Anders Leion: En lysande retoriker

Anders Leion

I måndags klockan åtta skulle Macron hålla ett stort tal, i vilket han skulle sammanfatta erfarenheterna från Den stora debatten, de landsomfattande möten (10 000 stycken), inlägg på nätet (1,4 miljoner) och nedskrivna utsagor hos borgmästarna (16 000) genom vilket han och regeringen ville visa att man också kunde lyssna, inte bara ge order. Den stora debatten tillkom som ett medel att krångla sig ur de gula västarna grepp.

Måndag klockan sju började Notre-Dame brinna. Macron ställde in talet. I går, tisdag, höll han ett annat tal (från 02.00). Det var fullkomligt lysande.

Jag har försökt förstå varför. Är det hans ordval? Nej, det är inte särskilt märkligt.

Meningsbyggnaden? Nej, enkel och klar. Den stora utformningen, designen? Nej, han använder sig av en enkel, självklar liknelse: Notre-Dame har brunnit. Vi skall bygga upp den igen. Vi har byggt städer, hamnar och katedraler. Krig och revolutioner har förstört dem. Vi har byggt upp dem igen. Vi är ett land av framstående byggare. Vi skall bygga för framtiden… Men låt oss inte förhasta oss. Att vara i täten på ett land innebär inte bara att reagera, att administrera utan en medvetenhet om vår historia och männen och kvinnorna i den…

Brandmännen gjorde en heroisk insats, med risk för sina liv. Nu vill alla i Frankrike, och en del i utlandet hjälpa till. Vi gör det tillsammans. Jag är övertygad att vi kan förvandla denna katastrof till en möjlighet att tillsammans forma vår framtid…

Det är en enkel, nästan självklar men också effektiv uppbyggnad. Men den är inte enastående på något sätt. Vad är det som gör talet så extremt skickligt?

Innan vi försöker besvara frågan, låt oss jämföra med Ebba Busch Thor! Hon anses ju vara en mycket skicklig talare. Här talar hon visserligen i ett helt annat sammanhang än det som omger Macron, men hon håller ändå en lågmäld, personlig ton och hon talar om mjuka värden – främst äldrevården. Ändå gör det ett mycket blekare intryck än Macrons tal. Varför?

Det är inte den större dramatiken i Paris som skiljer – Macron tonar ned den och väljer istället också han en lågmäld ton.

Macron dansar tango med åhöraren/åskådaren. Det är en dans som också utrycks i pauser. Följarens spänning byggs upp i väntan på nästa steg. Föraren dröjer också för att ge följaren tid att påverka dansen.

Så arbetar Macron. Han är föraren framför TV-tittaren/följaren. Han uppträder som om han vore i rummet framför tittaren och han ger denne möjlighet att ta in och svara på Macrons ord. Det är alltså inte orden, inte meningarna, inte uppbyggnaden som särskiljer honom från andra skickliga talare. Det är känslan för rytm. Pauserna är lika viktiga som ordflödet. I pauserna blir åhöraren huvudperson.

Jämför med Busch-Thors tal! Trots röstens behärskning hamrar hon in meningarna i mottagarens medvetande. Då värjer man sig hellre.

Macrons tal var alltså mycket skickligt. Det är inte säkert att det räcker för att rädda honom ur den ytterst besvärliga sits han hamnat i. Men för första gången har han en chans.

23 reaktioner på ”Anders Leion: En lysande retoriker

  1. Rolf Wasén skriver:

    Anders Leions analys är säkert korrekt och jag ska lyssna på Macrons tal.

    Men artikeln påminner mig om följande historia:
    Två politiker sitter och diskuterar i en soffa. Den ene somnar. Då han vaknar upp frågar han: Va sa du? Inget, svarar den andre. Det vet jag, säger politikern som inte kunde hålla sig vaken. Men hur la du orden?

    Om inte orden omsätts i trovärdig handling, så kan besvikelsen få till följd att Macron förlorar mer än han vinner på sitt briljanta tal. Det återstår att se. Men oddsen?

    Gillad av 1 person

  2. Eva Danielsson skriver:

    Skrämmande att karisma, utseende och vältalighet ska betyda så mycket. Att det han vill göra och faktiskt gör betyder så lite, fast det är det som påverkar varje invånares liv. Fantastiskt fascinerande att Trump lyckades vinna presidentvalet i USA, han har ju inga sådana fördelar. Men det hade ju å andra sidan inte Hillary heller. Trump hade nog inte kunnat vinna mot Obamas elegans och vältalighet. Annars brukar man säga att den längste mannen av två kandidater vinner i det amerikanska presidentvalet. Och en helyllefamilj är ett måste. Det gäller nog inte i Frankrike, för Macron ser ju ut att vara rätt så kort och han har ingen traditionell familj. Men en så vältajmad brand för Macrons del. Om han kan få alla att tro på att den inte var anlagd av muslimska terrorister, så blir den väl den enande faktor han behöver.
    En actionrulle skulle kunna spinna på att han rentav beställde den.

    Gillad av 11 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Du och jag och Danske Mand förstår det inte, men för de flesta är det så självklart att de inte alls reflekterar över det. (Vi har förstås rätt.)

      Vi tänker i termer av gemeinschaft. Där är den enskilde inte så avgörande viktig. Vi kan föreställa oss ur tankar och idéer och rörelser påverkar samhällskroppen genom att bara uppstå, att sprida sig; det vi kallar zeitgeist, tidsanda.

      Men de tänker i termer av gesellschaft. De har vänt på individens signifikans i samhället. De tror på samhällskontrakt, de tänker sig att man först är individ, sedan människa. För dem blir det då uppenbart att enskilda personers ondska eller godhet är det som är avgörande, ty för dem är livet ett sällskapsspel. Det är en maktkamp. Alla relationer är horisontella — égalié! — man väljer som fri agent med fri vilja — liberté! — den ena eller andra, sällar sig fritt till en sida eller en annan — fraternité! De uppfattar termer som meritokrati på ett helt annat sätt. Ur denna inställning kommer det eviga pratet om Hitler, om hur man skulle resa tillbaka i tiden och mörda Hitler, och då skulle hela Kriget och Holocaust aldrig inträffa. De ställer upp låtsasmoraliska låtsasparadoxer om olika individers relativa värde, hur många man skall köra över med en skenande spårvagn. De tänker att man får slå på nazister. Hjärnspöken alltsammans! Brott mot David Humes guillotine!

      Gillad av 2 personer

  3. Aurora skriver:

    Jo, Macron är nog en bra talare. Det var ju det som gjorde honom till president. Kom från ingenstans och fick folkets röster. Men ord är bara ord. Det visar opinionen i Frankrike också. För Löfven har stora ord och allvarlig uppsyn fungerat länge också. Macron har kvar att bevisa. Löfven har inget att bevisa längre. Bakom uppsynen var det tomt i ihåligt.

    Gillad av 2 personer

  4. Dnam eksnad skriver:

    Jag försöker förstå Leion, och en del andra som skriver här, jag försöker förstå svenskarna, det stora majoriteten, men lyckas inte. Jag förstår inte den svenska själen, jag ser det som att en stor del av folks själar har blivit stulna, de är inte riktigt där. Jag förstår därför inte hur folk inrättar sin lojalitet, Leion verkar närmast knäfalla inför Macron, där jag istället ser en person med tvivelaktig personlig moral, en maktens hycklare, en förrädare mot sitt eget folk och väst, en representant för en elit som inte bryr sig om de på vars ryggar de står, varken de döda eller levande. Omvänt så gillade jag instinktivt Trump, där eliten ogillade honom och därefter massorna, eftersom de fick veta vad de skulle tycka av makten och medierna.

    Leion fokuserar då på Macrons retorik. Ja det kan man ju göra men för mig känns det som det är något fundamentalt som skiljer mig och Leion, jag kan inte helt sätta fingret på det, men det kommer nog.

    Gillad av 14 personer

    • Sven skriver:

      Jag såg också Macrons tal. Skickligt utfört men han berörde mig illa precis som alla andra gånger han håller ett tal. Övergår mitt förstånd hur någon kan förföras av denne mans vältalighet. Hur kan så många vara så blinda och inte se hans egentliga natur.
      Han säger att Notre Dame skall byggas upp till något bättre. Vad menar han med detta? Blir det en multi religös helgedom med dragning mot Moské! Han är just den sorts människa som inte skulle tveka att trycka ned detta i halsen på Fransmännen och den Kristna världen.

      Gillad av 5 personer

    • kolosserbrevetkap3 skriver:

      Instämmer DNAM.
      Kanske skillnaden är som mellan den som ännu sover (och drömmer) och den vakna (som lätt förstår att skilja mellan dröm och verklighet).

      Gillad av 1 person

    • Lars Mellblom skriver:

      #A#

      Det sammanfattar precis vad vi i la France périphérique tänker! Macron har sitt stöd bland städernas elit. Med den arrogans och det förakt han visar oss som inte tillhör denna elit, kombinerat med den sympati han har för de muslimska immigranterna, knyter vi nävarna och svär varje gång han syns eller hörs.

      Undertecknad bor Frankrike sedan 1985 och dess för innan 1973-77 samt tillhör de Gula Västarna. Med franska mått mätt var talet ungefär vad man kunde vänta sig. Misstaget Anders kanske gör, är att jämföra Macrons retoriska förmåga med svenska politikers dito. Då lyser naturligtvis Macron som en sol på en kolsvart himmel. Men det gör också varje annan fransk talare, liksom engelska, italienska, tyska, spanska, amerikanska …

      Gillad av 5 personer

    • Christer E skriver:

      Man kan kalla Maron mycket (arrogant, nedsättande, elitistisk, …) men absolut inte fascist. Däremot är de Gula Västarna en fascistisk rörelse, korporativism i botten, precis som i det italienska originalet.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Jag har en annan uppfattning. Han kommer ur ett marxistiskt parti. Han står för att som strongman ena landet för att uppnå Stora Dåd. Det skall marscheras framåt! En marche! Avanti! Det är väl för att likheterna med Benito Mussolini är så uppenbara som ingen vill se dem.

        Gilla

  5. Björn skriver:

    Visst är det skrämmande vad karisma, utseende, vältalighet och att ha tur med tajmingen, betyder så mycket! Jag kan inte låta bli att tänka på fenomenet ”Greta”! Vilket genomslag hade en vanlig finnig pojkspoling, utan ”kritik-dödande” diagnoser och med okända föräldrar, fått med en liknande ”aktion”?! Han hade förmodligen varit tillbaka i skolbänken redan samma dag!

    Gillad av 2 personer

  6. Thomas skriver:

    Anders L;
    Jag tror det var en iscensatt skenmanöver av Macron. Hans tid som president var nu kraftigt ifrågasatt.Timglaset höll på sina ut för Macron så han behövde en händelse som fick fransoser att sluta sig samman, och det utan blodspillan. Då kan en storband ”komma lägligt till pass”
    Vi har sett det förr.
    Thatcher lyckades 1982 ”med hjälp av Falklandskriget” rädda sin politiska karriär.

    Gilla

    • EL skriver:

      ”iscensatt skenmanöver ” Nej, det tror jag inte alls. Snarare ett spontant tal, off the cuff, och
      inte skrivet av en ‘nègre’.

      Gilla

  7. Yvonne Rosenthal skriver:

    En fransk president, eller premiärminister eller en minister ” vem som helst” måste kunna tala väl. Macron är bara en i högen… En som skiljer ut sig är Marine Le Pen , akademiker och jurist som detta till trots, talar som en vulgär torgmadame som säljer rutten fisk. Intressant.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.