Du gamla, du fria

Patrik Engellau

Ibland undrar jag varför Sverige fortsätter att fungera så bra som det gör. Vi vet, eller tror att vi vet, att det är osäkert om den offentliga sektorn avser att leverera det som den lovar och som vi har betalat för. Till exempel är jag övertygad om att polisen inte tänker göra något om jag utsätts för inbrott eller blir rånad på gatan. Jag är säker på att skolan försöker hjärntvätta barnen. En kompis sa häromdagen att hans son får lära sig i skolan att det inte finns någon sanning. Försök att lära barnen multiplikationstabellen när detta sjunkit in.

Om jag, Gud förbjude, fick någon allvarlig sjukdom skulle jag vid första tecken på krångel eller inkompetens från landstingets sida kontakta tillförlitliga vårdgivare i Boston eller São Paulo. Jag litar lika mycket på landstinget som jag litar på SJ, som nyligen försenade min ankomst från Stockholm till Åre med fyra timmar för att det hade snöat i Gävletrakten. Jag tror lika mycket på att det är en godtagbar ursäkt som jag trodde på att lastbilarna från Volvo pajade på grund av felaktiga instruktionsböcker när jag jobbade med svenskt bistånd till Guinea-Bissau och de svenska biståndstruckarna la av några veckor efter leverans.

Ändå lufsar vi svenskar, jag med, på i något slags förtröstan om att det ska ordna sig. Lärarkåren ska resa sig i sin forna pondus. Respekt och ordning ska åter härska i de svenska skolorna. Ruttna syllar i de statliga järnvägarna ska bytas ut. Statsråd som den förljugne Morgan Johansson ska ersättas av Tage Erlanders likar. De som ansvarar för migrationspolitiken ska lära sig att mäta intäkter mot kostnader och redovisa ärliga resultat för det folk som betalar notan. Allt kommer att lösa sig.

Hur kan vi svenskar ha denna förhoppningsfulla inställning? Jag tror att det beror på att vi tror att vi fortfarande lever på 1960-talet då hela världen beundrade oss. Jag minns det själv. Jag gick i en amerikansk internatskola och argumenterade för de svartas rättigheter. Jag hade inte träffat någon svart annat än hon som städade på internatet och definitivt inte pratat med någon svart person. Men jag blev genast hyllad som en bra människa. Sverige var ett gott land och jag bevisade det genom att framföra goda åsikter. (På motsvarande sätt har jag genom åren gjort stora insatser för Sverigebilden och borde få något slags belöning för det.)

Men hur kan vi idag tro att Sveriges storhetstid från efterkrigstidens första tre årtionden kan återskapas? Svaret på den frågan är jättelätt. Det är bara att läsa innantill i nationalsången:

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna. 
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden. 
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Vi kan bortse från den första strofen. Den handlar om att svenskar älskar naturen. Det är sant. Men den andra strofen avslöjar våra romantiska tankevanor.

Vi tronar på minnen från fornstora dar, det vill säga sagda epok omfattande några decennier efter andra världskriget, när vårt namn flög ärat över jorden. Dag Hammarskjöld och allt sådant. Det är vad jag kan begripa en korrekt observation. Vi tror fortfarande på det där.

Sedan kommer en rad med en magisk dogm. Den där storheten finns fortfarande kvar, fast på något transcendent sätt, och kommer att återskapas: Jag vet att du är och du blir vad du var.
Därför skiter jag i fakta och offrar mig: Ja, jag vill leva och vill dö i Norden.

Jag känner igen mig själv i denna text av Richard Dybeck från 1840-talet. Kom inte och påstå att vi inte har en svensk kultur hur snurrig den än må vara. Jag ansluter mig och vill leva och dö i Norden.

35 reaktioner på ”Du gamla, du fria

  1. Jan Andersson skriver:

    Med ”fornstora dagar” menade väl författaren år 1840 Sveriges storhetstid (1611-1718) när Gustav II Adolf och Karl XII härjade som mest/värst.

    Men det finns minnesmärken över Gustav II Adolf på följande platser (Wikipedia):
    – Padua
    – Stockholm
    – Göteborg
    – Bremen
    – Berlin
    – Lützen (bl.a. en minneskyrka)
    – Tartu
    – Uppsala
    – Tyskland, många hus med minnestavlor
    – Vittsjö
    – Erfurt
    – Erfelden
    – Naumburg
    – Sundsvall
    – Umeå
    – Åbo

    Eat that, Reinfeldt.

    Gillad av 8 people

      • Olle Holmqvist skriver:

        Jag har sett den i Tartu, märklig pga så liten ! De sig varandra kyssande studenterna – under paraplyet .är mer vibrafonisk.

        (Kungen är den på sockeln)
        OT
        Tror att jag med ngn miljard andra utför den här manövern (etymol fr Manus hand)
        > Vänster pekfinger till tangent ”Alt Gr”, höger hand & pekfinger korsar vänsterarmen
        till tangent ”2”. gör ngn likadant ?

        Gillad av 1 person

      • Göran Holmström skriver:

        Hm vet inte, jag skriver per automatik, ska återkomma när jag funderat lite på fingerhållning.
        Funderar mer på den perfekta svetsen och varför atomerna samarbetar så bra med gassvetsen och sämre med tigsvetsen.
        Samt hur jag ska lura frugan i fulla arbetsdagar i garaget, när 4-5 timmar går till Fallout 4.

        Gilla

      • Axel skriver:

        En modern nationalsång:
        Du gamla du sjuka fjällhöga nord, varför lät du dig styras av denna stolliga politikerhjord. Vad ont har vi gjort på denna jord, med skattesats högre än den vara bord. Vi månar om lika värde för oss själva också må du tro..

        Gillad av 3 people

  2. Aurora skriver:

    Jag tror ett problem, som många missar, är att vi lever i olika världar eller samhällsskikt i Sverige. De som s.a.s lunkar på i förtröstan att det ändå löser sig är nog mest de som (ännu) har resurser och möjligheter att själva mota förfallet. Man kan hjälpa barnen med läxor, man har tillräcklig kunskap för att se till att så långt det går hålla sig frisk, man har familj och omgivning som kan ställa upp när det behövs osv. Det är ’de andra’ man läser om, i utanförskapsområden, ensamstående mammor, ensamma gamlingar, som är utlåmnade åt förfallet. Om de har någon förtröstan kvar eller inte vet vi inte så mycket om. Många har nog gett upp. De ser vi på parkbänkar eller rotandes i soptunnor eller i brottsregistret.

    Gillad av 7 people

  3. Tvärvändning i snigelfart skriver:

    I hög grad använder vi oss själva som referens. Äldre minns sin barndom och kan lätt hitta förändringar. Det kan inte barn och ungdomar göra. Deras referenser kommer senare i livet. Det är därför unga politiker är så farliga.

    Att använda sig som referens är lika gammalt som människan själv. Och skillnaden mellan tidiga år – och senare – blir större ju snabbare utvecklingstakten blir. Men likväl förblir den personlig.

    Bortom det personliga kan vi via historien, nå länge. Men detaljerna blir då mer oklara, och inte personligt erfarenhetsbaserade. Vem kan med säkerhet använda sig av bronsåldersmänniskans levnad som referens?

    Så har vi svängningarna över dagar och år. Det vi kallar mode. Nyss var #metoo och attentatet på Drottninggatan på allas läppar. Affären med DC3:an på 50-talet är inte något som folk dagligdags går och tänker på. Snart är fartyget Estonia också där. Om inte redan nu?

    Höga vågor ebbar ut och blir ankelhöga. För att ögonblicket senare lägga sig helt. Folk går vidare. Det är i normaliteten vi surfar fram. Och den vågen är aldrig densamma.

    Att använda sig själv som mätstock är både smart och korkat – på samma gång. För de mest omdanande förändringarna märker vi knappt av. Förrän det är för sent. Ingen ser bergskedjor växa, och erodera ned till ett peneplan.

    Hur skall ett stim sniglar någonsin kunna upptäcka långsamhetens alla faror, när bilarna far förbi? Vilka erfarenheter kan en svensk ta med sig, när han förlorar i nativitetens lopp? I det långsamma och tröga.

    När det kommer till farter i trafiken hette det förr. ”Hellre omkörd än bortkörd”. Till bårhuset får man förmoda. Vill svensken bli omkörd eller bortkörd?
    Jag vet inte hur politikerna tänker.

    Om faror skall sökas- börja då i det långsamma. I det nästan osynliga. I det som växer. Om än i snigelfart.

    Gillad av 3 people

    • Olle Holmqvist skriver:

      ”Att använda sig själv som mätstock är både smart och korkat – på samma gång. ”
      Alltså, det behövs ett nytt ord. Förslag: > Smorkat !

      Gilla

      • Bo svensson skriver:

        Vi är övervintrare som är övertygade om en ny vår då drivorna av floskelfjantar smälter bort och nomaliteten återställs.

        Avråder bestämt från en resignerad och förgrämd attityd inför en tänkt övermakt.

        Och slut upp runt sådant som kan samla en majoritet och odla inte meningsskiljaktigheter som kan skjutas upp till senare.

        Receptet för en kursändring menar jag är en uppslutning för

        1: Individuell makt för skattebetalaren över sina pengars fördelning över skattefinansierade ändamål.

        2: Migrationsfundamenta: Man vinner terräng i kraft av sina förtjänster.

        Jag har andra okontroversiella idéer också för ett redigt skattesystem, för ordning på den skattefinansierade undervisningen, stabil ordning på bank och finans, effektiv och billig utvisning av oönskade, billig kriminalvård, en självfinansierad kriminalitet och recept för fri rörlighet över gränserna för redigt folk.

        Man hör här starka fördömanden av social ingenjörskonst men det är ju vad som krävs. – Det krävs ingenjörskompetens för att få ordning på allt som klåparna haft decennier på sig att röra till.

        Gillad av 3 people

    • G.Persson skriver:

      Den smärtsamma slutsatsen av detta är att för dagens barn och ungdomar är dagens tillstånd det naturliga.
      Vi har ett stort ansvar att förmedla gårdagens sanning till våra ungdomar.

      Gillad av 3 people

  4. Göran Holmström skriver:

    Att dom flesta av oss kommer dö i Norden är det ingen tvekan om, hur vill ni inte veta. Men jag kan berätta ändå, Enligt statistiken ensamma i en sjukhussäng
    med en stressad sjuksköterska som sederar bort dödsångesten, med lugnande.
    Antingen så är det undernäring eller en lunginflammation som befriar i slutet.
    Önska att det blir svälten som förlöser er. Lunginflammation har jag sett, med lite otur ett par dagar rossel och hosta, där ett revben bryts av konvulsioner.
    Nej döden på svenska Sjukhus är varken en hjältesaga eller något man vill ge någon man älskar.
    Kokar man ner världens högsta skatter så slutar dom i vanvård i livets slutskede för dom flesta, Lögnen att, ”det var fridfullt”, glöm det, våra kära husdjur får somna in fridfullt. Men inte för en människa.
    Så mitt motto blir jag vill dö i strid i Norden! Men detta är rent egoistiskt,
    för Valhalla släpper inte in folk från sotsäng.

    Gillad av 12 people

    • Kalle skriver:

      Göran. Du har rätt. Vi får dö i strid, för nu när IS krigarna kommer hem och får god omvårdnad av ,vända andra kinden till feminister.Dom krigar säkert vidare med sitt kalifat även i Sverige Jag tänker släpa sådana feminister till stridszonerna, så dom får göra nytta någon gång dom också.

      Gillad av 2 people

  5. Dandersan skriver:

    Vi med lite perspektiv på tillvaron har sett hur Sverige förändrats till det bättre.
    Det som inte blivit bättre är tilltron till samhället och vård skola omsorg.
    Varför har det blivit så när det är det som politikerna satsar på?
    Jag har ett svar men det kan väl inte vara det enda?

    Gilla

  6. uppstigersolen skriver:

    Jag skrev ju nyss en kommentar på Bitte Assarmos inlägg. Angående TV4 serien Stockholmspolisen. Bland allt invandrat drägg som visades upp så var det ett inslag om några från NMR som ville sjunga Nationalsången på en krog i Gamla Stan. Vakterna ingrep. Bråk uppstod. Polis tillkallades. När polisen kom var det ganska lugnt. Polisen talade med dem, någon/några fick åka polisbil en bit. Inget åtal. Jämför med de invandrade slynglarna var det ganska lugnt. Akta er för att sjunga Nationalsången på krogen.

    Gillad av 5 people

  7. Jan Ivarson skriver:

    DU GAMLA DU SKRALTIGA
    Sverige är som en gammal bil som har körts i sina bästa år utan service. På äldre dagar då problemen blivit många har man lappat och lagat med att byta några delar. Man har försöker förlänga livet med för sent insatt rostskyddsbehandling som tillfälligt döljer några anfrätta områden. Ägaren har lagt mest pengar på styling och fin takbox för transport av mer last.

    Gillad av 3 people

  8. Livet ler mot danske mand, efter Jakars brak klar stilla bergsluft han fann, solens ljus iskristaller i ögonfransar ibland, långt väck är tibetmadam, soppa från xinjiang, och mongolisk barm, vad nu? Hräsvelg flyger bort och fram skriver:

    Ibland kommer mina längre inlägg med efter mina kortare, men nu skickar jag igen i två delar utan namngivna ledarskribenter:

    Ja mitt hopp om jag har något står till den stora grupp hjärntvättade, de berömda 70% som inte vill ha det så här, man får gissa att i att vilja ha mindre invandring ligger också att vilja ha demokrati, ordentlig polis, sjukvård och en framtid utan islam. Hoppet stårr därför till de 70-20% =50% av väljarna som VILL HA mindre invandring, men RÖSTAR FÖR mer, att dessa kan vakna. Det är otroligt svårt att utsträcka någon sympati till dessa vildeförda som innefattar många av mina släktingar och vänner gissar jag, även om fler och fler tar sitt ansvar och röstar SD. Det finns ingen medelväg, inget hopp i etablissemanget: de vill ha det så här och måste därför bort, det tog flera år för mig att inse att någon verkligen kan vilja detta i alla dess konsekvenser och jag får fortfarande mothugg på denna punkt så ännu mer verklighet behövs, kanske det nya samarbetet mellan Aftonbladet, SÄPO och IS kan skynda på processen, för att förutsäga svensk politisk utveckling börjar bli som att betrakta en gungbräda. Jag gungade faktiskt gungbräda med min son i förrgår, det var ganska spännande för jag blev förvånad över hur långt fram jag kunde sitt innan vi hittade jämvikt, så antingen så måste han äta mer eller jag mindre. I Sverige så vägs ena sidan av gungbrädan ner av verkligheten, där tynger våldtäkter och kanske rullande huvuden också i Sverige, där sitter Ebba och alla nerslagna åldringar och utflyttade judar och brinnande bilar, på andra sidan sitter The Matrix, The Media, och tynger och presenterar en alternativ verklighet.

    Gillad av 6 people

  9. Livet ler mot danske mand, efter Jakars brak klar stilla bergsluft han fann, solens ljus iskristaller i ögonfransar ibland, långt väck är tibetmadam, soppa från xinjiang, och mongolisk barm, vad nu? Hräsvelg flyger bort och fram skriver:

    Del2 skickat med hönorna på PostNord:

    De värsta där idag är alla ”kloka” ledarskribenter som pekar på problem dagarna i ända men är en del av pk-muren, för man upprätthåller två myter, dels erkänner man inte att:

    De vill ha det så här.

    Så man inbillar sig att rösta på M, eller C, eller L, eller S eller vilken kulör man nu föredrar kommer att medföra någon förändring, dels förnekar man det självklara:

    Är de här, blir det så här.

    Man låtsas att det kan bli på något annat sätt än det vi ser med invandring av muslimer och andra från MENA. Man tittar inte runt sig och noterar att samma problem finns precis överallt, i alla västland. Därutöver så utgör dessa ledarskribenter en formidabel mur för ingen som tror på att de vill ha det så här, eller förstår att är de här så blir det så här, har någonsin fått skriva i MatrixMedia. Vissa som skrapat på ytan sitter ibland nostalgiskt och kommer ihåg att 2008 så fick man in en artikel, som Sandelin (alla heder åt honom) och alla Matrix-journalister vet att de är endast en artikel från att möta samma öde, pk-mobben, och sedan tystnaden, man finns inte mer, någon skrev att Gudmundson nu lämnar SvD, har han flugit för nära solen?
    Så det finns bara en hävstång att få bort etablissemanget, det är att inte rösta för mer. att rösta SD, AFS eller MED. För man måste till sist komma fram till AFS självklara slutsats:

    Vad gör de här?

    Gillad av 6 people

  10. Sixten Johansson skriver:

    Ens privata medvetandebubbla måste förstås kunna samsas med andras inne i större bubblor. I både familjens lilla och nationens stora bubbla, som har många namn: kollektivt medvetande, ideologi, kultur, religion, mentalitet. 60-talets svenska nationsbubbla innehöll ännu mycket av Gud, kung, fosterland, svenskhet, historia och gränssättande. Då var det också självklart att man bara höll psyket inne i bubblan, men hade kroppen utanför. Även de flesta i härskar- och överklasskikten hade mark-, golv- och kroppskontakt med verkligheten.

    Nu är pk-bubblan så stor och gasfylld att den politiska överklassen och förmöget folk kan dra in hela kroppen i det egostärkande liktänkandet, vila på ejderdun och bada i åsnemjölk, segla utomlands om det börjar brännas. Inifrån bubblan har de makt att låta piska dem som måste ha kroppen utanför, och framför allt dissidenterna, som även har psyket utanför.

    I framtiden betraktas troligen västländernas pk-bubbla som förlängningen och följderna av ett utslag i USA:s högsta domstol 17 maj 1954. (Tänkvärd läsning med dagens ögon i Wikipedia: Brown v. Board of Education). De 9 domarna beslöt enhälligt att skolor inte får skilja elever åt efter ras, inte undervisa bara vita eller svarta. Inte ens skräddarsydd skola för svarta tilläts. Åtskillnad i sig skapade ojämlikhet, intygade även vetenskaplig expertis.

    Så blev likhet ett axiom och tabu, som påverkat politik, juridik, vetenskap, media och allmänhet, och till sist alstrat dagens destruktiva tvångstänkande.

    Gillad av 4 people

  11. lookslikeanangel skriver:

    Sjukt värre

    Jag hade en studiekamrat från Kuwait i England en gång. Så blev hans mamma sjuk
    och kom till en klinik. Hela släkten kom också (30 pers. så där), bodde på lyxhotell i
    London någon månad eller två.

    Jag tänkte då att; en sån tur att man inte behöver vara superrik och/eller
    ha fina kontakter om man blir sjuk i Sverige.

    Så ung och dum jag var…..!

    Gillad av 2 people

  12. Martin skriver:

    Ingen nationalsång kanske,men en liten melodi till statsminister Stefan Löfven;
    Melodin är från Björn Afzelius låt Elsinore,men lite omsnickrad för att passa detta ändamål,
    det är har förresten nu gått 20 år i dagarna sedan Afzelius lämnade jordelivet.
    Hatad av kritikerna men älskad främst i övriga skandinavien, jag hyste inte några sympatier för BA:s politiska åsikter,men han var inte lika hård kommunist i tonen som Mikael Wiehe utan mer en ömklig kvinnokarl.
    Lite kul var det i Danmark (tror det var tidigt 90-tal) när den mest populära utländska artisten korades på en musikgala.
    De nominerade var;
    Phil Collins,George Michael, Bryan Adams,Björn Afzelius
    och vinnare blev..Björn Afzelius.
    Nåväl
    nu till
    Stefan Löfvens eftermäle:

    ”I ett tornrum av sten bakom galler av stål
    sitter en man och ser hur illa det går
    med smärta som gror som en svulst i hans bröst,
    står han och sneglar mot Sveriges kust,
    i dyster begrundan och med darrande hand
    så inser han,en dag tar folket tillbaka sitt land
    för han sålde sin själ, sitt land skänkte han bort
    till globalism och islam och det gick väldigt fort,
    en dag så sa folket ifrån att nu går det en gräns
    och Löfvén han fick känna på hur det känns
    så han skördade nu rätt av att det onda han sått
    därför lever han numera på Elsinore slott.
    så nu lever han här i livslång exil
    förskjuten av folket ,och numera en stofil
    vågorna glittrar i rött och i guld,
    när skymningen sänker sej vid Öresund
    Han sneglar mot Sverige men ser inget hopp
    Ingen förrädare friges från Elsinore slott”

    Gillad av 2 people

    • olle reimers skriver:

      Ett extra plustecken för din lätt undertryckta passion Martin, i låten. Ger ”Titanickänsla”; en blandning av sorg, ilska och uppgivenhet.

      Gilla

  13. olle reimers skriver:

    Vår statsminister (många skriver av någon anledning staDsminister; fråga mig inte varför) kastade sig för något år sedan med full kraft över Katherina Janouch som hade oförskämdheten att i tjeckisk TV ”förtala” världens bästa land.

    För mig är det oklart om attacken på Janouch berodde på att Stefan Löfven i verklgheten själv tror att Katherina gav en nidbild av det samhälle som han själv ser som ”världens bästa” och så välfungerande som man kan begära eller om det är en ren politisk ”stunt” som går ut på att smutskasta alla som kan störa hans agenda som går ut på att eliminera nationalstaten Sverige och som lite för tidigt avslöjar detta.

    Gillad av 1 person

    • Eva Danielsson skriver:

      Jag ser Löfvens angrepp på Janouch för två år sedan som ren politisk ”stunt”. Som regisserades av andra i kulisserna precis som med allt Löfven säger och gör. Månandet om Sverigebilden handlade nog dessutom bara om den inhemska publiken. Vad man tycker om Sverige utomlands rycker man på axlarna åt, men om svenska folket blir varse vårt lands förfall på alla plan, så kan det innebära större gupp på vägen mot den socialistislamistdiktatur man nu tar chansen att försöka införa. Väljarna valde bort sosseregeringen, vilket de faktiskt verkade ha räknat med. De hade ställt in sig på att öka och befästa makten enbart via VIK under en period. Men så kommer sankta Annie in och räddar dem kvar i Rosenbad och då kan man gå ”all in” för mer centralstyrning, indoktrinering, utnämningar, lögner och skattehöjningar. Så en neomarxistisk mjuk statskupp med liberaler som rullade ut röda mattan åt dem, är nu på väg att fullbordas. Och lite blåare liberaler som ju inte har slutat suga på tummen, tittar bara på och har varken vett eller stake nog att be SD om samverkan och försöka sätta spettet under femklövern. Vi kan bara hoppas på våra grannländers tillfrisknande från postmodern neomarxism och globalistfascism runt om i Europa, och att det i så fall tvingar fram lite sundare samhällsordning även i StasiSverige.

      Gillad av 2 people

  14. micaelsblogspot skriver:

    Reblogga detta på Micaels Lidéns Blog och kommenterade:
    Du gamla du fria, du fjällhöga nord.
    Du tysta svenska medborgare, du glädjedöda rike.
    Du tronar på minnen om Sverige som den humanitära stormakten.
    Jag hälsar dig framtid i ett land i fritt fall.
    Ja, jag kommer att leva och dö här i Norden.
    Förlåt om jag vanhelgade vår nationalsång, men jag känner inte igen i mitt fjällhöga nord längre.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.