Feticid

Patrik Engellau

Den här texten blir kanske lite emotionell. Jag är inte särskilt hjärtnupen. Men när svenska staten föreslår preventivt barnamord med amerikanska avrättningsmetoder på foster som befaras visa livstecken efter en abort kan till och med jag se att staten i sin totala hjärtlöshet och bristande respekt för livet har gått för långt.

Smert betyder död på ryska. Under andra världskriget inrättade Stalin en kontraspionageorganisation som han kallade Smersh vilket stod för Smert Shpionam, Död åt spionerna.

Smer är kortnamnet för Statens medicinsk-etiska råd. Efter rådets nyligen publicerade rapport Livstecken efter sen abort kunde det lika gärna kalla sig Död åt fostren.

I Sverige råder fri abort fram till och med den artonde graviditetsveckan. Efter dispens kan den gravida få abort senare. Vid senare aborter kan de aborterade fostren inte bara visa livstecken utan också ibland, med hjälp av alltmer avancerade medicinska metoder, räddas till ett riktigt liv.

Man skulle kunna tro att sådana framsteg vore något att glädjas åt, men det är de inte ty de kan sticka käppar i hjulet för en kvinna som vill bli av med ett besvärande liv som växer i hennes mage. Det skulle nämligen kunna leda till att artonveckorsgränsen för fria aborter och även dispensgränserna för senare aborter behövde sänkas för att man inte ska riskera att abortera något levnadskraftigt.

Lyssna nu hur Död åt fostren resonerar. Inget ska få hindra en kvinna att bli av med ett gryende liv. Kvinnor kanske söker abort för sent och det ska de inte behöva lida för. Förresten finns det länder som ännu mer tillåtande abortlagstiftning än Sverige. Död åt fostren argumenterar därför för att ”andra åtgärder än sänkt abortgräns [bör] prioriteras”.

Det är väl inget problem säger kanske du som möjligen är ännu mer hårdhjärtad än jag. Det är väl bara att strypa fostren om de andas när de aborterats ut. Men usch, fy, så säger bara folk som inte gått på värdegrundskurs och fått lära sig att, som Död åt fostren understryker, människovärdet uppstår vid födelseögonblicket (eller i varje fall inte senare). Vid en medicinskt framkallade födelse, alltså en abort, har fostret således fullt människovärde och kan därför inte, med stöd av den medicinsk-etiska expertisen, tagas av daga.

Här står vi alltså inför ett svårt samhälleligt etiskt problem. Död åt fostren uppfinner då en lösning som är så cynisk att det upprör till och med en förhärdad syndare som jag själv:

För att säkerställa att ett levande foster inte föds fram vid sen abort används i många länder så kallad feticid, som innebär att man injicerar ett läkemedel till fostret innan aborten inleds som medför att fostrets hjärta stannar.

Det betyder att ett livsdugligt foster som inte passerat födelseögonblicket, det vill säga aborten, och därför ännu inte fått sitt människovärde och alla sina lika rättigheter kan dödas utan att barnmorskor och förlossningsläkare ska behöva känna några moraliska skrupler. Förslagsvis kan metoderna hämtas från amerikanska avrättningar där gift injiceras för att den dömdes hjärta ska stanna. I Storbritannien, upplyser Död åt fostren förslagsvis, använder man kaliumklorid för att döda fostren. Det är samma gift som brukas på dödsdömda i USA.

(Vid amerikanska avrättningar används normalt tre olika kemikalier, först en drog för att bedöva, sedan en för att paralysera och avslutningsvis kaliumklorid för att få stopp på hjärtat. Man ger bedövningsmedlet bland annat för att den dödsdömde inte ska känna smärta när kaliumkloriden injiceras. Död åt fostren kanske inte tycker är så viktigt att tänka på smärta när det gäller just foster. Observera det försåtliga språkbruket i citatet ovan. Giftet kaliumklorid, som används för att stoppa hjärtan, kallas för ett ”läkemedel”. Är råttgift ett läkemedel för gnagare? Törs du besöka en vårdcentral som står under inflytande av Statens medicinsk-etiska råd? Törs du ta dess rekommenderade läkemedel?)

Javisst ja, det vore ju grymt och ovärdigt att döda barnet om det visar livstecken efter aborten, men då kan vi ju döda barnet några ögonblick före aborten så är problemet ur världen och vi är etiskt rena. Listigt, va?

En av ledamöterna i Smer, Död åt fostren, är Åsa Gyberg-Karlsson, som representerar vänsterpartiet. Så här förklarar hon i ett särskilt yttrande:

Vänsterpartiet stödjer föreliggande skrivelse. Vi vill dock särskilt betona vikten av att aborträtten på inga villkor får begränsas. Vi ser därför att de åtgärder som stipuleras vidtas skyndsamt. Det är av yttersta vikt att vi agerar nu, för att rätten till abort framöver inte ska riskera att försämras.

Dagens Nyheters feministiska ledarsida tycker att förslaget är utmärkt:

Ur alla rimliga synvinklar bör [förslaget om feticid] ses som en integrerad del av aborten. Möjligheten att erbjuda feticid bör därför, liksom Smers övriga förslag, diskuteras seriöst och sansat.

Det här är värre, tycker jag, än sådant som de politiskt korrekta brukar uppröras över som till exempel 1900-talets skallmätningar och steriliseringspolitik. Skallmätningarna och steriliseringarna motiverades i alla fall inte med brännvinsadvokatyr.

82 reaktioner på ”Feticid

  1. A skriver:

    Det är bra P.E att du börjar förstå vad detta är för något. Jag menar att detta går igen i det mesta vänstern sysslar med. Troligen allt. De hatar den här världen, och kan inte acceptera den. De kämpar med näbbar och klor för rätten att krossa allt vackert och mänskligt. Se förbi retoriken vad dessa människor egentligen GÖR. Vakna för guds skull. Det går ut på att ge ondskan inom människan fritt (eller friare) spelrum, vare sig de själva är medvetna om det eller inte.

    Mvh A

    Gillad av 16 people

    • Benjamin Dhover skriver:

      Eh… Nej? Att döda spädbarn är fortfarande i allra högsta grad straffbart.

      Det du tänker på är uttalanden av några Demokratiska guvernörer på östkusten som argumenterar för abort ända upp till slutet på graviditeten. Efter den ”naturliga födseln” kan jag garantera att du får skaka galler om du gör något dumt.

      Gillad av 2 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Du läste inte Patriks text om feticid? För oss som inte godkänner spetsfundigheter som ursäkt för mord är det ingen skillnad om man mördar i livmodern och plockar ut liket eller om man plockar ut barnet först och mördar det sedan.

        Gillad av 5 people

      • olle reimers skriver:

        Förslaget går ut på att moder och läkare i samråd ska ha ha rätt att avbryta livet på ett framfött foster.

        Gilla

    • G.Persson skriver:

      Ja, Miksche. Det får man höra till och från att SD är abortmotståndare. Låt oss säga ja till livet!
      Sänk gränsen för abort till tolv veckor.

      Gillad av 8 people

      • gmiksche skriver:

        Det fick jag höra till förbannelse när jag stod i SDs valstuga i Huddinge centrum i somras. Sjok av ungdomar, för det mesta rätt så aggressiva flickor i övre skolåldern, kom för att provocera av den anledningen. Ingen var villig att lyssna. Det hade blivit hjärntvättade. Förmodligen i skolan.

        Gillad av 4 people

  2. Benjamin Dhover skriver:

    Usch… Hela den här frågeställningen ger ungefär samma obehag som att höra historier om folk som gör sig av med kattungar genom att stoppa dem i en säck och slänga dem i sjön.

    Det enda, möjliga försvaret mot det Patrik beskriver är väl att en potentiell mor som inte bara accepterar utan aktivt begär denna procedur skulle vara ena riktigt, riktigt dåliga mammor. Hjärtat blöder även när vi läser om barn som torterats ihjäl bakom hemmets lykta dörrar; mörkertalet för liknande historier i mindre skala kan vi bara spekulera om. Kanske skonades några barn från åratal av lidande i händerna på psykiskt instabila mammor? Ingen vet. Men kanske, kanske kan man finna lite tröst i den tanken.

    Gillad av 2 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Skillnaden i jämförelsen med avlivandet av djur är väl att de dödade barnen inte får någon tid i Opinion live.
      Vi lever i en konstig tid när det är viktigare att engagera sig i djurens rätt än i barnens rätt.

      Gillad av 6 people

  3. svenne skriver:

    Det här är värre, tycker jag, än sådant som de politiskt korrekta brukar uppröras över som till exempel 1900-talets skallmätningar och steriliseringspolitik. Skallmätningarna och steriliseringarna motiverades i alla fall inte med brännvinsadvokatyr.

    Sterilisering är ju en metod som har använts med baktanken att vissa människor inte skall vara berättigade att leverera en avkomma eftersom föräldrarna av någon orsak inte har de kvalifikationer som är önskvärda. Det kan handla om mentala brister, risk för nedärvd sjukdom – som t.ex. blödarsjuka hos tsarfamiljen – eller icke önskvärda rasliga egenskaper (som i Nazityskland).

    Om det nu skulle tillåtas aborter i ett sent skede under processen så kan detta – i en totalitär stat som av opinionsskäl inte vill tillåta sterilisering – utnyttjas med en form av brännvinsadvokatyr där man med motiveringen av en ”nödvändig” abort förhindrar även ett fullt friskt foster att komma till världen. Givetvis krävs att förlossningsläkarna i en sådan stat är införstådda med doktrinen att vissa medborgare inte skall få föröka sig på grund av de styrandes åsikter angående vilka typer av medborgare som landet skall ha.

    Detta är ju ett stort etiskt problem: ”När i processen har fostret uppnått de mänskliga egenskaper som gör att aborten kan liknas vid en avrättning?” Jag håller med Patrik om att detta ställningstagande innehåller en mycket stor (olösbar?) problematik.

    Gillad av 3 people

  4. Eva Danielsson skriver:

    Möjlighet till tidig fri abort är bra, tycker jag. Men det är inte någon lätt fråga. Ska nog inte vara en lätt fråga. Är man mogen för att ha ett sexliv så bör man vara vuxen nog att också kunna förhindra en oönskad graviditet. Preventivmedel är lätt att få tag på och en vasektomi lär vara ett enkelt ingrepp. Inte ett moraliskt dilemma heller. Som ju en abort är och bör vara.
    Abort t o m v.18 utan särskilda skäl gäller i Sverige med ungefär tre veckors marginal till när ett foster kan överleva utanför livmodern. Just nu i alla fall. Från v.19 det handlar det väl gissningsvis om moderns medicinska tillstånd för dispens. Eller? Jag hoppas man inte får dispens bara för att man söker sent. Ju större fostret är desto svårare blir dilemmat och den svåra frågan om precis hur det ska gå till, det som Patrik tar upp i krönikan.
    I praktiken görs 94% av alla aborter före v.12 om jag har förstått rätt. Vilket är den lagliga gränsen i våra grannländer. Gott så. Förhoppningsvis är det inte ett stort antal, någon som vet?
    Hur man utför lagliga aborter, hur det går till i praktiken, ska politiker akta sig för att ha tvärsäkra åsikter om. När det kommer till frågor om livets gränser, om aborter och om vård i livets slutskede bör politiker och vi alla vara lite försiktiga med tvärsäkra okänsliga tyckanden. Det är ämnen som behöver behandlas politiskt, juridiskt, medicinskt, psykologiskt osv, men inte som slagträn i debatter.

    Gillad av 7 people

    • Hans Högqvist skriver:

      Min tanke är att i det ögonblick då spermien har släppts in i ägget har ett nytt liv startat.
      Det kan hända även om man använder preventivmedel eftersom inget preventivmedel är 100% effektivt.
      Vid tolv veckor är hjärnan så pass utvecklad att ett medvetande om sin existens är möjlig – vilket styrt lagstiftningen om tolvveckorsgränsen.
      I princip är förbud mot abort det moraliskt rätta eftersom man dödar en individ. I praktiken menar jag att en tolvveckorsgräns är vettig när det hotar, eller kan förstöra, livet för modern. Dessutom vill vi inte ha tillbaka änglamakerskor och ”hemliga” abortkliniker vilka förr orsakade lidande.
      Att ta så lätt på aborter som det görs nu i västvärlden är vidrigt.
      Detta samtidigt som IS mördarna och deras medlöpare ska daltas med – jag ser alltså inte problem med dödsstraff i extrema, ondsinta, fall – men de ofödda barnen måste skyddas från lättvindigt utförda aborter. Vilket majoriteten av aborterna är!

      Gillad av 5 people

    • evavbg skriver:

      Men du använder dödskultens/socialismens egen retorik. ”Fri abort… ” är ”bra”… Vad pratar du om, vad tänker du med?

      Kvinnan bär en själ som formar en kropp i livmodern. Kroppen är av jorden… själen är från ovan. Papoan år också en part. Kvinnan har ingen ”rätt”, utan bara en helig uppgift. De ”kvinnor” som rabblar gammal retorik uteftet dödskultens och dess medias och övriga indoktrinetingdenheters program.

      Livet har inga ”gränser” som du skriver, utan är evigt. De som medverkar till dessa ohyggliga och oförlåtliga brott, ska de vara värda att kallas ”human” längre? Kulturnarxismen har fått så många til att bli robotar som inte har kontakt led sina hjärtan – men de tror de tänket själva.. . de kan inte längrr särskilja på rätt/gott och fel/ont – och de förgör sig sjäkva. What goes around…

      Abort är det vidrigaste påfund satanisterna/socialisterna hittat på i programmet som går ut på sty lösa upp allts integritet.

      Gillad av 3 people

  5. gul, röd, blå och grön och naken som yetimadam, en stor helig ko man fann, bror till snorre och Sture minsann, alla bugar nu för danske mand, med jak han har god hand, tur skall man ha i nepaliland skriver:

    Ja min dotter föddes för tidigt så jag vet var jag står, hon är nu en ståtlig tonåring längst i klassen som älskar att sjunga och spela piano. Börjar det inte bli allt tydligare vad vi har framför oss? Fredrik Östman brukar skriva att socialismen är en dödskult och många rycker på axlarna men om ni kisar, vad är det nu vi ser? Malcolm Kyeyune tror jag anar det, vi är redan i helvetet, vi har fåtts att vänja oss vid våldtäkter, vi vet alla var de kommer ifrån, men vi sitter, utan att krossa en ölflaska i TVn, och får lyssna på ännu en kriminolog som ursäkter det, eller skjutningar, vi sitter med vinglaset i handen och ser ännu en polischef som vrider händerna och inte kan förstå vad det beror på, vi matas med relativisering av att unga flickor stympas, vi får höra från än den ena lektorn, än den andra, att de gamla nog bara borde dö, vi sitter med kaffekoppen i handen och läser om hur glorifierade kvinnliga sexturister (de kallas visst idag influencers) vill införa diktatur, i gott sällskap med filosofins Dr Mengele, Torbjörn Tännsjö. Kisar ni? Eller idag, islam manifesterar sig åter och åter igen via massmord, inte vilka som helst, utan med en uppfinningsrikedom som inte står medeltidens tortyrkammare efter, detta skall hela folket nu få relativiserat, utan att skrika rakt ut och krossa ölflaskan i TVn. Kisar ni? Ser ni att vi lika gärna kunnat vara nazister hela bunten? Ja, kanske inte vi här, vi hade hämtats tidigt på morgonen, men 82% av befolkningen, ont har blivit gott, socialismen, socialdemokratin och nu pk-ismen är en dödskult, logiken är obönhörlig, döden vill ha sitt, steg för steg rör vi oss mot detta. Livet betyder ju ingenting för dem, när skall vi förstå detta? De är inte politiker och journalister, de är en utopisk dödskult, när kommer förslaget om abort av levande foster för klimatet? Dissidenter först. Etablissemanget har vänt ryggen åt den västliga kulturen, invididens frihet och liv har inget värde, endast kollektivet. Vi dissidenter borde vända oss för att se vad DE tittar på, vad är det de blickar mot och vill ha? Vill de att vi skall finnas? En retorisk fråga så klart. När man börjar ursäkta de värsta manifestationerna av islam, som legat i krig med kristendomen, just för att kristendomen inte accepterar deras underkastelse,vad finns då kvar? Vänd er och försök se vad DE styr efter, vad är det som de söker men som de inte ännu formulerat högt? Jag tycker det är tydligt.

    Vi styrs av dödskult, titta på deras ögon, på Morgans, Lööfs, Ferms eller Ramberg. Fråga er, vill de att ni skall finnas?

    Gillad av 18 people

    • uppstigersolen skriver:

      Självklart vet jag att de helst vill att jag tar mig själv av daga. Som nummer två att jag dödas av någon från ett utanförskapsområde. Som nummer tre, mer storskaligt. Alla mina tillgångar och inkomster ska beslagtas så att jag svälter eller fryser ihjäl.

      Gillad av 8 people

    • Richard skriver:

      Ja, vi befinner oss redan i krig och det oerhört viktigt att förstå vem som är fiende och vem som är vän. Tyvärr är jag fullständigt otränad i, och ovan med, våld. Dessutom ensam om insikten om vår belägenhet (ensam bland de jag känner – även om många av dem insett mycket lyckas de ännu inte följa tanken hela vägen). Det gör gör det svårt att börja agera på adekvat sätt.

      Gillad av 7 people

    • Erik2 skriver:

      Det är ju så jag känner, att jag inte har rätt att få finnas. Att det bara är en tidsfråga innan det hanteras. Jag känner varje dag ett hot mot hela mitt varande. Mot mig. Tills vidare får jag finnas eftersom jag drar in pengar till andra men så fort jag inte kan eller orkar det längre då försvinner min rätt att leva. Nu vet jag att pension kan jag glömma. Pensionen kommer att knuffas framför mig tills jag stupar. Jag kommer lämna efter mig familj som blir näst i tur att kramas ur. Jag är det ondaste som finns, en vit heterosexull man som drivs att behov av gemenskap och en stark längtan efter frihet, frihet att skapa. Jag har, inser jag nu i övre medelåldern, ägnat mig åt inre migration. Dvs flytt till områden som varit relaivt fredade från kommunismen. Men nu finns det inga arenor kvar. Ja, kanske detta är det sista. Så Känner jag. På fullt allvar. Och min känsla är också att somliga sadistiskt hånflinar åt denna käsnla av förtvivlan. Jag har i hela mitt liv alltid litat på mina känslor och jag har länge undertryckt just denna känsla av hot mot mitt varande. Inte vågat artikulera detta. Men så här är det. Det tjänar inget till längre att hoppas på att det ska kunna bli bättre. Det är sm en evig mardröm och jag k a n b a r a I n t e förstå detta. Varför? Varför jag?

      Gillad av 8 people

      • smestyck skriver:

        Du är inte ensam att känna så vet själv när insåg att o fattade vad vänster politiker o jounarlisterna gjorde! Kändes som man förlorade meningen med livet det var hemskt och jag har pratat med flera som kände samma sak när dom förstod.

        Gillad av 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      En barnläkare i USA har t. ex. twittrat att hon brukar feldiagnosticera foster hos vita föräldrar för att förma dem att abortera fullt friska foster. Avsikten var att utrota den vita rasen. Detta sker helt öppet.

      Gillad av 2 people

    • Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

      Har man inte läst 1984 bör man flytta upp den i prioritet till första plats på läslistan. Väldigt upplysande (om än lite tråkigt) är boken i boken, ett par kapitel ur som förklarar hur samhället fungerar, sen ”samtalen” mellan Winston Smith och O’Brien i kärleksministeriet (del 3 av boken) där den sanna maktfullkomliga politikern framträder i all sin nakna anskrämlighet.
      Sen ska inte appendixet som förklarar nyspråket inte heller glömmas.

      Gilla

  6. Erik2 skriver:

    Jag är glad att någon mer än jag reagerade på exakt detta. Det är något alldeles särdls hemskt att staten kan föreslå dödande av livsdugligt foster. Här visar verkligen svenska staten sitt rätta ansikte. SD har en balanserad syn på detta men har misslyckats totalt med sin opinionsbildning.

    Gillad av 6 people

    • gmiksche skriver:

      SDs misslyckande är medias fel, eftersom media och politiska motståndare förvrängt budskapet totalt. Givetvis hade SD kunnat låta bli att gå ut med sitt budskap. Det hade varit valtaktiskt rätt. Men abortfrågan inte är en fråga som klaras av en enda gång. Det gick faktiskt att förutse att den skulle komma upp igen. Vilket den gjorde oväntat snabbt. Och gett SDs ställningstagande under valrörelsen trovärdighet i efterhand. Nog är det så att förslaget att avliva ofödda barn i moderns kropp är något som de flesta fortfarande vägrar att acceptera. Åtminstone hoppas jag det.

      Gillad av 8 people

  7. Aniara skriver:

    Kvinnlig frigörelse kan aldrig vara dålig. Det utgör vår tids mantra. Nu råkar kvinnor tillhöra de mest livgivande. Arten Homo sapiens länk mot framtiden och vår överlevnad. En klart viktig roll. För att inte säga helt livsavgörande.

    Efter kriget fanns i Tyskland massor av föräldralösa barn som hamnade på institutioner. De små knöt an till de vuxna som råkade finnas i deras närhet. Men dessa kom och gick över tid. Uppbyggda relationer bröts. Så all anknytning resulterade i smärta. Då vände sig barnen inåt. Smärtan av förlust blev för stor. De började isolera sig. Kontakt med andra människor upplevdes som ett direkt hot. De blev då ensamma i sitt inre, trots att de hade vuxna omkring sig.

    Dessa barn fick den svenska beteckningen Aniara-barn. På grund av sin stora ensamhet. Döpt efter Harry Martinson diktepos Aniara, där mänskligheten färdas ut i rymden och försvinner.

    Varje barn behöver trygghet och närhet till sin mor, mer eller mindre kontinuerligt upp till treårsåldern. Men nu lämnas barn in på förskolan redan vid 12 månaders ålder. Den helt avgörande perioden för barnens anknytning bryts. Den period som bygger trygghet och tillit till det senare livet.

    Kvinnor och samhället väljer i hög grad bort barnens inre utvecklingsbehov, och ser mer till sina egna, och arbetslivets. Politikerna vill förse arbetsmarknaden med fler arbetsföra. Och kvinnorna vill förverkliga själva bortom hemmets väggar.

    Ingen skall inbilla sig att detta inte får följder och konsekvenser för det uppväxande släktet. Exakt hur och på vilket sätt är en komplex fråga. Men vi ser hur ohälsotalen växer bland ungdomar, särskilt bland unga flickor.

    Mer rakt uttryckt – kvinnors egen frigörelse kommer till ett pris, som spiller över på kommande generationer. Sena aborter sätter även det kvinnlig frigörelse i fokus. Kvinnlig frihet har en baksida. Bekostad av andra. Där avlivning av i praktiken livsdugliga foster under mer sena månader ingår som en extrem inom den kvinnliga frigörelsen.

    Tilläggas kan att även fäder i senare skeenden är av avgörande betydelse. Praktiskt taget inga interner på våra fängelser har en normal fadersrelation till en manlig person. Söndertrasad trygghet kommer till ett pris. Men detta är ett tabubelagt ämne i skuggan av feminismen. Karriär och kvinnors självförverkligande sätter krokben för det.

    Gillad av 11 people

    • Eva Danielsson skriver:

      En trygg anknytning mellan mor och barn förutsätter inte samvaro tjugofyra timmar per dygn. Gör inte misstaget att valla mellan ytterligheterna. Kvinnor kan vara ifrån sitt förskolebarn några timmar per dag, om barnet har det bra under tiden, bara det sedan finns tillräckligt långa stunder dagligen på hemmaplan tillsammans. Barn som även samtidigt får en tidig trygg anknytning till sina fäder är lyckligt lottade. Fäder är också viktiga de första åren om än på andra sätt än med amning och närhet. På gruppnivå är män mer intresserade av tingen och att göra och kvinnor av människor och att känna och de manliga aspekterna behövs också, i bästa fall inte bara som en idé utan som en närvarande person för barn att testa livet på. Även de första småbarnsåren. Och i triangeln mor-far-barn får barnet chans att vara barn. De gränser och krav som kvinnor behöver ge små barn representerar helst det föräldrarna gemensamt står för. Om tidig fostran uteblir har både mammor och pappor brustit.
      Det optimala mönstret mellan jobb och förskola och hur man vill leva och samarbeta bör varje familj få bestämma utan klåfingrighet från politiker. I ett rikt samhälle som vårt tills nu har varit, är det tillräckligt att det finns olika möjligheter med jobb för män och kvinnor plus barnvänliga förskolor. Skatteregler och pensionsregler borde stärka familjens valfrihet i livsmönster och barnuppfostran, men där betonar tyvärr den svenska politiken att det ska vara lätt att skiljas och att både män och kvinnor måste jobba heltid. Utom för invandrare förstås, för de räknas inte behöva jobba alls.
      Förlåt att jag blev långrandig.

      Gillad av 4 people

      • Eva skriver:

        Misstaget de flesta gör är att utgå ifrån vår egen kulturs begränsningarna och livsstilsval. Under 99,9 procent av människans evolution har människan levt inom en större grupp – på runt 50 till 150 individer – i ett jägar- och samlarsamhälle.

        Det betyder att det vi kallar för kärnfamilj alltid fungerat som inbäddad i en mycket större social rymd, där släkten i vid bemärkelse fungerade både stöttande och avlastande. Inget barn lämnades i princip ensamma i låg ålder. Farorna var för stora för det. Ofta bars barnet på ryggen när kvinnorna var ute på födosök. En närhet som inre avbröts av arbete med grävkäppar. En hel grupp systrar, äldre barn, svägerskor, svågrar och yngre bröder fanns att tillgå. Det är under dessa sociala förhållanden barnets behov tillgodosågs. Mammor var aldrig ensamma.

        Så lever vi inte längre. Och kan inte heller göra. Att hänga upp tillvaron på enbart kärnfamiljen är en relativt sen företeelse. Men psykologiska och socialiseringens behov har inte ändrats sedan jägar- och samlartiden, bara för att vi kulturellt valt en annorlunda livsstil.

        Att inbilla sig att man kan dela in tiden i en slags kvalitetstid – för att kompensera för bortavaro, är enbart till för att lindra ett dåligt samvete. Fullt förståligt eftersom alternativen saknas när två måste arbeta. Kärnfamiljen består av en tämligen socialt anorektiska konstellation – i jämförelse med jägarsamhällets mer omfattande sociala struktur.

        Skall man vara helt ärlig så går inte våra livsstilsval och arbetsliv ihop med de små barnens behov. Det är då vi flyr in i självbedrägeriet.

        Att tänka praktiskt och instrumentellt är en sak. Som lätt missar målet. Ett barns behov mäts alltid i kontinuitet och intim närhet – kopplat till enskilda individer.

        Gillad av 4 people

      • uppstigersolen skriver:

        Till Eva. Våra barn är nu medelålders. Under småbarnsåldern var de på dagis några timmar varje vardag när hustrun jobbade deltid. På ett annat dagis. Men barnen talar fortfarande om hur bra de hade det när de var små. Vi gjorde många saker tillsammans, spelade spel, åkte skidor, gjorde utflykter. Så jag vet att man inte behöver vara hemma med barnen dygnet runt under många år för att barnen ska må bra. Bara man visar att man alltid tycker om dem. Sen finns det förstås både bra och mindre bra förskolor som det heter numera.

        Gillad av 2 people

  8. Thomas Ek skriver:

    Bra att PE lyfter fram det här. Om ett barn föds som från början skulle aborteras och under aborten av misstag förlöses från mamman, och levande ligger på bordet, då förespråkar många Demokrater att läkaren och mamman skall kunna ha ett samtal om de tycker att de ska döda barnet. Läkaren kan då i förekommande fall därefter ta en borrmaskin och borra ett stort hål i skallen så att barnet dör. Utan bedövning. I USA råder det stor debatt kring det här.

    Gillad av 3 people

  9. smestyck skriver:

    Jag förstår mig inte på vänsterns logik
    att det är så viktigt för kvinnan att bestämma över sin kropp så man kan begå mord! Och sen stå och vurma för massmördare som det ska tyckas synd om
    men allas lika värde då när gäller det då?
    Eller beror det på ren egoism o narcesism.

    Gillad av 1 person

  10. Aha skriver:

    12 veckor som är den vanliga abortgränsen i Europa räcker tydligen inte för kvinnan att avgöra om hon vill ha abort eller inte. Jag har googlat och fann att graviditet kan vara oupptäckt till 12 veckor vilket alltså är ett skäl för att höja abortgränsen. Missbildning hos fostret är ett annat skäl.
    Hur som helst är vi extremt extrema i denna långa abortgräns, endast Rumänien med 14 veckor har längre abortgräns än 12 veckor.
    (Åkesson fick massiv kritik för att han åberopade en abortgräns lik de övriga länderna. Minns särskilt hur Annie Lööf passade på att mästra Åkesson om detta. Hon kan verkligen vara dryg när tillfälle ges.)

    Googlingen gav också att SMER satt gränsen till överlevnad till 21 veckor och 6 dagar, vilket motsvarar ca 5,5 månad. Oklart om det menas överlevnad utan hjälp, troligtvis ej. Efter dessa veckor är fostret ett barn, innan dess alltså bara ett foster.
    Tydligen är då moralen att foster kan man döda.

    För övrigt ska jag passa på att svära i kyrkan; jag tycker att mannen borde få mer att säga till när det gäller abort. Kan man använda surrogatkvinnor utan moraliska skrupler ligger det mera till hands att se kvinnans graviditet på samma sätt – vem som bär fostret är m.a.o. inte det primära. Hon må vara en fosterbarnkammare men fostret är också till delar en avbild av mannen och det borde motivera ett inflytande från mannen.

    Gilla

    • Eva Danielsson skriver:

      Du får svära i kyrkan här. Det är väl delvis meningen med ett diskussionsforum. Men om mannen ska få mer inflytande över beslutet om abort eller ej, så bör män även ta mer lika ansvar för förhindrandet av oönskade graviditeter med preventivmedel och vasektomier samt mer lika ansvar fullt ut för att ta hand om barn under hela uppväxten, ekonomiskt, känslomässigt och praktiskt. Särskilt för oplanerade och rentav oönskade barn. Om de har kognitiv förmåga och inte är våldtäktsmän.

      Gillad av 7 people

    • Hans Högqvist skriver:

      Om en kvinna har så oregelbundna ”månadsblödningar” att det kan gå så lång tid emellan som 12 veckor så har de inte skött sin kontroll av huruvida de blivit gravida, vilket är mycket enkelt numer. 8 veckor utan mens = graviditetskontroll om kvinnan varit sexuellt aktiv.

      Gillad av 1 person

      • Eva Danielsson skriver:

        Hans Högqvist
        En kvinna kan ha blödningar av olika anledningar, inte minst i början av en graviditet, så om man inte planerar barn kanske det kan vara lätt att förväxla med menstruation. Annars psykisk förnekelse. Men man är ju redan i vecka fem ca innan man börjar misstänka något i normalfallet.
        Fredrik Östman predikar avhållsamhet om man inte vill ha barn, så som katoliker och laestadianer ser på saken. För både kvinnor och män förstås, för det kan ju inte bara vara kvinnans ansvar att vara avhållsam och förhindra aborter. Så nästa fråga i den riktningen är om man också ska förbjuda preventivmedel eller inte, eftersom sex bara bör förekomma ihop med önskan om barn i vissa religioner och inte ses som en naturlig del av närhet och glädje i en parrelation.

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Huruvida en graviditet kan vara oupptäckt är inte fragan, utan huruvida den kan upptäckas. Den som söker skall finna. Tolv veckor är tre mencykler. Och den som inte vill ha barn skall inte ha samlag. Sa enkelt är det.

      Gillad av 2 people

  11. Göran Holmström skriver:

    Steg för steg suddas vår mänsklighet bort, abort kan ju vara rätt.
    Men att med gift ta livet av ett spirande liv är FEL. Vad kommer bli nästa steg, redan nu pågår ju diskussionen om det genetiska arvet, som ursäkt till varför vissa blir brottslingar eller på något sätt avvikande, steget till att abortera bort dom med fel genmaterial ligger ju nära till hands. Och med rådande logik i samhället idag, så kan ju alla här inse vilka som ligger nära till hands för ”Aktiv” Dödshjälp, nästa steg blir ju alla med fel åsikter.

    Gillad av 7 people

    • Jari Norvanto skriver:

      Detta är ett minerat fält. Men en distinktion är uppenbar: I det ena fallet nämner du den hypotetiska eventualiteten att man på genetiska grunder prenatalt undanröjer kriminellt belastade anlag från att komma till världen, och i det andra fallet farhågan att misshagliga åsikter (vilket torde vara livs levande individer gamla nog att hysa åsikter, eller kan även detta föregripas prenatalt?) undanröjs från fortsatt jordeliv. I det ena fallet preventivt/abortivt, i det senare fallet statssanktionerade mord, eller ”dödshjälp”, på oppositionella eller förment oppositionella.

      I det förra fallet den ständiga frågan när livet anses börja, och med den vidhäftande frågan vilka (över)grepp som är acceptabla. Tankefiguren ‘det sluttande planet’ åberopas ofta när ett steg in i okänd terräng görs. Dock har totalitära regimer i människans historia bevisligen varit fullt kapabla att ”undanröja” massvis av misshagliga individer iallafall, alldeles utan några djupare insikter i genetiken.

      Gillad av 3 people

      • Göran Holmström skriver:

        Jag misstänker att skillnaden mellan ”kriminella” genmarkörer och dom som kanske blir framtidens frihetskämpar kanske inte är så långt i från varandra,
        Filmer Som Gattaca indikerar ju att det finns en viss risk för det är viktigare med rätt genpol än unika förutsättningar.
        Redan idag så ser vi ju resultatet av en skola som inte brytt sig om begåvningar utan hellre jobbat för personer med ”Rätt åsikter”.
        Sverige är ett obehagligt land, med dom styrande vi drabbats av.
        Mvh Göran

        Gillad av 2 people

  12. Hans Jensevik skriver:

    Var det inte detta problem som SD hade i sitt partiprogram med förslag om sänkt tid för den förlängda gränsen, efter artonde veckan? Var det inte för ca ett år sedan reportage i tidningar huruvida barnmorskor skulle lägga sent aborterade foster i kuvös? Det var moraliskt intressanta reportage och vänstern beskyllde SD för att ta bort aborträtten helt? Samtidigt visade opinionsundersökningar att kvinnorna i vården och omsorgen gick till SD för de började förstå att invandringen överbelastade deras verksamheter och de blev utbrända när politikerna inte hade pengar till mer personal. I valrörelsens slutskede kastade LO in mer pengar till S som finansierade telefonkampanjer med budskapet att till kvinnorna i vård och omsorg att SD tänkte ta bort aborträtten helt. Detta lyckades. SD nådde inte alls sina prognosresultat och S överträffade alla förväntningar i valet. Kan någon inom SD någonstans redovisa sin syn på detta skeende så vi får bilden från det hållet också. Kanske i Samtiden? Är det därför LO nu drar pengarna från S? Det finns moral inom LO. Eller går det inte att lura tjejerna i vård och omsorg en gång till? Vad händer i det som synes ske?

    Gillad av 4 people

  13. Christer L skriver:

    Ingen vet hur livet uppstår, vad ordet befruktning egentligen står för. Forskare som Craig Venter har med stora anslag av dollar länge hävdat sig vara säkert på väg mot en lösning, att kunna ta sista steget och genom konstruerade DNA åstadkomma liv. Men istället för vetenskap utmynnar det i brännvinsadvokatyr: hur ska vi definiera liv i termer av varaktighet och klinisk renhet. Venter lyckades få en syntetisk komposition att ”leva” några sekunder – under förutsättning att en levande cellvägg ingick i proceduren. Abortdiskussionen är ett frankenstein-komplex. Respekten för människovärdet måste kunna sänkas till en gräns där man är inriktad på att döda, bland annat ifråga om aborter, även ifråga om självförsvar, krig och avrättningar. Det äckliga är som jag ser det hyckleriet. Vad gäller själva det tekniska, sedan man erkänt att man dödar en levande person genom abort och därmed relativiserar människovärdet, finns förmodligen möjligheten att även bedöva fostret innan man ger det dödsstöten med den där kaliumkloriden. Den andra sidan av saken är att hela frågan om legal abort vilar på omsorger om modern, som av en eller annan anledning inte kan eller vill vara moder. Här liksom vid andra konsekvenser av vetande uppstår tragiska situationer, som sedan politiskt sinnande personer ska lösa. Det blir inte mindre tragiskt för det.

    Gilla

  14. Sven skriver:

    Denna inställning till levande foster är resultatet av gudsförnekelse. Första budet säger att du skall inga andra gudar hava jämte mig. Dessa Smer människor bedriver den värsta avgudadyrkan av alla då man upphöjer sig själva till gudar. Måtte Guds straff drabba dessa låtsasgudar så att vi andra kan få leva som människor.

    Gillad av 2 people

  15. Ulrika skriver:

    Aborter är något som alltid kommer att existera. Men att använda aborter som preventivmedel är inte rätt när det finns så många möjligheter i dagens samhälle för att undvika en grossess. 35 000 aborter/år i Sverige är inte rimligt och borde få fler människor att reagera. 3 månader räcker för att ta ett beslut. Därefter ska medicinska beslut gälla inte religiösa. Moderns och det blivande barnets situation ska naturligtvis övervägas. Hade männen kunnat bli med barn skulle vi inte haft den här diskussionen.

    Gillad av 1 person

    • gmiksche skriver:

      Jag vet inte om jag minns rätt. Jag tror mig ha läst att en man (i kroppslig mening, som dock inte betraktade sig själv som man) fått en livmoder inopererad. Med lite hormonbehandling och ett lånat egg, företrädesvis redan befruktat sådant, är steget inte långt till maskulin barnbörd.

      Gilla

    • Eva Danielsson skriver:

      Abort ska aldrig användas i stället för preventivmedel. Så i ett modernt land där det är lätt att köpa kondomer m m så ska det inte behöva bli många aborter alls. Fast vi har visserligen numera över sjutusen fullbordade våldtäkter per år, så en ökning av aborter av det skälet lär vi få räkna med.

      Gillad av 1 person

  16. Sune Mangs skriver:

    Nu hävdar ju den hysteriska klimatmoralismens översteprästinnor på DN:s ledarsida att det är
    moraliskt oförsvarligt mot bakgrund av ”klimatkrisen” att föda barn överhuvudtaget – varje abort är därför i själva verket ett uttryck för framsynt miljöpolitik.

    Gillad av 1 person

  17. Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

    Personligen tycker jag att man ändå är alltför restriktiv. Som ansvar föräldrarna för den nya kroppen fram till 18-årsdagen, de har därför full ägande- och bestämmanderätt över den, vilket inte bara innebär att de gladligen kan låta omskära den (åtminstone XY-varianten), det måste ju rimligen innebära att full aborträtt också borde råda fram till och med vecka 974. Allt annat är en inskränkning av kvinnans rättigheter och patriarkala kvinnofällor.

    Gillad av 2 people

  18. Eva Danielsson skriver:

    Rent tekniskt får jag göra ett nytt inlägg här, men jag riktar mig till en signatur Eva 14.00 och till Fredrik Östman 14.17
    Men, ja, svenska förskolan är hittills i a f, inte ett förvar utan en fantastisk miljö för små barn där de får tillgång till lekkamrater och aktiviteter under trygga och vänliga former. Som komplement till den förhoppningsvis trygga familj man tillhör. Och fråga dem som jobbar där och fråga småbarnsföräldrar så vet ni att barn överlag är glada för sin svenska förskola. Det är en annan sorts kvalitetstid än den de har i hemmet. Inte lika viktig men ett bra komplement. När familjer har det krisigt kan det t o m vara en välbehövlig trygg frizon där det finns välbekanta rutiner med människor som bryr sig om en, fast man inte har släktband. Även i småbarnsfamiljer förekommer problem som skilsmässor, sjukdom, dödsfall, missbruk, kriminalitet, depressioner osv. Många unga familjer bor en bit från sin släkt och för det mesta jobbar mor-och farföräldrar dessutom.
    Vi har inte ett jägar-samlar-samhälle längre och jag vet inte så mycket om hur livet var för barn i dessa på den tiden. Är det någon som vet det egentligen?
    Man kan se lite olika anknytningsmönster mellan barn och mödrar men det viktiga är att barnet möts av en förälder i någorlunda psykisk balans förutom fysiskt närvarande. Tillräckligt bra och tillräckligt mycket. Spädbarn dog på barnhem, trots mat och vård, i England under andra världskriget, de som inte fick tillräckligt mycket kontakt av någon personal. Det var då man började lära sig om behovet av anknytning. På barnhem i Jordanien på senare tid kunde man motverka att de yngsta spädbarnen dog genom att organisera om och göra ”syskongrupper” i st f åldersindelade salar. De äldre barnen kunde då ge de yngsta mer kontakt än vad personalen hann med. Det behövs naturligtvis mer än så för en riktigt trygg uppväxt, men det handlar ändå inte om allt eller inget och just specifikt allt från den biologiska mamman.
    Men visst, jag är ju dessutom övertygad om att kvinnors liv kan få innehålla mer än gåvan att få barn och få vara mamma. Precis som mäns liv kan få innehålla mer än arbete. Livet måste få levas i lite olika mönster. Saker händer också under vägen. Man kan inte fördöma andras livsval om det ändå verkar vara tillräckligt bra för barnen. De flesta gör så gott de kan. Det perfekt enkla livet eller den perfekta människan/familjen finns inte. Good enough måste få duga.

    Gillad av 2 people

  19. Hosianna skriver:

    ”Är råttgift ett läkemedel för gnagare?”

    Möjligtvis, Patrik, om gnagarna, liksom mängder av människor i Sverige, har behov av något billigt, beprövat, blodförtunnande läkemedel: Waran innehåller Warfarin=råttgift.

    https://hardufem.wordpress.com/2011/02/16/warfarin-–-ett-rattgift-som-raddar-manniskoliv/

    I abortfrågan förstår jag nu, efter Demokraternas hjärnsläpp i USA, varför SD vidrörde frågan inför valet. Tidsgapet mellan fri aborträtt och förväntad överlevnad vid extremt prematur födsel måste, anständigtvis, hållas öppet – och vara på rätt sida av den fullgångna graviditeten. 😦

    https://www.dagenssamhalle.se/kronika/radikal-syn-pa-aborter-pa-goda-sidan-i-usa-26117

    Gilla

  20. olle reimers skriver:

    Det här är en svår fråga.

    Någonstans på vägen bör vi lägga in hur människor beter sig i verkligheten. Vi borde ha lärt oss vad predikandet om avhållsamhet leder. Den katolksa kyrkan är ett avskräckande exempel.

    Allt har rätt till liv men vi ska ändå överleva. Kompromisser är oundvikliga i de här sammanhangen.

    Vi ska vårda livet så långt det är möjligt. Men det måste också finnas ett gemensamt ansvar när allt inte kan läggas på den enskilde. En kvinna som blivit gravid på grund av en våldtäkt ska inte behöva ta ansvar för följderna på egen hand.

    Ett system med alltför mycket offentligt inflytande blir lätt perverterat i de här avseendena. Bryter man ner frågor som dessa så långt att enskilda personer tvingas ta ställning i individuella fall i stället för att bli själlösa byråkrater ökar möjligheten att vi får bort de mest själlösa och omänskliga lösningarna. Alla beslut som rörr mänskligt liv bör på något sätt beröra dem som fattar dem på ett mänskligt och personligt plan.

    Ofattbara grymheter begås mot människor mot människor beroende på att man inte betraktar varandra som människor utan som ett slags ogräs. Det är detta vi ska och måste utveckla. Det är inte grymmare att avrätta ett foster än vilken annan person som helst, men det är likafullt en grymhet som beslutsfattare och exekutörer bör ges anledning att ta ställning till i varje ebskilt fall.

    Gillad av 3 people

  21. m skriver:

    Svår fråga…. kaniner är söta, väldigt söta, men vi äter upp dem, slaktar dem. Vad som är intressant med det är att livsglädje, livsgnista, känslor, det har de. De vill leva. Det är ingen skillnad mot människoliv sett till livet som heligt.

    Katter är ungefär likadana, men de hugger sina byten utan eftertanke. De är belåtna, sedan lägger de sig hos oss människor och spinner.

    Nog om denna katolska syn, dessa religiösa, som utan minsta tvekan stött slaktande och torterande av människor under årtusenden.

    Vad kvarstår? Att vi människor ser till våra egna, men egentligen bara de vi anser tillhör vår speciella grupp. Den andra skiter vi i. Vem bryr sig om Kongo, Afghanistan? Nuke them! Och det är alldeles för många människor.

    Men visst, när är barnet medvetet och sårbart? När är det en hel människa? När är det mer en växande kropp inuti modern? För modern är det en häpnadsväckande erfarenhet som vi män saknar. Vi har nog mycket litet att tillföra moraliskt och känslomässigt inför det beslut kvinnan har att ta.

    Vad är det som växer i magen? En kaninunge? Klart vi kan ta bort det. De som inte tycker det bör avstå från att äta kött och fortplanta sig och dessutom ekonomiskt ta hand om det överskott på ungar som ändå förds.

    Gilla

  22. Någon skriver:

    Kanske blir mycket hat på detta i detta enkelriktade kommentarsfält, men:
    Har du några minnen från när du låg i mammas mage? Finns ingen anledning att förbjuda abort förrän fostret blir medvetet. Postnatal abort är för kontroversiellt, men så länge det sker under graviditeten, ser jag inga moraliska betänkligheter oavsett vecka. Så länge det inte är påtvingat av utomstående, t.ex. staten. Däremot håller jag med vem det nu var som skrev det, att fadern borde ha mer att säga till om, det är ju till hälften hans gener. Särskilt som han också blir avtvingad pengar om modern själv tar hand om barnet, även om detta måste vara av sekundär natur och egentligen inte har med frågan att göra – om modern vill ta hela ansvaret, fine ur den aspekten, men det går ju inte i Sverige.

    Gilla

      • Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

        Att man inte minns betyder inte att man inte är medveten. Folk minns som regel inte sitt första år efter födseln, inte heller vad som sker när de sover (för att inte tala om drömmar som ofta är puts väck strax efter man har vaknat), många har minnesluckor efter en kväll ute. Folk saknar minne, och är medvetslösa, efter olyckor osv.
        Skall du använda minne som något slags kriterium ifråga om någon är medveten och/eller det är rätt att ta livet av den så är du minst sagt ute på ett gungfly.

        Gillad av 1 person

      • Någon skriver:

        @Särimner: Precis den du tänker på, men som sagt är postnatal abort – alltså änglamakerskor eller någon nutida ekvivalent, alldeles för kontroversiellt idag.

        Gilla

    • gmiksche skriver:

      Vilket perspektiv på besparingsåtgärder för samhället. Då är det fritt fram att avliva alla som inte är medvetna, oavsett foster eller framfödda. Vad jag minns var Hitlerregimen inne på samma väg.

      Gilla

      • Någon skriver:

        @Gmiksche: Nej, som sagt: ”Så länge det inte är påtvingat av utomstående, t.ex. staten”. Endast mor och far ska ha beslutanderätten.

        och @Dolf: Skillnaden är att när man sover etc. har man åter minnen från tiden innan när man vaknar. Även efter hjärnskada har man några minnen kvar, och har man inte det är frågan befogad om man ska fortsätta leva. Dock är man ju oftast myndig, vilket visserligen i sig är ett gungfly då myndighetsåldern bestäms av utomstående, men hursomhelst har man ju då självbestämmanderätt och föräldrarna har inte längre något att säga till om. Och det är svårt att bestämma sig för att ta sitt eget liv när man är i vegetativt tillstånd, så moment 22.

        Gilla

      • Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

        Min poäng var rätt och slätt att det brist på minne inte behöver innebära brist på medvetande. Det må så vara att du inte minns något från din fostertid, men om du inte minns det, hur vet du då att du inte var medveten. Det är enbart ett antagande att du inte var medveten för att du inte har några sådana tidiga minnen.

        Gilla

      • Ulrika skriver:

        Det är klokt att ha en sk ‘living will’. Dvs hur man vill ha det skulle man inte vara istånd att uttrycka sig.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.