man akta sig så att barnen inte skulle säga något som kunde uppfattas som sexuellt. Man kunde inte krama sina små flickor, utan man fick hålla armlängds avstånd och vara ordentligt påklädd även i badrummet. Oskyldiga män blev anklagade för pedofili och incest och fängslade pga absurda övertolkningar av hysteriska dagisfröknar som anade pedofilugglor i varenda mosse.
        Den växande mångkulturen och ev. kulturkrock-risker och olika aspekter på detta förtegs t.ex. så att jag inte förstod omfattningen förrän långt senare.

        Jag minns mycket väl hur TV-nyheterna var utan signifikant politisk agenda 1962-1967. Vietnamkriget rapporterades utan USA-hat, tex. till en början Jag minns hur man visade filmbilder på 100 000 tals flyktingar som vandrade från Nordvietnam till syd. Katoliker och buddhister och antikommunister. Det beskrevs som det var. De flydde från kommunismen och ville leva i frihet från kommunism.
        Det var mycket om Algeriet och Cypern med ganska neutrala kommentarer. Det var Biafrakrig utan påtaglig slagsida. Sexdagarskriget i Israel 67 blev skildrat utan Israel-hat.
        Moshe Dayan var närmast en hjälte, fick jag uppfattningen.
        IRA bråkade lite senare och svenska reportrar tog inte tydligt ställning för dessa som sköt och bombade utan sans och vett.

        Berlinmuren skildrades som den var 61-67. En kommunistisk mordisk flyttspärr mot de egna medborgarna med dödsstraff för flyktförsök. Inga undanflykter eller relativiseringar av DDR-vakternas avrättningsskott mot tyskar som ville till väst. Ingen vänster-bias före 1967.
        USA:s rymdprogram 61-69 beskrevs positivt med beundran och framstegsvänligt, och inte surt, förminskande och Amerika-fördömande som det skulle idag.

        -Det handlar inte om pengar, prenumeranter eller tittare. Det handlar inte heller om kvalitet, om reportagen är skickligt utförda, med slugt framtagna avslöjanden, eller inte.

        Det handlar om vilka sympatier redaktionerna och reportrarna har, och om de vill vara neutrala eller inte. Och det vill de inte eftersom de i grunden är vänstervridna personer till 90%.
        Framför allt vad de väljer att prata om och hur de säger det.

        Gillad av 1 person

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Det handlar inte om en stor kam, utan om fakta.

        Den information någon väljer att trycka eller sända har valts ut bland annan sådan efter vissa kriterier, och har valts ut av någon person med vissa instruktioner om hur denne skall diskriminera i flödet. Informationen har bearbetats för att presenteras så att den ger avsedd effekt. Detta gäller all nyhetsrapportering, under alla tider, utan undantag.

        Nyheter som bekräftar din värdegrund och det du anser dig veta (särskilt det du omedvetet anser dig veta) accepterar du som mer trovärdiga (inte med nödvändighet kompletta, objektiva eller sanna utan just trovärdiga) och låter påverka dig mer än sådana som går på tvärs med din förutfattade mening. Om det sedan handlar om privatisering av apotek eller bruket av glyfosat, eller om rätt låt vann är egalt.

        Nyheter som strider mot din uppfattning (och/eller kunskaper) granskas hårdare, mer kritisk och blir ifrågasatta inte bara på teknisk saklig grund, utan även moralisk och normativ.

        Du och jag och alla andra fungerar på detta sätt, utan undantag. All nyhetsrapportering är propaganda, till och med när syftet endast är att rapportera: urvalet och formuleringarna är valda med politiska och normativa hänsyn, som sagt.

        Begrunda följande hypotetiska rubriker:

        ”Varför strejkar inte arbetarna?” respektive ”Varför strejkar arbetarna?”.

        Inte ens så korta enkla konstruktioner saknar propagandavärde.

        Den första antyder att arbetarna borde strejka; att de har skäl att göra så men av någon anledning inte gör det. Den andra antyder motsatsen. (Dock: beroende på ingress, bildsättning och brödtext kan endera rubriken lätt förbytas till motsatt position, men är lik förbaskat propaganda och politisk.)

        Så jo, kamrat Christer E, all nyhetsrapportering och all information över nivån tekniska manualer och bruksanvisningar är i någon mån propaganda. Att tro på objektiva källor eller saklig och opartiska rapportering i referatform är att göra sig mer mottaglig – något vi gärna gör då bekräftelse av hos individen redan grundade föreställningar om världens beskaffenhet stärker känslan av tillhörighet med gruppen (vilken kan vara tämligen abstrakt och hypotetisk, men det bryr sig hjärnan inte om): hund biter man är vad du vill läsa, inte man biter hund. Frasen syftar på den funktion jag beskrivit här.

        Fundera på i vems intresse idén om opartiska, objektiva och sakliga media är.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        Gilla

      • Christer E skriver:

        @ Benjamin
        Läste tidigare idag att USA är på väg mot den längsta perioden av ekonomisk uppgång (index ökar varje månad) sedan mätningarna början, 121 månaders kontinuerlig uppgång.
        121 månader motsvarar ungefär en åttondel av Trumps regeringstid.

        Kan den lilla åttondelen förklara den amerikanska uppgången som någon av Trumps åtgärer?

        PS. Ska försöka svara Stefans långa kommentar i morgon; nu går jag och lägger mig.

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Christer E, du är tydligen omedveten om Operation Mockingbird som pågått ända sedan andra världskrigets slut?

        Operation Mockingbird som lanserade CIA:s uppfinning ”konspirationsteoretiker”?

        Operation Mockingbird som startades via Washington Post och som sedan via AP spred sig till all etablerade medier?

        Operation Mockingbird som innebär att alla nyhetsuppläsare läser från samma teleprompter?

        Operation Mockingbird som hatar Trump och utnämnde Hillary Clinton till ”Madame President” på sin förtryckta förstasida?

        Gilla

      • Christer E skriver:

        @ Rikard
        När jag bodde I Stockholm gick jag då och då på teater. Ganska snabbt lärde jag mig hur olika recensenter beskrev pjäserna och märkte att uppfattningen hos recensent A stämde bra med min egen uppfattning, medan absolut inte B:s uppfattning. Skrev alltså A positivt om en pjäs borde den vara sevärd för mig, men en positiv recension av B antydde att det inte var något att slösa tid och pengar på.
        Det kan man kalla ”mjukdata”, personliga och subjektiva omdömen.

        Under 60-talet cirkulerade en smårolig historia om att Kennedy och Chrusjtjov tävlade och Kennedy vann. I sovjetisk press beskrevs det med att Chrusjtjov kom tvåa och Kennedy näst sist.

        Med dessa två berättelser vill jag bara visa att det mesta som skrivs präglas av skribentens egna uppfattningar (eller påtvingade uppfattningar). Ett torrt matematiskt bevis är nog det som kommer närmast det vi kallar objektivitet.
        ¨Det är så jag uppfattar ditt svar på mitt inlägg om den ”stora kammen”; inget konstigt med det resonemanget.

        Jag är EU-vän och läser gärna skrifter som i stort hyllar EU-bygget, t.ex. The Economist (svagt EU-vänligt), The Atlantic (egentligen EU-neutralt eftersom det är en amerikansk tidskrift) och en del utländsk press (EU är ju ett icke-ämne för svenska politiker och för den svenska pressen). Det gör att jag håller för troligare fakta som presenteras av Economist och Atlantic än fakta som går att läsa i Aftonbladet (subjektivt, visst, men som du skrev, så fungerar i princip alla).
        För att ta del av EU-kritiska omdömen läser jag DGS-bloggen och skriver lite då och då.

        Slutsatsen (min slutsats) blir att det krävs en hel del ansträngning för att kritiskt kunna granska ett journalistiskt alster. Att slutet är nära pga människans CO2-utsläpp eller att invandringen av muslimer gör att Sverige som nation är på väg att försvinna, är exempel på utsagor som direkt kan avföras.

        Logiken kan ibland ställa till med en del spratt. Så är detta påstående helt sant, att om alla kineser ställde sig på var sin stol och sedan samtidigt hoppade ner, skulle det generera en jordbävning på minst magnituden 8 på Richter-skalan.
        ”Med det pågående stora inflödet av muslimer till Sverige, är landet bortom räddning” är ett absurt påstående men likafullt sant (enligt predikatkalkylslogik).

        Gilla

  12. Fredrik Östman skriver:

    Bravo! Låt oss hävda den fria yttranderätten! Låt oss verka för att Tommy Robinson frias och hans domare fängslas! Låt oss verka för att de säkerhetspolisiära trakasserierna av de tyska identitärerna upphör och även där de ansvariga bestraffas! Leve den fria yttranderätten!

    Gillad av 12 personer

  13. Aha skriver:

    Det torde stå tämligen klart att etablissemanget med bistånd av media flyttar fram positionerna för minskad yttrandefrihet (inkl åsiktsfrihet). Metoden är bl.a. att hänvisa till den allom bekante allas lika värde. Media jamsar med där enskilda profilerade riksjournalister såsom Lindström och Wiman intar förstahands roller.
    Som i diktaturer finns det en beredvillig grupp av mediapersonligheter som spelar med makten. Gäller också kulturpersonligheter och kändisar. De förment progressiva är censurivrare.

    Situationen är besvärande. Ej belevad kritik av muslimer leder till åtal. Blasfemi är ej tillrådligt när det gäller kritik av Muhammed.
    Kritik rubriceras som hat och hot. Krafter vill begränsa hatmöjligheterna. Det egna hatet som består i att kalla folk för rasister, främlingsfientliga och nazister och annat kreativt räknas dock inte som hat.

    PK-isterna framstår som idioter dock ack så farliga för demokratin.

    Gillad av 2 personer

  14. Vax skriver:

    Underfinansierad, jag sätter in en hacka.
    Förnuftets röster måste stödjas.

    https://samnytt.se/mitt-sista-besok-i-landet-dar-min-familj-levt-i-500-ar/
    När statsmakten åsidosätter människors behov för ett överordnat ideologiskt mål; när man är beredd att offra människor som pjäser i ett schackspel; då är statsmakten inte längre demokratisk.

    Att degradera människor till politiska instrument är själva definitionen på en totalitär stat.

    Svenskarna har blivit degraderade. I namn först av en ödesdiger budgetsaneringspolitik, därefter en omänsklig invandringspolitik, har Sveriges folk fått offra sina barns skola, sin sjukvård, sin inkomsttrygghet, sina pensioner.

    Jag mötte svenskar som med skräck i ögonen pratade om hur det är att bli gammal i Sverige idag.

    Aldrig någonsin hörde jag mina mor- och farföräldrar tala om ålderdomen i sådana termer. Svenskarna har även fått offra sin fysiska trygghet i namn av den förhärskande invandringspolitiska regimen.

    Gillad av 3 personer

  15. Lennart Bengtsson skriver:

    Tidigare, för så där 20 år sedan eller så var det alltid morgontidningen det första man läste. Idag är det alla uppriktiga och seriösa bidrag som finns att läsa på Internet som exempelvis på denna sajt. De traditionella svenska tidningar är det alla färre som läser och allt färre lyssnar på SVT. På sin höjd bläddrar man förstrött igenom dem eller lyssnar med ett halvt öra.

    Till slut blir de helt obsoleta ungefär som mynt och sedlar, som allt fler slutar använda då också dessa har blivit obsoleta. Det är kanske detta som man  kan kalla ”creative destruction”.

    Gillad av 2 personer

  16. svenne skriver:

    ”Jag tycker det är på pricken. Den dominerande pressen i Sverige idag är ett ”medel” som har vänt sig mot sitt ”ändamål” där ändamålet är att främja yttrandefriheten och därmed det fria åsiktsutbytet och till slut sanningen”.

    Bloggaren ”Anybody´s place” skriver den 10/7 om jullunch (supkalas) som Felix Herngren årligen bjuder den nätverkande kultureliten på och som äger rum på Operakällaren. Bland deltagarna finns även SVT:s programdirektör Jan Helin vilket gör att man kan ifrågasätta ”SVT:s oberoende ställning”.

    Utdrag ur bloggen:

    ”ALLA som betyder något var där!! Kristian, Luuk, Henrik Dorsin, Michael Storåkers, Mattias Klum, Alex Schulman,Jonas Gardell, Mauro Scocco, SVT-profilen Per Sinding-Larsen, tv-profilen Fredrik Wikingsson, SVT:s programdirektör Jan Helin, prins Daniel, kriminologen Leif GW Persson, programledaren Fredrik Lindström och komikern David Batra bara för att nämna några”.

    ………… ”Ett riktigt RÖVGÄNG, enligt Calle Schulman som dock konstaterade ”att nu är vi oklara som satan men så kärleksfulla och det här blir knasigt” när han beskrev herrlunchen på instagram”.

    Media förfasade sig över Jimmie Åkessons och Ebba Busch Thors gemensamma lunch, men att en programdirektör på ett skattefinansierat etermedium sitter och råsuper med personer som emellanåt avlönas för medverkan i program i SVT är tydligen inget att bry sig om!!! Vilka ”kärleksfulla” förtroenden utbytes mellan dessa representanter för ”kultureliten”?

    En gemensam nämnare är i alla fall att dessa figurer gemensamt hyser ett rabiat hat gentemot SD, så vem vet, det kanske i förtroende diskuteras lite taktik hur man med hjälp av SVT skall kunna misskreditera detta parti.

    Gillad av 2 personer

  17. Treve skriver:

    Utmärkt Patrik! Bläddrade i morse igenom SvD som jag efter 50 års prenumerarande slutat med sedan jag fann den i huvudsak propagandistisk och hade föga med den fria yttranderätten att göra. Min fru ville dock ha den kvar för att kunna läsa serien Mumintrollet. Om jag läser något i SvD är det dödsrunorna och dödsannonserna som ju inte är skrivna av s k journalister. En och annan icke-PK skribent tycks dock släppas in i SvD, kanske för att man hoppas att inte alla de gamla prenumeranderna som numera enligt Partiordförande i Socialdemokraterna Stefan Löven (som efter diverse maktspel även kallas Statsminister) tycks bestå av nazister, brunråttor och övervintrande änkor på Östermalm, ska lämna den skattesubventionerade tidningen. Idag stod det en hyllningsartikel till en kvinnlig kulturskribent(?) på kollegan Aftonbladet skriven av en kvinna. Den mest uppmärksammade journalistiska insatsen som Aftonbladet tycks ha gjort det senaste året är att driva Kulturhuset Stadsteaterns chef Benny Frediksson till självmord. Denne var mycket framgångsrik och som sådan kontroversiell. Han fick naturligt nog både vänner och fiender. Att leda skådespelare och andra ofta självupptagna kändisar är inte problemfritt. Jag vet inte om Aftonbladet hoppats få Stora Journalistpriset men de fick istället snubbor, dock inte vad jag vet böter eller fängelse. Det skulle var intressant att få inblick i tidningsredaktioners inre miljö och deras personalfester, men där släpps säkert ingen in. Tänkte själv i gymnasiet kanske bli journalist och freelansade åt ett par landsortstidningar, främst med filmrecensioner och resebrev. Det lärde mig mycket, jag var filmkunnig och tyckte filmrecensioner liksom bokrecensioner verkade handla mer om skribenten änatt ge läsaren någon konsumentuplysning (det tycker jag fortfarande). Men det var när chefredaktören på den ena tidningen skickade ut mig på reportage om områden där jag inte kunde något som jag slog bakut och insåg att detta kunde inte bli bra. Sedan läste jag någonstans att journalister hade låg livslängd och att alkoholismen var stark utbredd som jag lämnde tanken på ett bli journalist, någon som jag är tacksam för idag.

    Gillad av 1 person

    • Anders L. skriver:

      Mumintrollet? Jag prenumererar på Nordfront och Proletären för min fru är så förtjust i burdusa gossar med skägg.

      Gilla

  18. Den barska rösten skriver:

    Det första jag kommer att tänka på är det nyfödda barnet. Vi föds alla med yttrandefrihet – som ett vasst, gällt och högt skrik. Lite senare tillkommer mer språkligt vårdad artikulation. Den ingår i att vara människa. Utmärks människan av något alls – så är det av vår språkförmåga. Och den yttringen kan ingen annan äga. Den bärs inom var och en utav oss, som människor. Ägd av oss själva.

    Nu råkar människan även organiserar sig i ytterst komplicerade samhällen. Dessa styrs på allehanda vis, av nöden tvungna, men även utefter andra motiv.
    Hur som helst – makten i sig utvecklar lätt sina egna behov. Ett är att bevara sig själva som en maktapparat. Demokratisk eller auktoritär har då mindre betydelse.

    Andra människors yttranden kan då kasta visst grus i denna ordning. Och då är en skyddsmetod att införa vissa former av yttrandeförbud. Eller rentav betrakta sig själv som så pass generös, att man kan tillåta yttrandefrihet. Som om makten ursprungligen ägde var och ens röst, som en mänsklig företeelse. Den som för det nyfödda barnet kommer så naturligt – inifrån av sig själv.

    Född med yttrandefrihet – ställs mot tilldelad yttrandefrihet – utifrån ett maktperspektiv.

    Ordet press associerar jag till tryckpress och pappersark. Enbart en teknik för att trycka och distribuera information. Förr i tiden en tung och kostsam verksamhet. Därför alltid kopplad till ett ägande. Och ägande är kopplat till olika typer av syften. Varav flertalet lyder under och är beroende av kommersiella krafter eller andra typer av intressen. Och därmed lätt låter sig styras av dessa intressen, direkt eller indirekt.

    Så har vi rätt nyligen fått ett mer kostnadseffektivt sätt att distribuera information. Via internet. Som Google var snara att organisera effektivt – utefter kommersiella motiv. Makten uppifrån var då snara att gå in styra det som då organiserats fram. Att börja peta i yttrandefriheten. Vad som skulle tillåtas få komma upp i sökresultaten. Eller ligga på deras olika plattformar.

    Nu sitter kader av unga anställda människor – som på ett ”call center” – och avgör, utefter uppgjorda riktlinjer, vad som får synas och icke synas vid en internetsökning. Och vilken information deras ägda plattformar får innehålla. Dessa styrande riktlinjer lägger sig regeringar i ( läs makten ), och till det tillkommer kommersiella överväganden från företagen själva ( läs penningen ). Där riktade annonser, ned på mikronivå, utgör den veritabla kommersiella guldgruvan – som sökföretagen och plattformsägarna hämtar sina vinster ur.

    Lätt då att glömma bort att en webbadress kan peka rakt mot eget källmaterial, utlagt på ett seriöst webbhotell, som endast är intresserad av att förse dig med en egen plats. Rätt billigt dessutom. I lika hög grad som en egen adress hem, pekar ut din hemmabrevlåda, pekar en webbadress ut din egen plats på internet.

    Och glöm för all del inte bort att det första barnskriket utgör yttrandefrihetens initiala och naturliga röst. Som alla människor har rätt till. Oavsett vad maktens djupa brösttoner säger till dig – som en barsk och uppfordrande tillsägelse.

    Gillad av 1 person

    • Gunnar Eriksson skriver:

      Hallå alla medvetna om dagens journalistik. Jag har försökt få in ett antal ( ganska många ) insändare om jordens temperatur i relation koldioxiden i Södermanlands Nyheter. Att få in en insändare som klimatrealist är detsamma som att springa in i väggen. Tvärstopp m a o. Jag har fått kunskap om att detta fenomen är jag inte ensam om . Alltså är det centralt styrt om vad det ska debatteras om i t o m lokala eller regionala tidningar. Den vetenskapliga oppositionen är tydligen oväsen i dagens massmedia . En slags filtrering ! Nåväl , skam den som ger sig . Jag brukar kopiera fakta från www klimatsans och dela ut flygblad på torg.

      Gillad av 2 personer

  19. Elisabeth skriver:

    Ja, jag kan bara inte låta bli för ibland blir man så lycklig när pressen levererar något sådant här.https://www.dailymail.co.uk/news/article-7236185/Incredible-moment-massive-manta-ray-named-Freckles-shows-divers-hooks-embedded-eye.html#comments
    En rocka ber dykare om hjälp att få loss krokar som sitter fast vid hennes öga. Dykaren hjälper henne, hon simmar iväg. Så underbart , sådant samförstånd, det finns mycket som är fantastiskt ändå.

    Gillad av 3 personer

  20. L xson skriver:

    Idag har vi ingen press som är pålitlig eller som informerar om det faktiska läget. Ingen granskar staten längre.

    Jag läser rapporter från riksrevisionsverket och Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) etc för att få mina inrikes ”nyheter”. Jag är på riktigt helt CHOKAD över dessa rapporterna. Hur jäkla illa det verkligen är ställt i sverige och regeringen.

    Mina två senaste fynd:

    Nr: ett – Sverige saknar ett helhetsperspektiv på allt……

    Sverige har inga generella regler angående långtidsutredningar där man förbereder landet inför framtiden gällandes befolkningsökningar, antalet utbildade som behövs, bostadsmarknadsprognoser, el och vattenkrafts efter frågan etc. Det finns INGEN som håller i en helhetsbild över hur sverige ska organiseras.

    Vissa myndigheter gör själva egna prognoser men de använder olika modeller och verktyg helt oberoende av varandra och använder inte heller varandras resultat.

    Exempelvis så är elmarknadsscenarierna hemliga för att modellerna är framtagna och ägs av konsulter och är inte tillgängliga för utomstående.

    Jag är har varit för naiv på riktigt. Jag trodde att regeringen hade någon slags koll på något…….men nej. Att sverige ens ”funkar” är ett mirakel efter man läst denna rapporten.Att planera för framtiden – statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport-,och bostadspolitiken rir 2019:4

    Nr.2 från 1 jan 2019 ska alla kommuner ekonomiskt redovisa ändamålsenligt och använda samma begrepp och värdenormer……

    När jag läste regeringens bortförklaringar till FN då FN undrar vad sverige gör för att få ned sexuellt våld i landet som är oerhört högt så stötte jag på ett nytt ord för mig. ”” Statistiken redovisar ett tvärsnitt av händelser under ett år och olika ””statistikprodukter”” mäter olika objekt””

    Vad är en statistikprodukt? Undrar jag då så klart…. Riksrevisionen är galna på regeringen angående statistik.

    En anledning är att regeringen saknar en plan för hur det officiella statistiksystemet ska utvecklas och samordnas. Granskningen visar att regeringens styrning av den officiella statistiken saknar ett helhetsperspektiv. Regelverket och samordningen av systemet begränsar förutsättningarna för statistiken att nå sitt övergripande syfte. Granskningen visar också att det saknas en kvalitetskontroll av officiella statistikprodukter..

    ”” Brister i kommunernas årsredovisningar och inrapportering till SCB är ett hot mot tillförlitligheten i Räkenskapssammandraget, som bland annat används för att utforma finanspolitiken.””

    Nu har vi äntligen fått en ny lag den 1 januari 2019 om att alla kommuner ska använda samma enhetliga ekonomiska rapportering ialla fall.

    Halleluja

    https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2018/12/skr.-20181920/

    Gillad av 2 personer

    • Stefan Sewall skriver:

      L XSON skrev ”Jag är har varit för naiv på riktigt. Jag trodde att regeringen hade någon slags koll på något…….men nej.”

      -Fick också en sådan chock för många, många år sedan, och har sedan dess inte trott på några politikers visdom. Minns när Palmeregeringen skyndade sig att erbjuda Pol-Pot regimen Khmer Rouge i Kambodja u-hjälp i form av ett svenskbyggt pappersbruk. De skickade sådant förslag till Pol-Pot snart efter deras maktövertagande 1975, då de vunnit inbördeskriget och tagit Phnom Penh och körde ut alla i djungeln att slava och försmäkta och avrättas.
      Svenska socialdemokratiska regeringen med Palme och Sven Andersson m.fl. ville på fullt allvar hjälpa Pol-Pot och röda khmerernas mordmaskin!!!!!!!! De hade enorm tur att det avböjdes.

      De hade alltså ingen som helst koll på vad som hände i Kambodja, där 25-35 % av befolkningen bestialiskt mördades av Pol-Pot regimen utan grund. Sinnessjukt! Birgitta Dahl gjorde långt senare avbön och bad om ursäkt för sitt partis förhastade bedömning i en artikel i DN som jag läste på 80-talet (har jag för mig). Lite heder åt henne i alla fall.

      Gillad av 1 person

  21. Min strand skriver:

    Verkligen på pricken och varför får vi då hållas? Det första är att vi kan ignoreras, endast de som känner till DGS känner till DGS, eller friatider eller avpixlat eller swebbtv eller KOAs blogg osv. Så pressen idag, varenda journalist från Wolodarski till Arpi till Gür, agerar precis som beskrivs ovan, den enda samhällskritiken med bett sker på alternativmedia och pressen borde ju dagligen kommentera dessa perspektiv. Istället så ignorerar systemmedia allt som skrivs. Arpi skriver efter 20-30 år det som varit gammal skåpmat för det som vaknat och röstat SD.

    När man inte längre kan ignoreras då utkristalliseras sig huvudkonflikten och den är inte vad Patrik tror utan den handlar om våld. När man talar om det mest förbjudna, det olösliga, ja då blir man som Tommy Robinson eller Vilks. Staten vill se en död. Hade Vilks fortsatt så hade hans livvakter garanterat dragits in. Den enda skillnaden mellan England och Sverige är det absoluta antalet muslimer.

    Gillad av 4 personer

  22. Lasse Forss skriver:

    Här är de regler som journalisterna har att rätta sig efter.
    https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/publicitetsregler
    Jag menar att man inte följer en enda paragraf. Hur ofta ser man artiklar som är korrektà? Hur ofta får båda sidor komma till tals?
    Varför har man till synes stränga pressetiska regler när de inte används?
    Hur kan en journalist se sig i spegeln utan att skämmas?

    Gillad av 3 personer

    • Rikard skriver:

      Hej.

      För den som svingar språket som svärd är det inte svårt att följa de där reglerna och använda dem till att dölja vad man gör.

      Låt oss säga att vi skall ha ett inslag på 120 sekunder till Mittnytt (Heter det så än? Har inte haft TV på över femton år.), i vilket vindkraft på en närbelägen höjd är ämnet.

      Vi väljer då mig, från firma ”Snurrar och blåser” (IPA), och dig från den lokala gruppen ”Koldioxidkramarna”.

      Jag får frågor om hur många jobb det ger i byarna, hur mycket billigare elen blir för folk där och om hur bra det är för klimat och miljö.

      Du får frågor om varför du inte vill ha mer jobb till området, varför du förnekar klimatförändringar, och kanske något invandrings/mångkulturskopplat.

      Bägge har fått komma till tals.

      En sådan intervju och ett sådant inslag följer reglerna. All journalistik skall läsas som propaganda och som reklam där någon vill sälja något till dig – även denna kommentar!

      Den som vill bekräfta sin tro väljer media; den som vill veta får söka själv. Man kan också säga såhär: om du biter i ett äpple och hittar en halv mask, så drar du inte slutsatsen att alla äpplen alltid innehåller halva maskar – du tänker att vissa äpplen ibland under vissa omständigheter kan innehålla mask och du utvecklar därför system för urval och värdering.

      Det är dock betydligt mer tids- och resurskrävande, varför 19 av tjugo av oss väljer regimtrogna media, och aldrig kontrollerar deras källor eller påståenden. Det är inte nyheter och information vi söker i media, utan bekräftelse på att världen är ungefär som vi tror oss veta att de borde vara.

      Se även min replik till Christer E ovan för en längre utläggning om medias egentliga natur.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      Gilla

  23. C de Longueville skriver:

    Att den västerländska demokratin bygger på åsiktsfrihet, yttrandefrihet och fri debatt, ger det gamla konungarikets maktfullkomliga inte ett vitten för.
    De politiskt korrekta håller, i kraft av att de ockuperat tredje statsmakten, det hunsade folket i ett järngrepp.
    De fortsätter att leverera föreskrifter och riktlinjer och det vet exakt vilket, som är det enda acceptabla och oantastliga synsättet på de invällande massorna och dessas integration.

    Att de självutnämnda rättesnörena är alltigenom anständiga, renhjärtade och moraliskt högtstående får bara inte ifrågasättas.
    Det är en skara, som älskar värderingar så länge som de själva får formulera dem.
    Alldeles särskilt postmodernistiska sådana.
    Uppfattningar, som är tillräckligt flummiga för att kunna utgöra ett oantastligt fundament för den villkorade demokrati, som de omhuldar.

    Hur länge skall detta stackars rike toppridas dag ut och dag in av ”de anständiga”?
    Denna mobb, som aldrig någonsin tröttnar på att mästra, förebrå och tillrättavisa medborgarna för att dessa inte är tillräckligt ”goda”.
    Översittare, som vägrar att se några som helst svårigheter med landsockupationen och som regelmässigt stämplar meningsmotståndare som rasister och nazister.
    Hur skall allt det som tidigare generationer byggt upp skyddas mot plundrarna?
    När är tålamodet med de politiska skojarna slut?

    När skall Sveriges statsminister be rikets folk om ursäkt?
    När skall folket besinna sig och ställa nationens marodörer till svars?
    När skall domens dag infalla för de ogärningsmän, som tillåtit människomassor från de urartade kulturer, vilka inte har skapat någonting annat än terror, skräckvälden, anarki och barbari, att invadera Sverige?

    Gillad av 4 personer

  24. Palle9 skriver:

    För den som undrar över hur vänstervriden svensk MSM är, kan jag upprepa något jag meddelat vid ett tidigare tillfälle. Jag lärde känna en äldre, borgerlig lokalpolitiker, som i sin ungdom tillhörde dåvarande Vpk, och även representerade detta parti lokalt under ett antal år. Hans bror tillhörde samma parti, och de bägge bröderna arbetade t.o.m. en tid i DDR. Brodern slog in på den journalistiska banan och i början av 70-talet läste han på journalisthögskolan. Där fann han att han till sin förvåning betraktades som en höger-avvikare – ja, just höger – av de andra eleverna. Dessa tillhörde KFML(r) och liknande föreningar, så Vpk sågs som högeravvikare.
    Sådana elevkullar har alltså besatt olika poster inom SvT, SR m.fl. mainstream-medier, och när de nått chefspositioner har de tillsatt fler av samma sort …

    Gillad av 4 personer

  25. Fabricerad skriver:

    Gammelmedia följer värdegrunden och bevakar den! Alla som bryter mot värdegrunden är fiender till gammelmedia. Lite press- och distrubitionsstöd på det så har man en lojaj media! Presstödet och partistödet är de två stöd som omedelbart måste avskaffas om vi ska kunna komma i närheten av ettdemokratiskt samhälle.

    Gilla

  26. Stx skriver:

    Volvo VD säger att företaget kan lämna Sverige delvis på grund av stigande våldsamma brott ”
    ”VD för Volvo varnar för att företaget överväger att flytta sitt huvudkontor ut ur Sverige i framtiden, delvis på grund av en ökning av våldsbrott.
    Håkan Samuelsson berättade för en konferens att biltillverkaren förlorade sin överklagande till utländska experter och ingenjörer och förklarade ytterligare sin oro under en intervju med SVD Näringsliv.
    ”Vi bygger bilar, vi kan inte lösa de andra problemen, någon annan måste göra det”, säger VD och tillade att det blir svårare att locka arbetare på grund av Sveriges försämrade rykte.
    ”Det hjälper definitivt inte när människor läser om skott i Göteborg och undrar om de verkligen vågar flytta till Göteborg”, säger Samuelsson.
    Om situationen inte förbättras, varnade VD att företaget kanske måste överväga att lämna Sverige i framtiden. ”

    Gillad av 1 person

  27. Jan Andersson skriver:

    Vår framgångsrika landsortstidning var förr den enda kontakt med samhället utanför familjen som fanns, förutom riksradions nyheter. Men i huvudsak ett annonsblad; det redaktionella materialet var oftast mycket torftigt och om man ibland råkade veta något själv om det skedda så var det nästan alltid fel beskrivet i tidningen.

    Man kunde läsa om dikeskörningar och katter som brandkåren räddad ur något träd, saker som knappast kunde intressera andra än de drabbade. Men ingen läsare brydde sig egentligen, man letade efter realisationsannonserna och läste serierutorna med Ferd’nand.

    Ingen förväntade sig något mer, det enda underliga var att man accepterade att betala för tidningen fast ägarfamiljen var stormrik, men det fanns ju en mindre arbetartidning också med starkt färgade ledarspalter (men färre annonser).

    Varför förväntar man sig något mer idag? Det är nu de alternativa bloggsajterna med kommentarsfält som är de enda sanna demokratibevararna och som ger den lilla människan en röst. Nytt (fast redan Pompeji hade klotter på väggarna) och unikt i det moderna samhället. Givetvis misstänkliggjort av nomenklaturan som betalar dyrt för att ett annat och tydligt falskt budskap skall bibringas plebejerna.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.