Om man bara tar del av svensk dagspress kan valet av Donald Trump som president i USA framstå som helt obegripligt. Men president Trump appellerar till en djupt rotad patriotism i den amerikanska kulturen och hans slogan om att göra Amerika stort igen är genialisk i sin enkelhet och sitt optimistiska budskap. Till sina motståndares förtret levererar han dessutom resultat.

Med arbetslösheten nere på 3,6 %, den lägsta sedan 1969, med drygt 23 miljarder dollar i besparingar från 176 federala avregleringsåtgärder enbart under 2018, med erkännandet av Jerusalem som Israels huvudstad, med tullförhandlingar med Kina
och ett uppnått självförsörjande på energi, med muren längs den södra gränsen under byggnad, med andra inhemska och utrikespolitiska framgångar och med utredningen gällande den påhittade Rysslandhärvan bakom sig, har president Trump redan lyckats åstadkomma mycket under sin tumultartade och hårt motarbetade första mandatperiod.

President Trumps valseger 2016 blev en chock för det politiska etablissemanget. Han stämplades tidigt som en ”outsider”, och alla förväntade sig att Hillary Clinton skulle vinna. Det var, som många påpekade, ”hennes tur”, men den politiska eliten visade sig underskatta väljarnas egen vilja. Givetvis visste lobbygrupperna att Donald Trump inte skulle kunna påverkas, vilket oroade även de båda politiska partierna, som har egna intressen på K-Street där lobbyfirmorna finns.

Trumps beslut om sitt arvode/sin lön var etiskt vägledande. Han valde nämligen att endast ta emot en dollar i årslön och donerade resten av sin ersättning på 400 000 dollar till olika federala myndigheter. Det bör dock noteras att han inte är den första presidenten som donerat sin lön. Med en nettoförmögenhet på 1,3 miljarder dollar enligt Forbes, vad det nog hur som helst ett bra politiskt beslut från hans sida.

Trumps ton och stil är annorlunda mot andra presidenters, men han tycks trivas i en roll som ”outsider”. Hans bakgrund i New Yorks byggbransch har blivit till en del av det politiska livet i den amerikanska huvudstaden. Han håller politiker och regeringsmedlemmar konstant ansvariga för deras handlingar och beslut. De regeringsmedlemmar som inte möter förväntningarna byts helt enkelt ut, vilket tidigare har varit ovanligt i Washington.

President Trump tog aldrig sin framgång för given. Han har själv erkänt att hans ekonomiska svårigheter under 90 talet gjorde decenniet till en lärorik tid av hans liv. Han lyckades vända situationen och komma tillbaka betydligt starkare än tidigare. Hans energi och arbetsmoral återspeglades i kampanjen 2016, med drygt 323 rallyn i cirka 40 delstater. Drygt 18 000 personer fyllde Toyota Center i Houston i oktober 2018, och mer än 100 000 personer försökte få biljetter.

Det politiska budskapet är inte svårt upptäcka. MAGA – “Make America Great Again” – finns på allt från kepsar till T-shirts, kaffemuggar och slipsar. En slogan, delvis lånad från Ronald Reagans kampanjslogan ”Let’s make America Great Again”, som är tydlig och har optimistiska tongångar som man inte har hört på länge i USA. Statistikern och demokraten Douglas Schoen har beskrivit MAGA som samtidens bästa politiska slogan i en tid då många trodde att USA som nation var på nedgång kulturellt, ekonomiskt och samhällsmässigt.

Trumps budskap med “Make America Great Again” kan sammanfattas med ett citat ur ett tal han nyligen höll:

Vi vet att vår kristna tro och kärnfamiljen, inte staten och byråkratin, utgör centrum i det amerikanska vardagslivet. Framför allt vet vi detta; i Amerika dyrkar vi inte staten; vi följer våra kristna värderingar. Vi tror på rättssäkerheten och vi kommer alltid att skydda och försvara Förenta Staternas konstitution. Vi vill att våra barn tidigt lär sig att älska vårt land, att hedra vår historia och respektera den amerikanska flaggan och vad den står för. Dessutom tror vi på folkets rätt till självförsvar, rätten att skydda sin familj, sitt närsamhälle och sina nära och kära.

Vi tror på de kloka värderingar och principer som utvecklades i vår konstitution, på våra rättigheter och på den individuella friheten. Vi tror på frihet och rätten att äga och bära vapen. Min regering arbetar dagligen med att flytta över den politiska makten från Washington till det amerikanska folket, där den hör hemma.

Inspirationen till Trumps tal följer traditionella värderingar som står högt i kurs hos stora delar av det amerikanska folket. Vad den moderna statens roll skall vara i samhället enligt dessa konservativa värderingar framlades på 60 talet i ett känt tal av Ronald Reagan – A Time for Choosing. President Trump träffade Reagan på 80 talet och lät sig inspireras av honom, en inspiration som lever kvar. De traditionella medierna och många i den akademiska världen har tyvärr inte ansträngt sig för att förstå varför detta budskap så framgångsrikt slagit an hos det amerikanska folket.

Nationalismen och patriotismen är viktiga grundstenar i det amerikanska samhället. Och det gäller framförallt när man kommer bort från storstäder som New York, Chicago, Los Angeles och San Francisco. På 80-talet fanns det s.k. ”Reagan-demokrater”, till större delen demokratiska väljare och industriarbetare från det s.k. ‘rust belt’ som valde att rösta på Ronald Reagan 1980 och 1984. Dessa så kallade rust belt delstater som Pennsylvania, Ohio, Michigan, Wisconsin och Iowa vanns av President Obama 2008 och 2012, men 2016 valde dessa väljare republikanen Trump.

Den amerikanska dagspressen – och framförallt New York Times och Washington Post – har energiskt arbetat för att skapa ett intryck av att Trumps anhängare är en monolitisk grupp. Den svenska pressen har utan att göra en självständig kritisk analys tyvärr drivit samma retorik. Väljarna som stöder Trump är enligt dessa media rasister, religiösa fanatiker och outbildade landsortsbor. Syftet med en sådan rapportering har i huvudsak varit att marginalisera dessa grupper såsom varande extremister med fel värdegrund.

Dr. Emily Ekins vid Cato Institute har publicerat ett arbete som ger en klar inblick i hur Trumps väljargrupp ser ut. Dr. Ekins upptäckte fem skilda grupper i sin undersökning. Kategoriseringen bygger på de viktigaste motiven till att enskilda personer valde att rösta på Trump: bevararna av Amerika (20 %), trogna konservativa (31 %), de kritiskt inställda till den politiska eliten (19 %), fria näringsidkare (25 %) och de politiskt okunniga (5 %). Dr. Ekins kom fram till att det inte fanns någon enhetlig typ av Trumpväljare. Många av väljarna visade olika uppfattningar om invandring, om rasfrågor, om amerikansk identitet, om traditionsenlig moral, handel och ekonomi. Tre frågor skiljde dock Trumps väljare från övriga väljare: deras attityd till Hillary Clinton, deras uppfattning om ekonomin, och deras åsikter om illegal och muslimsk invandring.

President Trumps stöd bland olika minoritetsgrupper i USA har ökat. Wall Street Journal skrev i maj 2018 att stödet till Trump enligt en opinionsundersökning från Rasmussen har ökat bland afro-amerikaner till cirka 40 % och den något vänsterorienterade Washington Post har noterat att Trumps stöd bland Hispanics och Latinos stigit till drygt 27 %. Givetvis är statistiska siffror osäkra och de kan ändras snabbt. Men de ger definitivt en vägriktning och de flesta bedömare väntar sig att valkampanjen 2020 kommer bli mycket tuff.

Demokraterna och deras förmögna progressiva lobbygrupper, där George Soros ingår, kommer att utnyttja alla möjligheter som ges till att plantera fler politiska hinder och påhittade skandaler för att försvåra Trumps kampanj. Vi kan förvänta oss anklagelser, fabricerade nyhetsuppgifter och direkta lögner. President Trump blir 74 år på valdagen 2020, vilket i praktiken betyder att han blir den äldsta presidentkandidaten någonsin. Men det kommer sannolikt inte vara en belastning för honom, snarare tvärtom.

Per Rålamb är bosatt i USA sedan 1980. Han har en masterexamen i statskunskap från Villanova University. Han arbetar inom internationell logistik och handel med speciellt fokus på amerikanska import- och exportlagar.