Patrik Engellau: Om Jean-Baptiste Bernadotte kom tillbaka

Patrik Engellau

Diplomaten Dag Sebastian Ahlander har skrivit intressanta historieböcker, till exempel en om Gustaf Mannerheim som fascinerade mig. Nu har han just kommit med en bok om Jean-Baptiste Bernadottes år som kronprins i Sverige: Sverige inför avgrunden 1808 – 1814.

Det är en period av vår historia som jag aldrig begripit. Jag har väl inte ansträngt mig, förstås, utan bara som de flesta glidit över de där märkvärdiga åren när Sverige fattar så underliga beslut innan Bernadotte blir Karl XIV Johan och någon sorts ordning och normalitet återinträder.

Ahlander har en tes. Sverige stod verkligen inför avgrunden, menar han. Tre fiender anföll oss, Ryssland, Frankrike och Danmark. Fienderna hade tänkt stycka Sverige. Först tog Ryssland Finland, sedan planerade fienderna att stycka det egentliga Sverige vid Motala ström varefter Sverige skulle ha upphört.

Sveriges eliter var yra som höns. Någon riktig ledare fanns inte. Gustav IV Adolf avsattes och Karl XIII blev ny kung. Men han var gammal och tänkte inte skaffa några barn så en kronprins måste letas fram för att adopteras av kungen. Man försökte med en prins från fiendelandet Danmark, Karl August, men han fick slag och dog vid en militärövning på Kvidinge hed. Då erbjöds den danska fiendens militäre överbefälhavare Kristian August att bli kronprins men samtidigt hade löjtnant Carl Otto Mörner, på eget bevåg, erbjudit jobbet åt Napoleons fältmarskalk Jean-Baptiste Bernadotte.

Förvirringen var total men till slut valdes Bernadotte till tronföljare av riksdagen eftersom ledamöterna, som alla beundrade Napoleon, trodde att Napoleon skulle gilla tanken och hjälpa till att återerövra Finland från Ryssland.

Bernadotte hade en helt annan världsuppfattning än den svenska eliten. Han visste att Napoleon inte alls tänkte hjälpa Sverige att återfå Finland. Bernadotte tyckte att Sverige borde glömma Finland, som egentligen passade bäst ihop med Ryssland, och i stället ta över Norge. Den här planen kunde Bernadotte inte diskutera med den svenska eliten, som hade betraktat den som fosterlandsförrädisk, men väl med tsar Alexander.

Bernadotte fick jollra med de svenska ledarna inklusive sin adoptivfar Karl XIII i flera år innan han till slut fick sin vilja igenom. Ahlander antyder att det var en himla tur för Sverige att vi fick en ledare som inte hyste gammaldags, inpyrda svenska känslor – och ej ens lärde sig språket – och därför kunde tänka klart. Utan sådan klarsyn hade Sverige möjligen blivit delat vid Motala ström och därmed förintat.

Var är du, Jean-Baptiste, nu när Sverige behöver dig igen? Hur skulle han tänka om han kom tillbaka? Vad gör man med ett land vars ledning är förblindad av galna idéer vare sig det handlar om att återerövra Finland med hjälp av påhittade allierade eller att återskapa 1960-talets Sverige i större skala med hjälp av importerade folk som svenskarna tror ska bli som sextiotalssvenskar genom att staten uppmuntrar dem att behålla sin ursprungliga kultur och religion.

Bernadotte skulle nog ha begripit att ett slags Motala ström hotar även idag om man inte gör tvärtemot vad den svenska eliten önskar. Basfaktum ett är att Sverige har kanske tjugo procent invandrare varav minst hälften är muslimer. Basfaktum två är att invandringen pågår i oförminskad takt och att en enkel trendutdragning – vilket i och för sig inte är någon säker framtidsgenerator – visar att svenskarna kom några årtionden inte längre kommer att utgöra folkflertalet. Basfaktum tre är kulturer skiljer sig åt och att den svenska kulturen hittills visat sig skapa lugn och välstånd medan motsatsen gäller för de kulturer från vilka invandrarna i huvudsak kommer. Med samma självsäkerhet som 1809 års svenska elit ville återta Finland vill dagens svenska elit fortsätta på den inslagna vägen. Bernadotte insåg att det förra var ett undergångsrecept och troligen hade han gett det senare samma dom.

Sverige hade tur när ödet i form av Jean-Baptiste Bernadotte räddade Sverige undan effekterna av elitens dårskap. Kan ett land ha sådan tur två gånger på lika många sekel?

35 reaktioner på ”Patrik Engellau: Om Jean-Baptiste Bernadotte kom tillbaka

  1. Dnam eksnad skriver:

    Ja, 1808 så var ju Sverige kristet, och hade vi delats vi Motala ström så kanske allt varit bättre idag? För Sverige är på väg att avskaffa sig själv, ”Not with a bang but with a whimper” som Theodore Dalrymple kallade en bok. Samma trend med islamisering och snart afrikanisering kan ses i hela Europa men de är i stort sett alla mera stridbara än svenskarna, de enda landet man kanske kan jämföra med är Belgien som jag också uppfattar saknar existensberättigande och livsvilja. De andra europeiska folken kommer inte att ge sig utan strid tror jag, de gula västarna visar det, även om de också styrs av förrädare som Macron som nu vill bygga om Notre Dame, ett europeiskt helgerån. Så Europa går mot inbördeskrig, och balkanisering, Sverige däremot är på väg att försvinna mycket snabbt, vi kommer inte att kunna mobilisera eftersom alla inom etablissemanget, alla i media, hela rättsväsendet och administrationen och en stor majoritet av Stockholmarna är förrädare.

    Det hade varit mycket bättre om Sveriges delats vid Motalaström, då hade Sverige fortfarande varit kristet och jag hade kunnat släppa ut mina barn som jag blev utsläppt när jag var barn.

    Gillad av 12 personer

  2. Rolf H Carlsson skriver:

    Jag funderade just när jag började läsa boken (inte klar än) om Ahlander har en dubbel agenda med boken för situationen då liknar, som PE framhåller, läget idag. Hur som helst så kan man tolka det så även om inte Ahlander hade samma ambition som Moberg när han skrev Rid i natt. Den stora frågan återstår dock – var finns dagens Bernadotte? Efter denne har vi inte haft någon stor statsman mer än Gripenstedt – ledare som både har förmåga att tolka läget konstruktivt, en bärande vision om vad som skulle uppnås och en strategi för hur man skall komma från ett bedrövligt utgångsläge till en bättre värld.

    Gillad av 3 personer

  3. En svensk tiger skriver:

    Vissa av oss letar desperat efter alternativ. Försöker hitta utvägar. Vet att människan är sig lik. Men omständigheterna något olika. Den migrationspolitik som länge förts närmar sig vägs ende. Tecknen i skyn hopar sig. En del söker sig bakåt i historien för att söka mänskliga mönster. Kan möjligen historien hjälpa oss till bättre insikter? Få oss att hitta alternativen? Men insikter är fördelade lite olika bland människorna. En del vill fortsatt gasa på, som vanligt. De kör redan i sina djupa spår. Där spåren i sig får dem att tro att vägen och inriktningen är den riktiga. En vanans makt över förnuftet. Att ta sig upp och ut på nya vägar är alltid svårt när hålvägarna grävts mer än djupa. Måste problemen hopa sig mer övertydligt för att maktens kvinnor och män skall besinna sig? Vi vet redan att den mänskliga trögheten är stor. Att när väl processer kommit igång är de svåra att stoppa. Själv letar jag helst svaren inom biologi och mänsklig psykologi. Andra letar mönster i historien själv. Men egentligen handlar det om samma sak. Mänsklig biologi och psykologi består av arkaiska beteende och val som leder fram till vår egenartade historia. Medan historia växlar, förblir biologin och psykologin densamma. Själv upplever jag att vi numera rider på en tiger, utan att makten tillägnat sig några djupare insikter om just detta. Inte tillräckliga för att bromsa utvecklingen och kliva av. Stigarna bakåt blir allt färre. Alternativen krymper. Snabbt. Varför är det inte de mer kloka och mer insiktsfulla som styr vår värld? Som kollektiv varelse tycks mycket av individuell klokskap drunkna i medelmåttighet. Klokhet tycks enbart uppträda individuellt. Och med stor sparsamhet. De stora frågorna blir därför hängande i luften. Och svaren låter vänta på sig.

    Gilla

  4. Östrahult skriver:

    Nja jag tror inte man kan jämföra läget vid det tillfälle Bernadotte kom och idag. ”Sveriges eliter var yra som höns”, så är det inte idag. Dagsläget är att Sveriges eliter har full koll på situationen, de vill ha det precis så här. Börsen går som tåget och den ekonomiska eliten har aldrig haft det så bra. De har genom sosse-Sverige full tillgång till en kravlös kapitalmarknad och placerar de egna förmögenheterna utanför Sverige och betalar inte mycket skatt. Och den ekonomiska och politiska eliten lever i fullständig harmoni, kolla vilka som blir bjudna på Nobel-middagen.
    Så om det är några som är yra höns idag så är det medelklassen som inte vågar säga eller göra någonting.

    Gillad av 12 personer

    • Christer L skriver:

      Du borde ha skjutit in någon mening till om läget i Sverige under den nivå som du läckert beskriver. Yra höns, är det allt?

      Gilla

    • T skriver:

      http://www.friatider.se/sanandaji-politikernas-falska-halleluja-narrativ-bakom-kronans-fall
      Den populäre nationalekonomen påpekar bland annat att hushållens köpkraft urholkas samtidig som landets storföretag blir billiga att köpa upp av andra i utlandet. En svag valuta minskar även manöverutrymmet och ”sätter Sverige i ett skruvstäd” när det kommer till att hantera en kommande lågkonjunktur, menar han.

      Sanandaji har dock inte alltför höga förhoppningar om att politikerna kommer ta frågan på allvar, utan i stället ursäkta bort den.

      ”Som vanligt ska vi inte förvänta oss probleminsikt och krisberedskap utan ursäkter, bortförklaringar, bäbyspråk om hur fantastiskt allt går samt försök att skylla ekonomin på våra äldre”, skriver han.

      Gilla

  5. Tritonen skriver:

    ”Sverige hade tur när ödet i form av Jean-Baptiste Bernadotte räddade Sverige undan effekterna av elitens dårskap. Kan ett land ha sådan tur två gånger på lika många sekel?”
    Med dagens politiska och intellektuella elit vid rodret ser det mycket mörkt ut, tyvärr.

    Gillad av 1 person

  6. Hortensia skriver:

    Tack, Patrik, för en inspirerande tanke, men jag befarar att den vingklippta svenska monarkin har tappat fotfästet och familjen Bernadotte förefaller fanatiskt PK-troende i sin iver att rentvå sig från det mindre smickrande samröre med Nazityskland som obarmhärtigt avslöjades.

    Moder Sveas saga kan mycket snart vara all, men i den bästa av världar hade kungen kunnat be om hjälp med att bekämpa de eldsprutande, mordiska och sexfixerade bestar, som håller hela riket i sitt blodiga grepp… och så hade Jimmie fått regera över halva kungadömet.

    😀

    Gillad av 3 personer

    • cmmk10 skriver:

      Ja, när man lyssnar på vad vår konung har att säga, så framstår han som något av en antinationalist. Kanske han vill avskaffa nationen och kungahuset?

      Gilla

      • Hortensia skriver:

        Ja, CMMK10, visst är det extra märkligt med tanke på att så många andra väl assimilerade inomeuropeiska invandrarfamiljer förefaller vilja bevara Sverige så svenskt som möjligt?

        Det står naturligtvis den internationella kungafamiljen fritt att avveckla verksamheten, men innan dess vore det klädsamt om monarken ville utnyttja sin ställning för att normalisera…

        … gästlistan till Nobelfesten, kan jag tycka…

        Gillad av 3 personer

    • cmmk10 skriver:

      Den internationella kungafamiljen kommer ju att bli en mera ”svensk” familj i framtiden, då huset Bernadotte nu har nått sin ände. I framtiden är det huset Westling som kommer att regera; vi får se vad lilla Estrella kan åstadkomma.

      Gilla

  7. Gösta Johnsson skriver:

    Jag skulle önska att den turen inträffar inom närmaste åren så att Sverige kan räddas från att våldtas av illasinnade -medvetna eller bara ett ingrott beteende- invällare från oftast dysfunktionella stater/regioner.

    Gillad av 1 person

  8. Stockholm skriver:

    En mycket bra text, ta in detta igen:

    Bernadotte skulle nog begripa att Motala ström hotade om han inte gjorde tvärtemot vad den svenska eliten inbillar sig.

    .

    Med samma självsäkerhet som 1809 års svenska elit ville återta Finland vill dagens svenska elit fortsätta på den inslagna vägen.

    Bernadotte insåg att det förra var ett undergångsrecept och troligen hade han gett det senare samma dom.

    Sverige hade tur när ödet i form av Jean-Baptiste Bernadotte räddade Sverige undan effekterna av elitens dårskap. Kan ett land ha sådan tur två gånger på lika många sekel?

    Gilla

  9. Anders L. skriver:

    Victor Davis Hanson hade kanske tagit med Jean-Baptiste Bernadotte i sin bok ”The savior generals” om han känt till honom. Där finns generalerna Petreus, Grant, Patton, de Gaulle och Churchill som exempel på udda figurer som oväntat träder fram ur skuggorna och räddar sitt land i sista stund. För vår del kanske det blir en avskydd och marginaliserad person som nu reser runt i landet och håller torgmöten i ett lönlöst försök att komma in i EU-parlamentet.

    Gillad av 2 personer

  10. En inspirerande text. skriver:

    En inspirerande text.

    ATT TILLSAMMANS ENGAGERA SIG I DE TRADITIONELLA PARTIERNA
    detta är svaret i Sverige.

    Gilla

  11. Göran Holmström skriver:

    Ledsen att det är just drömmaren och han som dagdrömmer så mycket det går.
    Som ska köra ner det beska pillret. Det finns ingen Bernadotte som kommer och räddar oss! Flyttar jag blicken till en annan utmärkt skrivare som gillar seriens och filmernas värld. Inte ens självaste hulken kan rädda ”Oss”.
    Det som kan, skulle vara att vi organiserar oss, ger fan i att tjafsa om småskit ursäkta dom grova orden, det behövs egentligen grövre!
    Och enar oss i tanken om ta tillbaka makten till folket, vi behöver rensa ut det korrupta ner till grunden. Bygga nytt och bättre, PK håller sakta på att tal livet av landet fullständigt, och allt vi gör är att diskutera spetsfundigheter och detaljer.
    Varmt välkomna att gästa mitt garage, för att diskutera vägen framåt.
    Eller här går lika bra.
    Bara vi GÖR NÅGOT..

    Gillad av 5 personer

  12. Erik2 skriver:

    Jag tycker det alltmer ser ut som att landet bakom kulisserna delvis styrs av nätverket från dessa gamla strukturer. https://www.varldenidag.se/nyheter/cbbiig!PY4D6LEzsW8TpYbwwBtoZg/ . Och delvis styrs landet av en västvänlig mycket realistisk fraktion som till slut verkar ha lyckats frikoppla säkerhetspolitiken från det första nätverket. Det första nätverket är också bara skapat för att söndra och destabilisera och det precis vad man gör och inget annat kan man.

    Gillad av 1 person

  13. Hans Högqvist skriver:

    Den viktigaste lärdomen från historiestudier är att förändringen pågår oavbrutet. Stormakter och högt stående kulturer går under, hela etniciteter raderas ut och allt detta upprepas. Makten leder alltid folken mot nedgång, till och med undergång, ibland på några år och ibland efter flera århundraden.
    Den Svenska folkstammen leds nu mot utraderande av godhetsknarkare, ”folkhemmet” tas över av Islam med hjälp av dessa konsekvensförnekare.
    Den ende politiker som talar klarspråk om detta är Gustav Kasselstrand – https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Kasselstrand – och hans AfS.
    Åkesson med fler behöver börja tala klarspråk – vilket inte är det samma som rasism.
    Folket ÄR klokare än politiska makthavare vilket visas av framgången för Schweiz.
    Så, än en gång:

    Gillad av 6 personer

  14. lookslikeanangel skriver:

    Pardon my French….

    Som general vet man nog att tvåfrontskrig är svåra att vinna.
    Så klimatkriget kanske blir vår räddning.

    Quelle ironie du sort!

    Gilla

  15. Andra försöket skriver:

    Försöker igen:

    Ett halvdussin generationer senare identifierar sig de vuxna bernadotterna alltjämt som invandrare och ej med det svenska folket. Man delar ofta och gärna ut priser till och poserar på bild med kriminella invandrare. När den mosaiska trosbekännaren Ingrid Lomfors förklarade svenska folket och dess kultur en nullitet hördes inga protester från vare sig fransmannen eller hans brasilianska som satt på första raden.

    Gillad av 3 personer

  16. Jaxel skriver:

    Från krönikan:

    Ur krönikan: ”Basfaktum ett är att Sverige har kanske tjugo procent invandrare varav minst hälften är muslim”

    Vill bara komplettera detta.

    Enligt SCBs statistikdatabas per idag så har 25 procent av befolkningen utländsk bakgrund om denna definieras som född i utlandet eller född i Sverige av två utrikes födda föräldrar.

    Gilla

  17. Niklas R skriver:

    Nu får vi hålla reda på detaljerna här.
    1. Vad man inte ska glömma är att Sverige var inte bara attackerade av Ryssland 1808. Fram till 1807 var Sverige och Ryssland allierade mot Frankrike. Efter den fransk-ryska freden hugger ryssarna svenskarna i ryggen genom det oprovocerade anfallet mot Sverige. Det tillsammans med ockupationen och annekteringen av Finland är den största förolämpningen som Sverige inte kunde glömma.
    2. När kronprins Karl August dör av ett slaganfall under mönstringen utanför Malmö står Sverige inför ett vägskäl. Men man väljer då att gå med den franske marskalken och adelsmannen Bernadotte.
    3. Bernadotte inser ett par faktum när han tittar på Sveriges situation. A. Den störste fienden mot Sveriges frihet är Frankrike och dess allierade Danmark. Sverige måste ha Ryssland som allierad mot Frankrike och tsar Alexander kommer inte att lämna tillbaka Finland (som han tog för att inte bli störtad i en kupp). B. Precis som Karl XII insåg Bernadotte snabbt att ett danskt Norge alltid kommer att vara som ett öppet sår i den svenska ryggen och så fort fientligheter uppstår mellan Danmark och Sverige kommer dansk/norska trupper marschera över gränsen från Norge. Norge måste bli svenskt. C. De europeiska stormakterna tycker inte om att Sverige har en fast bas på det europeiska fastlandet. Så länge vi har detta finns det en benägenhet för Sveriges regenter att vilja lägga sig i europeisk stormaktspolitik. Sverige var, fram till 1990-talet, en lokal stormakt i Norden och en faktor att räkna med oavsett vilken sida man står på, och mer så på denna tid.
    4. I utbyte mot hjälp att ta Norge från Danmark går Sverige med i koalitionen mot Frankrike. Svensk trupp utgör en tredjedel av den s.k. Norra Arméns 100 000 man.
    5. Efter segern vid Leipzig 1813 gör Bernadotte slag i saken och börjar förbereda sig för det norska fälttåget. Första delen är att driva den danska armén tillbaka till Danmark.
    6. Bernadotte har blivit lovad brittisk och rysk hjälp i erövringen av Norge. Vilket kunde behövas eftersom Sverige, vid denna tidpunkt är nämnvärt mycket mindre än den danska unionen. Men Bernadotte vill helst inte använda sig av den brittiska eller ryska hjälpen för hans plan är ett så milt krig som möjligt för att få Norge. Det börjar med att Sverige, i fredsförhandlingarna med Danmark, byter Svenska Pommern mot Norge, vilket danskarna inte kan säga nej till. Detta för att eliminera svensk inblandning i framtida europeiska konflikter.
    7. Norge bryter sig då, 1814, ut ur unionen och blir ett eget land. Bernadotte beordrar då den svenska armén att gå in i Norge, men den ska undvika onödigt lidande och endast göra tillräckligt med skada för att norrmännen ska ge sig men inte mer. Han begär inte heller någon hjälp från Storbritannien eller Ryssland med tanke på vad dessa styrkor skulle göra mot den norska befolkningen. Kriget blir kort och intensivt. De norska styrkorna kan inte sätta upp mycket mot de rutinerade veteranerna i den svenska armén. Så ungefär samtidigt som svensk trupp paraderar genom Paris slåss den svenska armén mot den norska i gränslandet mellan Sverige och Norge. Norge ger snart upp striden och Karl XIII blir även kung över Norge i en ny union.

    Gillad av 2 personer

  18. Sofia skriver:

    Var hälsad denna sorgens dag, långfredag 19 april.
    Intressant text och intressanta svarsinlägg också så här långt. Jag har börjat fundera på detta ur ett mer demokratiskt och mindre hjälten kom och rädda mön i nöd perspektiv. P.E du verkar vilja att en envåldshärskare i sin klokskap räddar Sverige ur nöden. Och det är ju det diverse klimataktivister också önskar när de ber Stefan löven göra Sverige till en klimatdiktatur. Jag ser det lite som att svenskarna helt demokratiskt valt att utplåna sig själva. Det finns en viss sorg i insikten men ibland är det lika bra att bita i det sura äpplet. Trots detta finns vissa motsägelser i det hela.

    Jag är personligen inte så rädd för Putin men med anledning av texten ovan kan jag inte låta bli att förundras över att den svenska eliten nu liksom uppenbarligen i början på 1800-talet ser Moskva som sin största fiende. Läste igår en artikel om att vi måste gå med i Nato nu pga. Ryssarnas mobbning av Baltikum. Toppen kan man ju tänka i första läget. Sedan kommer nästa fråga då, vad gör det om ryssarna kommer egentligen? Sverige och svenskarna har väl inget monopol på Sverige? Och svenskar ha väl inte större rättigheter till Sverige än ryssarna har eller hur är det våra makthavare brukar säga?Gränser finns ju inte, det är ju bara hittepå? Varför är ryssar sämre än afghaner eller somalier kan man vidare fråga sig? Åker ryssarna tunnelbana i Stockholm är de väl också svenskar? Eller är våra makthavare i själva verket nazist, fascist, rasister? Är det så att det inte är tillräckligt synd om ryssarna kanske?

    Ytterligare en fråga man kan ställa sig är om inte ryssarna är bättre på gränskontroller än vi är här, jag har varit i Ryssland och de krävde minsann både pass och visum för att få komma in där, och HIV test för vistelse över två månader. Inte så dumma restriktioner vid närmare eftertanke. Att veta om människor är bärare av smittsamma sjukdomar och vem de är alltså, lite tryggt faktiskt.

    Nu tillhör jag ju absolut de människor som anser att även svenskar finns, har ett egenvärde och att man inte köper etnicitet med tunnelbanebiljetten men det vore bra med lite koherens i budskapen från vår elit så att säga. För jag vill ju inte både betala för invasionen från Afrika och Asien eftersom Sverige inte finns på riktigt och alla har lika stor rätt att bo i Sverige som svenskar har. Och samtidigt betala för ett mer robust försvar för att hålla just ryssar utanför eftersom hör och häpna Sveriges faktiskt finns och inte bara är en tankefigur. Nej ett sådant resonemang är helt enkelt för rasistiskt ( mot ryssar, som ju också är människor😀)

    Gillad av 2 personer

  19. styggestig skriver:

    När jag började i statsförvaltningen 1974 fanns fortfarande ”Ränta på Guadeloupefonden” som utgiftstitel knuten till kapitel 1 ”Kungliga hovstaten”. Det var en summa pengar som utbetalades till Kungahuset utöver det ordinarie anslaget. Jag hade ingen aning om bakgrunden, och när jag frågade, visste ingen annan heller varför denna konstiga inrättning fanns och varifrån den kom.
    Svaret fick jag av Herman Lindqvist 30 år senare i Hermans bok om Jean-Baptist Bernadotte.
    Enligt Herman ansåg Napoleon att Bernadotte var en konkurrent som han gärna ville bli av med. Bernadotte gick till Napoleon, när han fått det svenska erbjudandet, och var då inte alls särskilt intresserad av att sätta sig i spetsen för ett av de, inte bara nordligaste och kallaste utan även, allra fattigaste och svårast skuldsatta länderna i Europa.
    Enligt Herman Lindqvist sockrade då Napoleon, i sin iver att bli kvitt Bernadotte (och i vetskap om att brittiska flottan belägrade Guadeloupeön), det svenska budet: ”De får Guadeloupe som din privata egendom, om du antar det svenska budet”. Det gick hem hos Bernadotte. Han antog budet och for till Sverige för att bli kronprins.
    Väl framme, fann han det ekonomiska läget ännu värre än vad han hade föreställt sig. Ekonomin låg i ruiner och Sverige var totalt utfattigt. Bernadotte föreslog då de svenska ständernas ledare att han skulle kunna sälja Guadeloupe tillbaka till Frankrike och att köpeskillingen skulle kunna användas för att betala av på den svenska statsskulden. MEN, han ville ha ränta på de pengar som han på detta sätt lånade Sverige. En ränta som skulle utbetalas varje år till kungahuset utöver det belopp som normalt utbetalades! Sagt och gjort. Problemet var bara att Guadeloupe då var i britternas händer! Efter diverse diplomatiska turer tillgodosåg emellertid Storbritanniens regering det svenska förslaget.
    Guadeloupefonden med Guadelouperäntan försvann ur den svenska statsbudgeten först år 1983, när den politiska makten (regering och riksdag) till stort förfång även lade samman de tidigare skilda s k Kapitalbudgeten och Driftsbudgeten till en enda statsbudget. Detta blev katastrofalt för den svenska statens investeringsverksamhet i kommunikationer (vägar, järnvägar, flygplatser) och energiförsörjning, etc.), men det är en helt annan historia!

    Gilla

  20. Martin skriver:

    Kan vi inte hoppas på Jimmie? Eller Jomshof?
    Eller Mattias Karlsson? Eller alla tillsammans?
    Johan Hakelius kunde kanske förmås att övergå från observator till konservator? Tyvärr dog vår räddare Ian Wachtmeister….han hade kunnat!

    Gilla

  21. olle reimers skriver:

    Det som krävs är att en betrodd person ställer sig på Sergels Torg och säger att vi måste ändra på det här. Politikerna ska berövas på minst hälften av sin makt och sin ersättning.

    Det är ogörligt att försöka reformera systemet inifrån. Där finns alltför många inbäddade intressen. Kravet måste komma från folket där vi sluter upp bakom en folklig ledare.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.